RÄTTELSEYRKANDE
HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT
Nämnden för den språkliga minoriteten 26.10.2009
Till HNS styrelse
RÄTTELSEYRKANDE ANGÅENDE STYRELSENS BESLUT AV 12.10.2009 GÄLLANDE FÖRLOSSNINGSVERKSAMHETEN VID VÄSTRA NYLANDS SJUKHUS
Nämnden för den språkliga minoriteten måste, i enlighet med de skyldigheter som lagen om specialiserad sjukvård samt därtill hörande språklagstiftning ålägger på nämnden, yrka på att styrelsen ändrar sitt beslut från 12.10.2009 §177 gällande förlossningsverksamheten vid Västra Nylands sjukhus. Nämnden har behandlat ärendet på sitt möte 15.10.2009 §55.
I grundlagens §22 Respekt för de grundläggande fri- och rättigheterna stadgas:
”Det allmänna skall se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses.”
I grundlagens §122 Den administrativa indelningen stadgas:
”När förvaltningen organiseras skall en indelning i sinsemellan förenliga områden eftersträvas så att den finsk- och svenskspråkiga befolkning-ens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder.”
I språklagens §35 Åtgärder för att främja språkliga rättigheter stadgas bl.a.:
”Det allmänna skall i enlighet med grundlagen tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder.”
Flera undersökningar visar, att modersmålet har en stor betydelse för kvaliteten på vården inom alla specialiteter. ”I en vårdsituation får språket en betydelse som går utöver det verbala redskapet, ty språket har också en stark emotionell dimension.” (Margita Lukkarinen, Vård på eget språk, 2001). I HNS stora undersökning om vård på modersmålet som slutfördes år 2004 fick Västra Nylands och Borgå sjukhus genomgående utmärkta resultat för att ge patientservice på patientens modersmål, svenska eller finska. I HNS kundenkät som genomfördes i början av år 2009 fick Västra Nylands sjukhus det högsta vitsordet av svenskspråkiga patienter i fråga om att ge service på modersmålet och Borgå sjukhus fick likaså ett mycket högt vitsord. Den goda servicen på svenska inom Västra Nylands sjukvårdsområde har sin bakgrund i att närmare tre fjärdedelar av områdets personal enligt HNS personalbokföring 31.12.2008 har svenska som modersmål. Inom både Lojo och Hucs sjukvårdsområden är den svenskspråkiga personalandelen mycket liten, 2-3%, och detta återspeglas tydligt i svaren på kundenkäten. En nedläggning av förlossningsverksamheten i Ekenäs och en förflyttning av föderskorna till huvudstadsregionen eller Lojo skulle innebära en klar språklig försämring för de svenskspråkiga inom Västra Nylands sjukvårdsområde. Detta bekräftar Jari Petäjä i en intervju i Radio Vega (15.9.2009) redan innan styrelsens beslut. Av Västra Nylands sjukvårdsområdes befolkning på 44 066 personer är 26 433 svenskspråkiga (60,0%, 31.12.2008).
I rapporten om förlossningsverksamheten lyfter man fram att även den svenskspråkiga servicen inom hela HNS försvagas, om personalen vid Västra Nylands sjukhus inte flyttar över till de platser där svenskspråkiga föderskor vårdas. Om BB i Ekenäs stängs är risken överhängande att HNS går miste om kompetent svenskspråkig vårdpersonal. Vårdpersonal som det redan i dagsläge råder stor brist på.
I rapporten konstaterar man, att enligt lagen om specialiserad sjukvård ska de specialiserade sjukvårdstjänsterna ordnas i enlighet med invånarnas behov.
Nämnden finner att en stängning av Ekenäs BB skulle leda till en avsevärd försämring av den svenskspråkiga vården i området. En stängning av Ekenäs BB, utgående från de premisser som förelåg vid styrelsens beslut, är inte i enlighet med vare sig grundlagen, lagen om specialiserad sjukvård eller språklagen.
I beredningen nämns, att Västra Nylands befolkning är en oansenlig del av HNS hela befolkning, 2,9%. Det korrekta jämförelsetalet är, att Västra Nylands svenskspråkiga befolkning är 19,8% av HNS hela svenskspråkiga befolkning, vilket gör att styrelsens beslut har betydelse för en ansenlig befolkningsgrupp.
Att i beredningen jämföra avstånden inom HNS med nationella avstånd är helt oväsentligt. Beslutet berör HNS.
Den språkkonsekvensbedömning, som finns i beredningen och grundar sig på Statistikcentralens uppgifter, kan inte anses uppfylla de kriterier som ges i justitieministeriets anvisningar om konsekvensbedömning, 6:2007, vilka finns på justitieministeriets hemsidor. En språkkonsekvensbedömning skall beakta åtminstone följande helheter:
- Konsekvenser för myndighetens verksamhet
- Förverkligande av de grundläggande rättigheterna och rättsskyddet
- Jämlikhet och icke-diskriminering
- Regional tillgång på tjänster
Nämnden finner det helt lagstridigt att lägga ner en enhet, som klanderfritt fungerar på bägge nationalspråken, till förmån för enheter där detta inte kan uppfyllas.
Nämnden yrkar på att styrelsen upphäver sitt beslut av 12.10.2009 §177 gällande förlossningsverksamheten vid Västra Nylands sjukhus och att en fullständig språkkonsekvensbedömning måste göras innan ärendet eventuellt tas till ny behandling.
På nämndens för den språkliga minoriteten vägnar
Jan-Erik Eklöf
Ordförande
lördag 31 oktober 2009
lördag 24 oktober 2009
Västra Nylands sjukhus rättar sakfel om BB-nedläggning
Denna insändare publicerades i Hufvudstadsbladet torsdagen den 22 oktober 2009. Bland annat kommenteras uppgiften om att BB i Ekenäs skulle vara dyrare, här citat ur Lillranks kolumn som nämns nedan:
Sakfelen om BB kräver en korrigering
[fet stil för vissa stycken tillsatt av mig]
EKENÄS BB Paul Lillrank, professor vid tekniska högskolan, uttrycker sig i I dag-kolumnen (Hbl 18.10) om Ekenäs BB som en fråga om oförenliga motsättningar. Karusellargument i all ära, sakfelen kräver dock korrigering, främst för att lindra yrseln.
Kvalitetsfrågan har HNS i upprepade uttalanden ifrågasatt i syfte att påverka beslutande politiker. Det gäller också de ekonomiska frågorna, även Lillrank har man lyckats vilseleda: Siffror som 60 procent håller inte streck eftersom man ensidigt för Ekenäs del granskat de siffror kommuninnevånarna kostat, men inte de inkomster som för förlossningarnas del kommer Ekenäs till godo i form av självbetalande patienter (detta förekommer inte annanstans i landet).
