Medlemmarna från Västra Nylands sjukhus har lämnat en avvikande åsikt med anledning av den rapport som publicerats om förlossningsverksamheten. Denna avvikande åsikt, liksom även andra dokument som producerats vid sjukhuset, har inte getts offentlighet (de finns åtminstone inte bifogade som bilagor till Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikts styrelseföredragning på HNS webbplats). Eftersom flera missförstånd och missvisande uppgifter förekommit i offentligheten har jag tagit mig friheten att publicera två dokument, dels denna avvikande åsikt (nedan) samt ett dokument som presenterar "den andra sanningen om Ekenäs BB", publicerat här på bloggen på finska tidigare i dag.
Det är dags att ta udden av ryktena om bristande patientsäkerhet och överstora kostnader. Det förhåller sig alltså så här:
- Förlossningsavdelningen i Ekenäs har dygnet-runt-jour med gynekologi, anesti och barnläkare. Alla läkare finns tillgängliga på sjukhusområdet, nära operationssalen. (Dessutom finns operationssalen nära förlossningssalarna, vilket jag kan intyga eftersom jag själv födde med kejsarsnitt, oplanerat fast inget nödsnitt, så det gick raskt, men jag behövde inte sövas - barnets funktioner var det inget fel på - och jag fick allt väl förklarat för mig - för jag känner mig trygg när jag förstår - vad mojängerna, sladdarna, vätskorna och all personal som arbetade så effektivt var till för, och så kom flickan ut och vi kunde lyckligt titta på varandra min man och jag, i nya skepnader som mor och far, och se vår Sigrid för första gången.)
- Kostnadseffektiviteten är mycket god vid Ekenäs BB eftersom man utnyttjar synergier med de andra enheterna (alla lönekostnader för barnmorskor och gynekologer skall inte hänföras till förlössningsverksamheten, liksom inte heller alla barn- och anestiläkares till exempel). Verksamheterna stöder varandra. Dessutom har sjukhuset varit innovativt och satsat på inkomstsidan genom att ta emot framför allt ryska föderskor som betalar privat. Personalen är flexibel, kompetent och engagerad. I barnmorskeförbundets utlåtande talas det t.o.m. om Ekenäs BB som en magnetarbetsplats.
Här finns arbetsgruppsrapporten: Organisering av förlossningsverksamheten inom HNS 2009-2011
Synpunkter och tillägg beträffande arbetsgruppsrapporten om förlossningsverksamheten inom HNS
Vi gruppmedlemmar i arbetsgruppen för Organisering av förlossningsverksamheten inom HNS 2009-2011 vill härmed ge vår avvikande åsikt i viktiga frågor vad gäller rapporten, eftersom vi upplever att ordförande Lasse Lehtonen inte beaktat alla våra förslag eller avvikande åsikter i de mötesprotokoll som förts. I Arbetsgruppens rapport har inte heller nämnts, att vi meddelat att vi inte kan godkänna rapporten i den form den publicerats.
Vi anser att hela uppdraget från första början var mycket vinklat och att ingen vilja fanns till en objektiv utredning av hur man verkligen kan organisera förlossningsverksamheten inom HNS.
Rubriken för arbetsgruppen borde ju ge möjlighet, att jämföra olika förlossningssjukhus inom HNS både vad gäller trygghet, ekonomi och kvalitet. Som nu är har gruppen endast koncentrerat sig på Västra Nylands sjukhus visavi ekonomin, inte överhuvudtaget de andra sjukhusens personal -, utrymmes - och jourkostnader. Tryggheten har dock granskats, vad gäller även de andra sjukhusen, men metoder för att granska vårdkvaliteten har inte funnits tillgängliga.