Hela tabellen är alltså uppgjord för ett annat syfte - nämligen från kund- och inte producentperspektiv. Därför beaktas inte heller i tabellen det faktum att patienten måste skickas till specialsjukvården för att få en medicinsk bedömning under graviditeten om läkarvård inte kan erbjudas på hälsocentralsnivå (på grund av läkarbrist).
Detta problem kommer att kvarstå vid en eventuell centralisering. Vad gäller personalmängden har förlossningsgruppen utrett att Ekenäs har lika många barnmorskor per 1 000 förlossningar som Jorv. Av Lillranks text kan man lätt få den uppfattningen att förlossningar är det enda personalen vid Ekenäs BB sysslar med. Men samma personal sköter ju även sjukhusets mödrapoliklinik och barnsängsavdelning, som har totalt 15 patientplatser för nyförlösta samt patienter som av någon orsak vårdas på sjukhus under graviditeten.
Inbesparingen på 1,9 miljoner euro om förlossningarna flyttas till andra sjukhus är även den tagen från förlossningsgruppens uträkningar. Denna kostnad får man endast om personalen helt går upp i rök i Ekenäs och likaså kostnaderna för utrymmen. Men utrymmena blir trots allt kvar och fördelas på de övriga specialiteterna, vars pris därmed skjuter i höjden medan personalen åtminstone i offentligheten lovats arbete på andra HNS-sjukhus.
Den faktiska vinsten på koncernnivå med att stänga Ekenäs BB skulle enligt förlossningsgruppen vara 225 000 euro vilket motsvarar jourersättningarna. Till och med den blir i verkligheten en förlust om man räknar med den inkomst på 250 000 euro per år som sjukhuset får av självbetalande patienter (de har inte räknats med då man kalkylerat i detta).
Lillrank påpekar förtjänstfullt, angående den perinatala dödligheten, att det är befängt att dra slutsatser utifrån knappa underlag, men även här krävs det klargöring: Västra Nylands sjukhus perinatala mortalitetssiffra är 2,9 för de fem senaste åren (jämför 4,9 som landets medeltal 2007) och 2,8 under de 14 senaste åren.
Om man granskar de senaste fem årens material består fallen mesta dels av graviditeter där barnet dött inne i livmodern, ofta i mycket tidiga graviditetsveckor och före den gravida anlänt till sjukhuset. Just därför vill vi påpeka att en centralisering snarare kan höja denna siffra.
Alla kvinnor som kommer för att kontrollera varför barnet inte rört sig kanske inte orkar ta sig den långa vägen till Helsingfors alla gånger situationen känns osäker. På rådgivningen kan man förvisso lyssna till fosterljud, men regelrätta fosterljudskurvor som kan ge en vink om hur barnet mår, tar man ju bara på sjukhusen.
För vår del anser vi att vi kan erbjuda en trygg förlossningsvård helt i linje med krav från Sverige (http://tinyurl.com/ygdw7g3). Kravet i Sverige är att öka barnmorskans närvaro vid förlossningarna (helst bara en föderska per barnmorska) och på detta sätt minska antalet kejsarsnitt.
För vår del är den procenten redan låg tack vare närvaroprincipen och jourhavande läkare som jourar från sjukhusets bostäder. Och läkarna kan närhelst ledningen så önskar övergå till sjukhusjour. I enlighet med Lillranks tidigare utlåtande i sjukvårdsfrågor (se bland annat "Nordic Healthcare Group") torde man kunna dra slutsatsen att Lillrank egentligen vill tala för patientnära sjukvård och därmed för Ekenäs BB.
Agneta Westerlund,
avdelningsskötare, enheten för barnsjukdomar, förlossning och kvinnosjukdomar,
Helena Hieta-Heikurainen,
resultatchef och överläkare, enheten för barnsjukdomar, förlossning och kvinnosjukdomar,
Thomas Dahllund,
biträdande överläkare, enheten för barnsjukdomar
Markku Turpeinen,
överläkare, enheten för barnsjukdomar, Västra Nylands sjukhus
SVAR Den tillgängliga statistiken är svår att tolka. Gör man lokala korrigeringar i Ekenäs borde siffrorna synas också på de ställen man jämför sig med. Kvarstår att riskerna och besparingarna är små. Beslutsfattare och statistikmyndigheten beaktar inte de risker som följer av längre avstånd (tillgänglighetsrisk). Men dessa gäller också för de självbetalande patienter som kommer till Ekenäs.
I glesbygder är förhållandet mellan närvård och specialiserad vård problematiskt.
Paul Lillrank,
I dag-kolumnist
Ekenäs BB har tre förlossningsrum med tre skift. I medeltal föds 1,8 bebisar per dygn. Visst blir vården bra med en sådan kapacitet. Men en förlossning där kostar 60 procent mer än genomsnittet i landet eftersom personalen skall ha lön och hyrorna löper också utan patienter.
Sakfelen om BB kräver en korrigering
[fet stil för vissa stycken tillsatt av mig]
EKENÄS BB Paul Lillrank, professor vid tekniska högskolan, uttrycker sig i I dag-kolumnen (Hbl 18.10) om Ekenäs BB som en fråga om oförenliga motsättningar. Karusellargument i all ära, sakfelen kräver dock korrigering, främst för att lindra yrseln.
Kvalitetsfrågan har HNS i upprepade uttalanden ifrågasatt i syfte att påverka beslutande politiker. Det gäller också de ekonomiska frågorna, även Lillrank har man lyckats vilseleda: Siffror som 60 procent håller inte streck eftersom man ensidigt för Ekenäs del granskat de siffror kommuninnevånarna kostat, men inte de inkomster som för förlossningarnas del kommer Ekenäs till godo i form av självbetalande patienter (detta förekommer inte annanstans i landet).
Hela tabellen är alltså uppgjord för ett annat syfte - nämligen från kund- och inte producentperspektiv. Därför beaktas inte heller i tabellen det faktum att patienten måste skickas till specialsjukvården för att få en medicinsk bedömning under graviditeten om läkarvård inte kan erbjudas på hälsocentralsnivå (på grund av läkarbrist).
Detta problem kommer att kvarstå vid en eventuell centralisering. Vad gäller personalmängden har förlossningsgruppen utrett att Ekenäs har lika många barnmorskor per 1 000 förlossningar som Jorv. Av Lillranks text kan man lätt få den uppfattningen att förlossningar är det enda personalen vid Ekenäs BB sysslar med. Men samma personal sköter ju även sjukhusets mödrapoliklinik och barnsängsavdelning, som har totalt 15 patientplatser för nyförlösta samt patienter som av någon orsak vårdas på sjukhus under graviditeten.
Inbesparingen på 1,9 miljoner euro om förlossningarna flyttas till andra sjukhus är även den tagen från förlossningsgruppens uträkningar. Denna kostnad får man endast om personalen helt går upp i rök i Ekenäs och likaså kostnaderna för utrymmen. Men utrymmena blir trots allt kvar och fördelas på de övriga specialiteterna, vars pris därmed skjuter i höjden medan personalen åtminstone i offentligheten lovats arbete på andra HNS-sjukhus.
Den faktiska vinsten på koncernnivå med att stänga Ekenäs BB skulle enligt förlossningsgruppen vara 225 000 euro vilket motsvarar jourersättningarna. Till och med den blir i verkligheten en förlust om man räknar med den inkomst på 250 000 euro per år som sjukhuset får av självbetalande patienter (de har inte räknats med då man kalkylerat i detta).
Lillrank påpekar förtjänstfullt, angående den perinatala dödligheten, att det är befängt att dra slutsatser utifrån knappa underlag, men även här krävs det klargöring: Västra Nylands sjukhus perinatala mortalitetssiffra är 2,9 för de fem senaste åren (jämför 4,9 som landets medeltal 2007) och 2,8 under de 14 senaste åren.
Om man granskar de senaste fem årens material består fallen mesta dels av graviditeter där barnet dött inne i livmodern, ofta i mycket tidiga graviditetsveckor och före den gravida anlänt till sjukhuset. Just därför vill vi påpeka att en centralisering snarare kan höja denna siffra.
Alla kvinnor som kommer för att kontrollera varför barnet inte rört sig kanske inte orkar ta sig den långa vägen till Helsingfors alla gånger situationen känns osäker. På rådgivningen kan man förvisso lyssna till fosterljud, men regelrätta fosterljudskurvor som kan ge en vink om hur barnet mår, tar man ju bara på sjukhusen.
För vår del anser vi att vi kan erbjuda en trygg förlossningsvård helt i linje med krav från Sverige (http://tinyurl.com/ygdw7g3). Kravet i Sverige är att öka barnmorskans närvaro vid förlossningarna (helst bara en föderska per barnmorska) och på detta sätt minska antalet kejsarsnitt.
För vår del är den procenten redan låg tack vare närvaroprincipen och jourhavande läkare som jourar från sjukhusets bostäder. Och läkarna kan närhelst ledningen så önskar övergå till sjukhusjour. I enlighet med Lillranks tidigare utlåtande i sjukvårdsfrågor (se bland annat "Nordic Healthcare Group") torde man kunna dra slutsatsen att Lillrank egentligen vill tala för patientnära sjukvård och därmed för Ekenäs BB.
Agneta Westerlund,
avdelningsskötare, enheten för barnsjukdomar, förlossning och kvinnosjukdomar,
Helena Hieta-Heikurainen,
resultatchef och överläkare, enheten för barnsjukdomar, förlossning och kvinnosjukdomar,
Thomas Dahllund,
biträdande överläkare, enheten för barnsjukdomar
Markku Turpeinen,
överläkare, enheten för barnsjukdomar, Västra Nylands sjukhus
SVAR Den tillgängliga statistiken är svår att tolka. Gör man lokala korrigeringar i Ekenäs borde siffrorna synas också på de ställen man jämför sig med. Kvarstår att riskerna och besparingarna är små. Beslutsfattare och statistikmyndigheten beaktar inte de risker som följer av längre avstånd (tillgänglighetsrisk). Men dessa gäller också för de självbetalande patienter som kommer till Ekenäs.
I glesbygder är förhållandet mellan närvård och specialiserad vård problematiskt.
Paul Lillrank,
I dag-kolumnist
tisdag 13 oktober 2009
Motargument på Barbro Viljanens blogg - Analysoiva blogi synnytysosastosta
Vill du veta mer om Ekenäs BB? Som t.ex. hur är det egentligen med de där nya rekommendationerna om säkerhet? Vad kostar det egentligen? Varifrån har den där utredaren som målar ut Ekenäs BB som dyrt och livsfarligt i sin rapport riktigt fått sina siffror? Vad har egentligen Raseborg och Ingå tyckt? En stor del av svaren står att finna på Barbro Viljanens blogg!
Barbro Viljanen är radiolog och klinisk fysiolog, pensionerad röntgenöverläkare, medicine och kirurgie doktor och ordförande för grundtrygghetsnämnden i Ingå.
De här uppgifterna hittade jag i en kommentar som en medlem i nämnden för den språkliga minoriteten lagt ut på bloggen:
Äntligen någon som tagit fram den här informationen så den blir allmänt tillgänglig! Tack!
Haluatteko tutustua asiantunteviin kommentteihin synnytysosastokeskustelussa? Barbro Viljasen (ruotsinkielinen) blogi on oikea paikka! Joskus myös blogin kommentit ovat erittäin kiinnostavia. Lista yllä näyttää, että HUS:in virallisen hinnaston mukaan synnyttäminen normaaline toimenpiteineen maksaa VÄHEMMÄN Länsi-Uudenmaan sairaalassa kuin HYKS-alueella.
Barbro Viljanen är radiolog och klinisk fysiolog, pensionerad röntgenöverläkare, medicine och kirurgie doktor och ordförande för grundtrygghetsnämnden i Ingå.
De här uppgifterna hittade jag i en kommentar som en medlem i nämnden för den språkliga minoriteten lagt ut på bloggen:
Enligt den av HNS-fullmäktige slutgiltigt fastställda prislistan är
statistiken följande:
Normal förlossning:
VNS 1420 €
HUCS (Kvinnokliniken,
Barnmorskeinstitutet,Jorv) 1990 €
(innefattar förlossning, 3 vårddygn, suturering av rämna, annat ingrepp som görs under förlossningen t.ex. dropp, barnläkarkontroll)
Äntligen någon som tagit fram den här informationen så den blir allmänt tillgänglig! Tack!