Redan mandatet där Juha Tuominen besluter, att tillsätta en arbetsgrupp för utredning av arrangemang för förlossningsverksamheten inom HNS 2009-2011, men ändå begränsar det ensidigt till att gälla enbart stängningen av Västra Nylands sjukhus, kan ifrågasättas. Han grundar sitt beslut på statistik, som delvis visat sig vara felaktig, men inte korrigerats, trots att både han och Haukkamaa informerats om det (se bilaga 2 [publiceras ej här])
Eftersom de övriga i arbetsgruppen beslöt att varken mödrapoliklinikverksamheten eller specialsjukvården för barn utreds inom denna arbetsgrupp, har ju gruppen samtidigt tagit ställning till att en helhetsbedömning av hur Västra Nylands gravida och barn skall skötas i framtiden om förlossningsavdelningen stänger, inte har utförts. Samtidigt strider det mot Juha Tuominens text, där han förutsätter att förändringarna ger full kostnadseffektivitet, utan att pruta på patientsäkerheten. Det blir inte kostnadseffektivt och patientsäkerheten kommer att lida. Det är lätt för ett stort sjukhus att säga att de kan ta emot 2 förlossningar till per dag med samma personalresurs(om förlossningarna fördelas jämt mellan sjukhusen ), men hur är det tänkt gällande de mer än 2000 mödrapoliklinik -besöken per år på VNS samt de 800 barnen som vårdas årligen på VNS Barnavdelning. Skall även de skötas med samma personalresurs och i så fall var? Detta faktum bör beaktas i utredningen, annars är den överhuvudtaget inte tillförlitlig.
Inte heller har man beaktat de kostnader som det ökade antalet ambulanstransporter innebär, inte heller att vårdtiderna förlängs. Troligtvis ökar även vårdperiodernas antal pga. att avståndet till förlossningssjukhuset förlängs. Arbetsgruppen har utrett att det är lika tryggt att föda överallt inom HNS. Trots det konstateras i rapporten att Lojo inte uppfyller ”Käypä hoito” – kravet på trygghet eftersom sjukhuset saknar pediatrisk jour.
Personalkostnaderna på de andra HNS -sjukhusen har inte utretts och inte heller om det eventuellt skulle vara ekonomiskt mera lönsamt för hela koncernen att stänga Lojo förlossningsavdelning, som saknar barnläkarjour samt barnavdelning och vars föderskor har endast 20 min väg till Jorvs sjukhus via motorvägen. I stället kan dessa föderskor ges en möjlighet att välja mellan Jorv och Västra Nylands sjukhus.
Redan nu är graviditetsveckogränsen för att få föda i Lojo 36 veckor och en stor del av Lojos föderskor (26 % 1.1.08 - 30.4.09 jmf. 6 % VNS) föder redan nu på andra sjukhus inom HNS.
I rapporten togs inte med vårt andra förslag till lösning dvs. att inga radikala beslut görs före år 2015 då Kvinnoklinikens renovering är slutförd. Under flera års tid måste 3000 av Kvinnoklinikens förlossningar omplaceras (enligt planerna 2000 till Barnmorskeinstitutet och 1000 till Jorv, se bilaga 4 [publiceras ej här]).
Först från och med 2015 kan man se vilken fördelningen av förlossningspatienter mellan sjukhusen blir samtidigt som man bevarar en buffert om förlossningarna ökar på årsbasis i samma takt som i år. Trots detta andra förslag till 0-lösning så ökar ju kostnaderna, eftersom Lojo i alla fall är tvunget att bygga en barnavdelning och ordna barnläkarjour om förlossningsverksamheten där skall kunna fortsätta.
Redan denna sommar har de stora sjukhusen vid flera tillfällen meddelat att de inte kan ta emot flera patienter. Var skall i så fall dessa skötas (hemförlossning?) om de små sjukhusen stängs och inte som nu tar emot de föderskor de stora sjukhusen inte har rum för.