Haluatteko tutustua asiantunteviin kommentteihin synnytysosastokeskustelussa? Barbro Viljasen (ruotsinkielinen) blogi on oikea paikka! Joskus myös blogin kommentit ovat erittäin kiinnostavia. Lista yllä näyttää, että HUS:in virallisen hinnaston mukaan synnyttäminen normaaline toimenpiteineen maksaa VÄHEMMÄN Länsi-Uudenmaan sairaalassa kuin HYKS-alueella.
måndag 12 oktober 2009
BB-nedläggningsbeslutet fattat - Negatiivinen synnytysosastopäätös
Så det gick som det gick. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts styrelse fattade sitt beslut om nedläggning idag med rösterna 9-8. Nu blir det aktuellt att utreda alla alternativ, allt från att bilda ett eget sjukvådsdistrikt, ett privat sjukhus, en anslutning till Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och så vidare.
Radionyheternas information om beslutet finns här och Hufvudstadsbladets artikel här.
Ja tänään Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiirin hallitus sitten päätti, äänin 9-8, lakkauttaa Tammisaaren synnytysosaston. Nyt selvitellään vaihtoehtoja, esim. oman sairaanhoitopiirin perustamista Länsi-Uudellemaalle, liittymisstä Varsinais-Suomen sairaanhoitopiiriin tai jopa yksityisen sairaalan perustamista.
Lisää lakkauttamisuutisesta voi lukea esimerkiksi tästä (Ylen uutiset) tai tästä (Helsingin Sanomat).
Radionyheternas information om beslutet finns här och Hufvudstadsbladets artikel här.
Ja tänään Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiirin hallitus sitten päätti, äänin 9-8, lakkauttaa Tammisaaren synnytysosaston. Nyt selvitellään vaihtoehtoja, esim. oman sairaanhoitopiirin perustamista Länsi-Uudellemaalle, liittymisstä Varsinais-Suomen sairaanhoitopiiriin tai jopa yksityisen sairaalan perustamista.
Lisää lakkauttamisuutisesta voi lukea esimerkiksi tästä (Ylen uutiset) tai tästä (Helsingin Sanomat).
söndag 11 oktober 2009
Besvärsmöjligheter och -omöjligheter gällande BB-frågan
Jag fick följande kommentar till Finlandssvensk samlings utlåtande (publicerat på denna blogg) på Bevara Ekenäs BB-gruppen på Facebook
Så här svarade jag:
[Senare tillägg: Det här med att människorättsdomstolen inte kan ta upp ärendet är inte riktigt korrekt. Europeiska människorättskonventions protokoll mot diskriminering har trätt i kraft och man kan således tänka sig att man kunde få till ett rättsfall uttryckligen om diskriminering, men i så fall har man alltså förlorat i alla inhemska rättsinstanser först innan det blir aktuellt att försöka ta ärendet till domstolen.]
Man kan inte ta upp frågan i Europadomstolen, alltså människorättsdomstolen i Strasbourg som handhar mål enligt europeiska människorättskonventionen (dessutom först efter att alla inhemska rättsmedel är uttömda och endast om klagomålet inte anses uppenbart ogrundat) och alltså inte ärenden på basen av stadgan eller minoritetsramkonventionen. Alla dessa tre konventioner är Europarådets, men Europadomstolen har jurisdiktion bara för själva människorättskonventionen (med protokoll).
Följande del av utlåtandet är alltså värd att komma ihåg när det gäller europeiska minoritetsspråkstadgan:
"men någon internationell domstol med jurisdiktion att handha klagomål finns inte. De internationella sanktionerna är i första hand av politisk karaktär.
Språkstadgans system är baserat på periodiska rapporter som en internationell expertkommitté granskar. Kommittén rapporterar vidare till Europarådets ministerkommitté som avger kortfattade rekommendationer."
Språkstadgan kommer inte med något Europarådet-kommer-och-räddar-oss-system utan erbjuder i första hand ett medel för oss svenskspråkiga i Finland att föra fram vår sak inom Finland. Det är värdefullt att uppföljningssystemet existerar eftersom det ger finlandssvenskarna möjligheten att lyfta fram problem som förekommer i tillämpningen. Gör vi det inte har vi så att säga oss själv att skylla. Å andra sidan beror de svaga kunskaperna om stadgan långt på att staten inte uppfyller sin informationsskyldighet. De som berörs skall informeras enligt stadgan, men utrikesministeriet mera felinformerar än alls. (Stadgan handlar om "utdöende språk" enligt UM:s hemsida - och så utdöende är vi väl ändå inte!?)
Men konkret när det gäller Ekenäs BB:
Finlandssvensk samling (och förhoppningsvis andra) kommer att lyfta fram den här frågan - också det faktum att beslutanderätt lokalt saknas och förslag av den här typen alls kan förekomma - när vi ger våra kommentarer med anledning av Finlands nästa rapport till expertkommittén, men det i sig betyder inte att själva beslutet - ifall det är negativt - påverkas av att Europarådet känner till den.
Det som däremot har konkret betydelse för BB:s framtid - ifall beslutet i morgon blir negativt - är att det är möjligt att använda sig av stadgan i nationell juridisk argumentation, alltså i besvär enligt kommunallagen. HNS styrelse är ett kommunalt organ, så de som har besvärsrätt (invånare i kommun som hör till HNS) framställer ett rättelseyrkande till HNS styrelse inom två veckor från beslutets offentliggörande. Ifall styrelsen inte ändrar sitt beslut kan man sedan besvära sig till förvaltningsdomstolen (och sedan vidare till Högsta förvaltningsdomstolen vid behov).
Besvär är i allmänhet mest bara till besvär. Jobbiga för alla parter. Man kan vinna, förstås, men ofta har mycket vatten hunnit rinna under broarna innan saken blir slutbehandlad. Det klokaste är att få ett positivt beslut från första början ... och det är ju det vi jobbat hårt på, vi här i Bevara Ekenäs BB!!!-gruppen och många andra! :-)
Och när nästa dust kommer är vi ännu bättre rustade än den här gången. Kanske så väl rustade att motparten drar sig för att gå in i en ny dust!
Och så ett tillägg, för namngivningen av europeiska mellanstatliga organisationer och deras diverse organ gör det inte lätt att skilja dem åt:
Observera att Europarådet inte är samma sak som Europeiska unionen, utan en något äldre (grundad 1949) och geografiskt större mellanstatlig organisation med säte i Stasbourg, känd särskilt för sitt arbete för mänskliga rättigheter. Finland blev medlem i Europarådet 1989 (och ratificerade människorättskonventionen i samma veva), i Europeiska unionen först 1995. (Europeiska rådet inom EU-systemet är alltså något helt annat än Europarådet d.v.s. Europeiska rådet = EU:s toppmöten.)
Nå, då är ju saken biff. Ta upp frågan i Europadomstolen om Ekenäs BB beslutas läggas ner
Så här svarade jag:
[Senare tillägg: Det här med att människorättsdomstolen inte kan ta upp ärendet är inte riktigt korrekt. Europeiska människorättskonventions protokoll mot diskriminering har trätt i kraft och man kan således tänka sig att man kunde få till ett rättsfall uttryckligen om diskriminering, men i så fall har man alltså förlorat i alla inhemska rättsinstanser först innan det blir aktuellt att försöka ta ärendet till domstolen.]
Man kan inte ta upp frågan i Europadomstolen, alltså människorättsdomstolen i Strasbourg som handhar mål enligt europeiska människorättskonventionen (dessutom först efter att alla inhemska rättsmedel är uttömda och endast om klagomålet inte anses uppenbart ogrundat) och alltså inte ärenden på basen av stadgan eller minoritetsramkonventionen. Alla dessa tre konventioner är Europarådets, men Europadomstolen har jurisdiktion bara för själva människorättskonventionen (med protokoll).
Följande del av utlåtandet är alltså värd att komma ihåg när det gäller europeiska minoritetsspråkstadgan:
"men någon internationell domstol med jurisdiktion att handha klagomål finns inte. De internationella sanktionerna är i första hand av politisk karaktär.
Språkstadgans system är baserat på periodiska rapporter som en internationell expertkommitté granskar. Kommittén rapporterar vidare till Europarådets ministerkommitté som avger kortfattade rekommendationer."
Språkstadgan kommer inte med något Europarådet-kommer-och-räddar-oss-system utan erbjuder i första hand ett medel för oss svenskspråkiga i Finland att föra fram vår sak inom Finland. Det är värdefullt att uppföljningssystemet existerar eftersom det ger finlandssvenskarna möjligheten att lyfta fram problem som förekommer i tillämpningen. Gör vi det inte har vi så att säga oss själv att skylla. Å andra sidan beror de svaga kunskaperna om stadgan långt på att staten inte uppfyller sin informationsskyldighet. De som berörs skall informeras enligt stadgan, men utrikesministeriet mera felinformerar än alls. (Stadgan handlar om "utdöende språk" enligt UM:s hemsida - och så utdöende är vi väl ändå inte!?)
Men konkret när det gäller Ekenäs BB:
Finlandssvensk samling (och förhoppningsvis andra) kommer att lyfta fram den här frågan - också det faktum att beslutanderätt lokalt saknas och förslag av den här typen alls kan förekomma - när vi ger våra kommentarer med anledning av Finlands nästa rapport till expertkommittén, men det i sig betyder inte att själva beslutet - ifall det är negativt - påverkas av att Europarådet känner till den.
Det som däremot har konkret betydelse för BB:s framtid - ifall beslutet i morgon blir negativt - är att det är möjligt att använda sig av stadgan i nationell juridisk argumentation, alltså i besvär enligt kommunallagen. HNS styrelse är ett kommunalt organ, så de som har besvärsrätt (invånare i kommun som hör till HNS) framställer ett rättelseyrkande till HNS styrelse inom två veckor från beslutets offentliggörande. Ifall styrelsen inte ändrar sitt beslut kan man sedan besvära sig till förvaltningsdomstolen (och sedan vidare till Högsta förvaltningsdomstolen vid behov).
Besvär är i allmänhet mest bara till besvär. Jobbiga för alla parter. Man kan vinna, förstås, men ofta har mycket vatten hunnit rinna under broarna innan saken blir slutbehandlad. Det klokaste är att få ett positivt beslut från första början ... och det är ju det vi jobbat hårt på, vi här i Bevara Ekenäs BB!!!-gruppen och många andra! :-)
Och när nästa dust kommer är vi ännu bättre rustade än den här gången. Kanske så väl rustade att motparten drar sig för att gå in i en ny dust!
Och så ett tillägg, för namngivningen av europeiska mellanstatliga organisationer och deras diverse organ gör det inte lätt att skilja dem åt:
Observera att Europarådet inte är samma sak som Europeiska unionen, utan en något äldre (grundad 1949) och geografiskt större mellanstatlig organisation med säte i Stasbourg, känd särskilt för sitt arbete för mänskliga rättigheter. Finland blev medlem i Europarådet 1989 (och ratificerade människorättskonventionen i samma veva), i Europeiska unionen först 1995. (Europeiska rådet inom EU-systemet är alltså något helt annat än Europarådet d.v.s. Europeiska rådet = EU:s toppmöten.)
måndag 5 oktober 2009
Demonstration för Ekenäs BB i Helsingfors på onsdag
Som vi vet är Ekenäs BB åter indragningshotat, och hotet är allvarligare än tidigare. Beslut om avdelningens fortsatta existens fattas av styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt i Helsingfors måndagen den 12 oktober.
Det pågår ännu många aktioner för att i mån av möjlighet rädda BB och påverka beslutsfattarna. Bland annat har en diskussionsgrupp, "Bevara Ekenäs BB!", bildats på Facebook för att stöda BB och sprida information om vad som pågår. Gruppen är ett rent medborgarinitiativ och räknar nu över 4000 medlemmar.
Inom gruppen har en handfull aktiva (Åsa Gottberg, Katja Lundén, Melinda Lönnberg, Mathias Nyström, Tanja Pirhonen, Charlotta Wolff) åtagit sig att arrangera en demonstration i Helsingfors, onsdagen den 7 oktober. Vi samlas på Järnvägstorget kl. 17 och marscherar därifrån till Riksdagshuset där det blir tal och annat program. Styrelsen för HNS har inbjudits att delta i demonstrationen.
Både privatpersoner och medborgarorganisationer (föreningar, partier, professionella organisationer) är välkomna att delta i demonstrationen. Vi hoppas att det blir massiv uppslutning!
Från Västnyland ordnas busstransport (kontakta Marthorna/Catharina Hindrén på numret 050-3281209, eller bevara.bbERSÄTTMEDSNABELgmail.com. Pris för bussen 10 e/person.
Vänliga hälsningar,
på gruppens vägnar,
Charlotta Wolff
samt Åsa Gottberg, Katja Lundén, Melinda Lönnberg, Mathias Nyström, Tanja Pirhonen,
Vi vill bevara och utveckla Ekenäs BB!
Kontakt: bevara.bbERSÄTTMEDSNABELgmail.com
Det pågår ännu många aktioner för att i mån av möjlighet rädda BB och påverka beslutsfattarna. Bland annat har en diskussionsgrupp, "Bevara Ekenäs BB!", bildats på Facebook för att stöda BB och sprida information om vad som pågår. Gruppen är ett rent medborgarinitiativ och räknar nu över 4000 medlemmar.
Inom gruppen har en handfull aktiva (Åsa Gottberg, Katja Lundén, Melinda Lönnberg, Mathias Nyström, Tanja Pirhonen, Charlotta Wolff) åtagit sig att arrangera en demonstration i Helsingfors, onsdagen den 7 oktober. Vi samlas på Järnvägstorget kl. 17 och marscherar därifrån till Riksdagshuset där det blir tal och annat program. Styrelsen för HNS har inbjudits att delta i demonstrationen.
Både privatpersoner och medborgarorganisationer (föreningar, partier, professionella organisationer) är välkomna att delta i demonstrationen. Vi hoppas att det blir massiv uppslutning!
Från Västnyland ordnas busstransport (kontakta Marthorna/Catharina Hindrén på numret 050-3281209, eller bevara.bbERSÄTTMEDSNABELgmail.com. Pris för bussen 10 e/person.
Vänliga hälsningar,
på gruppens vägnar,
Charlotta Wolff
samt Åsa Gottberg, Katja Lundén, Melinda Lönnberg, Mathias Nyström, Tanja Pirhonen,
Vi vill bevara och utveckla Ekenäs BB!
- Ekenäs BB är tryggt och uppvisar den lägsta perinatalmortaliteten av alla små örlossningsavdelningar i Nyland. Ekenäs BB fyller också kraven i Gängse-vård-rekommendationerna, vilket Lojo förlossningsavdelning inte gör. Ytterligare förbättringar i patientsäkerheten kan och bör göras genom en utveckling av jourverksamheten i Ekenäs. (Perinatalmortalitet/ 1000 förlossningar 2003-2007; hela Finland 4.9, Ekenäs 2.9, Lojo 3.3, Borgå 4.1, Hyvinge 3.8. (HNS Arbetsgruppsrapport Organisering av förlossningsverksamheten inom HNS 2009-2011)).
- Inbesparingarna genom en nedläggning är obefintliga. Personal sägs inte upp, lokalerna kan inte hyras ut och den inkomst som de utländska föderskorna innebär uteblir. Dessutom förutsätter nedläggningen investeringar i pediatrisk jour och därtill anslutande avdelningsverksamhet i Lojo. (HNS Arbetsgruppsrapport Organisering av förlossningsverksamheten inom HNS 2009-2011).
- Då man uppskattar de ekonomiska verkningarna av en nedläggning bör också faktorer som ökade reskostnader (ambulans), förlängda vårdtider och övernattningskostnader beaktas. En stor del av dessa kostnader kommer fortsättningsvis att betalas av skattebetalarna via FPA.
- Ekenäs BB står för en humanare vårdkultur och patientsyn, där familjens och föderskans önskemål om bl.a. smärtlindring beaktas. Ekenäs BB erbjuder förutom medicinska smärtlindringsmetoder också alternativ som akupunktur, massage och vattenförlossning.
- Ekenäs BB är en barnvänlig och amningsvänlig förlossningsavdelning. Ekenäs BB har som första i Finland tilldelats WHO:s certifikat "Baby Friendly Hospital" och är för tillfället det enda i Nyland med detta certifikat.
Ekenäs BB är en föregångare också på ekologisk front. På Ekenäs BB uppmuntras familjerna att använda flergångsblöjor. Sjukhuset står för både flergångsblöjor och tvätt.
- Ekenäs BB är fullständigt tvåspråkigt och kan garantera service såväl på finska som svenska.
- HNS beredning i ärendet är motstridig, bristfällig och ensidig. Noggranna jämförelser mellan olika förlossningsavdelningar har inte gjorts. I stället har en partisk enmansrapport beställts då de ursprungliga utredningarna inte tillfredsställde ledningen. Beredningen har inte heller beaktat de faktorer som talar för ett bevarande av Ekenäs BB. Avvikande åsikter inom arbetsgruppen har förbisetts och tystats ned.
Ekenäs BB är en väsentlig del av Västra Nylands sjukhus och inga drastiska förändringar bör göras utan att se till helheten.
HNS bör beakta de berörda kommunernas och invånarnas vilja. Expertvälde och förmynderi hör inte hemma i 2000-talets Finland.
- HNS kunde genom att informera patienterna om deras valmöjligheter öka antalet förlossningar på Ekenäs BB, men detta kräver vilja och aktivitet från HNS.
Kontakt: bevara.bbERSÄTTMEDSNABELgmail.com
LUS-jäsenten eriävä mielipide synnytysraporttiin
Tässä Länsi-Uudenmaan sairaalan työryhmäjäsenten eriävä mielipide synnytysraporttiin. Toinen LUS-dokumentti nimeltään "Toinen totuus Tammisaaren synnytyssairaalasta" on julkaistu tällä blogilla aikaisemmin tänään.
Huomautuksia ja lisäyksiä työryhmäraporttiin koskien HUS:n synnytystoiminnan
Synnytystoiminnan järjestämistä HUS:ssa 2009- 2011 selvittäneen työryhmän jäseninä tahdomme täten esittää eriävän mielipiteemme tietyistä raportin tärkeistä kannanotoista, koska koimme ettei puheenjohtaja Lasse Lehtonen hyväksynyt kokouspöytäkirjoihin kaikkia ehdotuksiamme eikä eriäviä mielipiteitämme. Työryhmän raportissa ei myöskään mainita meidän ilmoittaneen, ettemme voi raporttia sellaisenaan, kuin se on julkaistu, hyväksyä.
Mielestämme koko toimeksianto oli alusta asti vinoutunut, eikä minkäänlaista tahtoa löytynyt koko HUS:n synnytystoiminnan organisoinnin objektiiviseen tarkasteluun.
Työryhmä asetettiin selvittämään synnytystoiminnan järjestämistä HUS:ssa ja tämän otsikon mukaisesti olisi ollut mahdollista verrata HUS:n eri synnytyssairaaloita niin turvallisuuden, talouden kuin laadun perustein. Työryhmä kuitenkin keskittyi taloutta koskevissa selvityksissään keräämään tietoja ainoastaan Länsi Uudenmaan henkilöstö-, tila- ja päivystyskustannuksista. Turvallisuusnäkökohtia kyllä tarkasteltiin kaikkien sairaaloiden osalta, mutta laadun arviointiin ei ollut metodeja tarjolla.
Voidaan hyvin kyseenalaistaa menettelytapa, jossa Juha Tuominen synnytystyöryhmän mandaatissa päättää asettaa työryhmän selvittämään HUS:n synnytystoimintaa v 2009-2011, mutta kuitenkin rajoittaa työn yksipuolisesti koskemaan Länsi-Uudenmaan sairaalan toiminnan lopettamisesta syntyviä seurauksia. Hän perustaa päätöksensä tilastoihin, jotka osin osoittautuivat virheellisiksi. Sekä Tuomista että Haukkamaata on virheistä informoitu, tästä huolimatta näitä ei ole korjattu. (liite 2)
Työryhmän muiden jäsenten päätöksen mukaisesti ei otettu kantaa äitiyspoliklinikan eikä lastentautien erikoissairaanhoidon toimintaan. Näin ollen jäi uupumaan kokonaisvaltainen kannanotto siihen, miten ja missä synnytysosaston mahdollisen sulkemisen jälkeen Länsi Uudenmaan raskaana olevat ja lapsipotilaat tulevaisuudessa hoidettaisiin. Tästä seuraa ristiriita Juha Tuomisen tekstin kanssa, jossa oletetaan, että keskittämistoimenpiteillä saavutettaisiin kustannussäästöjä tinkimättä turvallisuudesta. Säästöjä ei tule ja potilasturvallisuus tulee kärsimään. Suuri sairaala voi helposti katsoa pystyvänsä ottamaan vastaan kaksi
synnyttäjää lisää päivässä ilman henkilöstölisäyksen tarvetta (mikäli LUS:n
synnyttäjät jaettaisiin tasaisesti eri sairaaloiden kesken). Mutta miten on
laita 2000 äitiyspoliklinikkakäynnin ja 800 lastentautien hoitojakson
kanssa? Pystytäänkö nämäkin hoitamaan samoilla henkilökuntaresursseilla ja
jos näin, niin missä? Tämä tosiasia tulisi huomioida selvityksessä, jotta
tämä ylipäätään olisi luotettava.
Huomioimatta ovat myös jääneet kustannukset lisääntyneistä ambulanssikuljetuksista samoin kuin kustannukset mitä todennäköisimmin lisääntyvistä sekä pidentyvistä osastohoitojaksoista johtuen synnyttäjän matkan oleellisesta pitenemisestä.
Työryhmä on todennut, että synnyttämisen turvallisuudessa ei ole eroja HUS:n sairaaloiden kesken. Kuitenkin todetaan, ettei Lohjan sairaala täytä "Käypä hoito suosituksen" mukaista turvallisuusvaatimusta lastenlääkäripäivystyksen täältä puuttuessa.
HUS:n muiden sairaaloiden henkilöstökuluja ei ole selvitetty. Saattaisihan olla jopa HUS-konsernin kannalta taloudellisesti edullisempaa esimerkiksi sulkea Lohjan sairaalan synnytysosasto. Täältähän puuttuu sekä lastentautien päivystys sekä lastenosasto ja synnyttäjän matka Jorvin sairaalan synnytysosastolle vie aikaa vain noin 20 minuuttia moottoritietä ajaen. Lohjan synnyttäjille voitaisiin antaa mahdollisuus valita Jorvin ja Länsi Uudenmaan sairaalan välillä. Tänä päivänä viikkoraja Lohjalla sallitulle synnyttämiselle on 36 raskausviikkoa ja suuri osa Lohjan synnyttäjistä (26 % 1.1.08-30.4.09 vrt 6% LUS:n synnyttäjistä) jo
synnyttää muissa HUS:n sairaaloissa.
Raporttiin ei otettu mukaan esittämäämme toista toimintamallia, jonka mukaan ei tehtäisi radikaaleja muutoksia ennen kuin Naistenklinikan suunniteltu remontti valmistuisi v 2015. Monen vuoden ajaksi tulee Naistenklinikalta 3000 synnytystä sijoittaa muualle, väistösuunnitelmien mukaan 2000 Kätilöopistolle ja 1000 Jorviin. ( liite 4)
Vasta v 2015 nähdään millainen synnyttäjien jakautuminen eri HUS:n sairaaloiden kesken tulee olemaan. Samalla remonttivaiheen aikana säilytettäisiin puskurikapasiteetti, mikäli synnytysten määrä HUS-piirissä lisääntyy samaa vuositahtia kuin tänä vuonna. On kuitenkin huomioitava, että vaikka tämä toimintamalli on ns 0-ratkaisu, liittyy siihen kuitenkin kustannusten lisääntymistä Lohjan sairaalan lastenosaston ja päivystyksen perustamisen myötä, mikäli edellytetään Lohjan jatkavan synnytystoimintaa. Jo tänä kesänä ovat suuret sairaalat ruuhkan vuoksi useaan otteeseen joutuneet ohjaamaan synnyttäjiä muualle. Missä nämä synnyttäjät jatkossa hoidettaisiin,( kotisynnytyksissäkö?) mikäli pienet sairaalat
lakkautettaisiin?
Tammisaaren synnytysosasto on ollut edelläkävijä synnytyksen hoidon ja suunnittelun kehittäjänä Suomessa. Osoituksena tästä hyvästä laadusta voidaan pitää muilta sairaanhoitoalueilta Tammisaareen hakeutuvien synnyttäjien suurta määrää. (liite 3) Länsi uusimaalaisten synnyttäjien lukumäärä on pysynyt varsin tasaisena viimeisten 10 vuoden aikana ollen noin 400. Synnytysten määrän vähenemistä ei siis ole tapahtunut ja sitä vastoin oman alueen ulkopuolelta tulevien määrä on koko ajan kasvanut.( liite 1) On todennäköistä, että yhä useammat synnyttäjät hakeutuvat Länsi Uudenmaan sairaalaan, kunhan suunnitteilla oleva EU-direktiivien mukainen laki synnyttäjän vapaasta valinnan mahdollisuudesta koko maassa astuu voimaan.
Sairaalamme on ainoa HUS:n sairaaloista, joka on saanut WHO:n ja Unicefin Baby Friendly sertifikaatin jo vuonna 1996 ensimmäisenä Suomessa. Tämän jälkeen osastomme on edelleen kehittänyt toimintaansa tarjoamalla yksilöllistä synnytyssuunnittelua ja vaihtoehtoisia kivunlievitysmenetelmiä, jolloin jokaisella naisella on mahdollisuus juuri hänelle parhaiten sopivaan kivunlievitykseen. LUS on ollut myös ensimmäisten joukossa aloittamassa synnytyspelkopoliklinikan toimintaa jo 1990-luvulla. HUS voisi olla ylpeä läntisestä synnytysosastostaan, joka on monessa ollut edelläkävijänä; ja minkä osoituksena myös lukuisat maamme kätilöt ja kätilöopiskelijat tahtovat tulla Tammisaareen vierailulle oppiakseen synnytyksen hoidon uusimpia käytäntöjä. Sulkemalla tällainen yksikkö otettaisiin iso askel taaksepäin suomalaisessa synnytyksen hoidossa.
LUS on vuodesta 1999 yhteistyössä Nordan Ab:n kanssa tarjonnut venäläisille synnyttäjille mahdollisuuden yksityisesti maksavana synnyttää Tammisaaren synnytysosastolla. Kaikki nämä synnyttäjät seulotaan huolella alkuraskaudessa ja he käyvät useita kertoja raskauden aikana äitiyspoliklinikalla. Näin pystymme varmistamaan sen, ettei Venäjältä tule meille riskiraskauksia. Tähän päivään mennessä pitkälti yli 100 venäläislasta on syntynyt Tammisaaressa. Nämä yksityispotilaat tuovat tervetulleen lisän kassaan. Tulot kattavat vuositasolla gynekologisen päivystyksen sekä synnytysten hoitoon tarvittavan lastenlääkäri- ja
anestesialääkäripäivystyksen menot.
Tammisaaren synnytysosaston sulkemisella ja synnyttäjien ohjaamisella muihin sairaaloihin ei saavutettaisi minkäänlaisia taloudellisia säästöjä. Sen sijaan tämä toisi mukanaan huomattavia riskejä koskien turvallisuutta. Pitkät ja lukuisat ambulanssimatkat olisivat tulevaisuuden näkymä. Ensimmäisen puolen vuoden aikana 2009 on meillä 30 lasta syntynyt 1,5 tunnin sisällä siitä, kun tulivat kotoaan synnytysosastolle. Ainakin osa, mahdollisesti jokainen näistä lapsista olisi syntynyt ambulanssissa, mikäli Tammisaaren synnytykset jo nyt olisi lopetettu. Tätä ei voi kutsua turvallisuudeksi.
Myös äidinkieli on merkittävä turvallisuustekijä. Missään muussa HUS:n sairaalassa kuin Tammisaaressa ja Porvoossa ei pystytä tänä päivänä tarjoamaan kattavaa ruotsinkielistä palvelua. 16 kätilön siirto muihin yksiköihin, mikäli nämä ylipäätään olisivat halukkaita siirtymään, ei pelasta HUS:n kieliongelmaa. Potilaan perusoikeuksiin kuuluu saada hoitoa omalla äidinkielellään ja sitä hän voi saada ainoastaan sairaalassa, jossa koko henkilökunta puhuu sekä suomea että ruotsia ja myös dokumentoi sekä suomeksi että ruotsiksi.
Mitä kieleen tulee, voidaan todeta, että jopa työryhmäraportin ruotsinkielinen versio on täynnä kömmähdyksiä. Meillä työryhmän jäseninä ei ollut mahdollisuutta oikaista kielivirheitä, koska saimme sekä ruotsin- että suomenkielisen version lopullisessa muodossaan vasta julkaisupäivän aamuna, eli 21.8.09 klo 9.09. Samasta syystä emme pystyneet korjaamaan asiavirheitä, jotka havaitsimme. Esimerkiksi synnytystoiminnan tilakustannuksiin on laskettu mukaan koko lastenosasto, vaikka vain 3% lastenosaston kuormituksesta muodostuu vastasyntyneiden hoidosta; samoin on mukaan laskettu osa kirurgis-gynekologisen osaston tilakustannuksista, vaikkei tämä
osasto lainkaan kuulunut synnytysselvitykseen.
Huomautuksia ja lisäyksiä työryhmäraporttiin koskien HUS:n synnytystoiminnan
Synnytystoiminnan järjestämistä HUS:ssa 2009- 2011 selvittäneen työryhmän jäseninä tahdomme täten esittää eriävän mielipiteemme tietyistä raportin tärkeistä kannanotoista, koska koimme ettei puheenjohtaja Lasse Lehtonen hyväksynyt kokouspöytäkirjoihin kaikkia ehdotuksiamme eikä eriäviä mielipiteitämme. Työryhmän raportissa ei myöskään mainita meidän ilmoittaneen, ettemme voi raporttia sellaisenaan, kuin se on julkaistu, hyväksyä.
Mielestämme koko toimeksianto oli alusta asti vinoutunut, eikä minkäänlaista tahtoa löytynyt koko HUS:n synnytystoiminnan organisoinnin objektiiviseen tarkasteluun.
Työryhmä asetettiin selvittämään synnytystoiminnan järjestämistä HUS:ssa ja tämän otsikon mukaisesti olisi ollut mahdollista verrata HUS:n eri synnytyssairaaloita niin turvallisuuden, talouden kuin laadun perustein. Työryhmä kuitenkin keskittyi taloutta koskevissa selvityksissään keräämään tietoja ainoastaan Länsi Uudenmaan henkilöstö-, tila- ja päivystyskustannuksista. Turvallisuusnäkökohtia kyllä tarkasteltiin kaikkien sairaaloiden osalta, mutta laadun arviointiin ei ollut metodeja tarjolla.
Voidaan hyvin kyseenalaistaa menettelytapa, jossa Juha Tuominen synnytystyöryhmän mandaatissa päättää asettaa työryhmän selvittämään HUS:n synnytystoimintaa v 2009-2011, mutta kuitenkin rajoittaa työn yksipuolisesti koskemaan Länsi-Uudenmaan sairaalan toiminnan lopettamisesta syntyviä seurauksia. Hän perustaa päätöksensä tilastoihin, jotka osin osoittautuivat virheellisiksi. Sekä Tuomista että Haukkamaata on virheistä informoitu, tästä huolimatta näitä ei ole korjattu. (liite 2)
Työryhmän muiden jäsenten päätöksen mukaisesti ei otettu kantaa äitiyspoliklinikan eikä lastentautien erikoissairaanhoidon toimintaan. Näin ollen jäi uupumaan kokonaisvaltainen kannanotto siihen, miten ja missä synnytysosaston mahdollisen sulkemisen jälkeen Länsi Uudenmaan raskaana olevat ja lapsipotilaat tulevaisuudessa hoidettaisiin. Tästä seuraa ristiriita Juha Tuomisen tekstin kanssa, jossa oletetaan, että keskittämistoimenpiteillä saavutettaisiin kustannussäästöjä tinkimättä turvallisuudesta. Säästöjä ei tule ja potilasturvallisuus tulee kärsimään. Suuri sairaala voi helposti katsoa pystyvänsä ottamaan vastaan kaksi
synnyttäjää lisää päivässä ilman henkilöstölisäyksen tarvetta (mikäli