Ekenäs BB är känt för att vara föregångare inom förlossningsvården i Finland och som mätare på den goda kvaliteten inom förlossningsvården kan man se mängden av föderskor som kommer från andra sjukvårdsområden inom HNS (se bilaga 3 [publiceras ej här]) Antalet västnyländska förlossningar har varit konstant runt 400 de senaste 10 åren, så ingen minskning har skett, däremot ökar antalet föderskor utifrån (se bilaga 1 [publiceras ej här]) Troligtvis kommer allt flera föderskor att söka sig till Västra Nylands sjukhus då lagen enligt kommande EU-direktiv ändrar och det blir fritt fram att välja förlossningssjukhus inom hela landet.
Sjukhuset är det enda inom HNS som fått WHO:s och Unicef:s Baby Friendly -certifikat redan 1996 och detta som första sjukhus i Finland. Sedan dess har avdelningen ännu ytterligare utvecklat vården, genom att erbjuda individuell förlossningsplanering och alternativa metoder för smärtlindring, vilket gör att alla kvinnor kan erbjudas den form av smärtlindring, som lämpar sig för dem. Likaså var VNS ett av de första sjukhusen i landet som startade poliklinik för patienter med förlossningsrädsla redan på 1990-talet.
Varför kan HNS inte i stället vara stolt över sitt förlossningssjukhus i väst, som på många sätt varit en föregångare, vilket bevisas av att en stor del av landets barnmorskor och barnmorskestuderande vill besöka sjukhuset, för att lära sig det nyaste inom förlossningsvården. Genom att stänga en sådan enhet medverkar man till att förlossningsvården i Finland tar ett långt kliv bakåt i tiden.
Sjukhuset har sedan 1998 samarbetat med Nordan Ab, för att erbjuda ryska föderskor möjlighet att betala privat och föda på Ekenäs BB (Bilaga 5 [publiceras ej här]). Alla ryska föderskor screenas i början av graviditeten och besöker mödrapolikliniken flera gånger under graviditeten, vilket gör att inga ryska riskgraviditeter sköts på avdelningen .I detta nu har långt över 100 ryska barn fötts i Ekenäs. Dessa privatpatienter ger ett välkommet tillskott i kassan. Den inkomst sjukhuset får av dessa privatbetalande patienter täcker på årsbasis kostnaderna för hela den gynekologiska och den del av barnjour – och anestesijourverksamheten som berör förlossningsvården.
Detta innebär att inga ekonomiska vinster kan uppnås med att stänga Ekenäs BB och flytta förlossningarna till andra sjukhus, men däremot avsevärda risker vad gäller trygghet. Långa och många ambulansfärder är scenariot. Under det första halvåret 2009 har 30 barn fötts inom 1 ½ timme från det de kommit till förlossningsavdelningen hemifrån. Åtminstone en del kanske t.o.m. alla dessa barn skulle i så fall ha fötts i ambulansen. Det kan inte kallas trygghet.
Språket är även en betydande trygghetsfaktor. Det finns för tillfället ingen möjlighet att erbjuda heltäckande svensk service på andra sjukhus inom HNS än i Borgå och Ekenäs. En förflyttning av 16 barnmorskor – om de nu skulle vara villiga att flytta – räddar inte HNS visavi språkfrågan. Patienten bör få vård på sitt modersmål och det kan hon få endast på ett sjukhus där hela personalen talar och dokumenterar på både svenska och finska.
Vad beträffar språket kan man ju notera att även gruppens svenska version av rapporten är full av språkgrodor. Som gruppmedlemmar fick vi den svenska och även den finska slutliga versionen oss tillsänd först samma morgon som den offentliggjordes dvs. den 21.8 kl.9.09 och hade därför inte möjlighet att rätta språkfelen och inte heller de sakfel som vi upptäckt då vi läst den slutliga rapporten. Det gäller bl.a. kostnader för lokaliteter där hela barnavdelningen tagits med, trots att det är bara 3 % som har med vård av nyfödda att göra. På samma sätt har en del av gynekologi – kirurgi - avdelningens lokaliteter tagits med, trots att de inte finns med i utredningen.
Helena Hieta-Heikurainen
resultatenhetschef, överläkare
Markku Turpeinen
överläkare
Agneta Westerlund
avdelningsskötare
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar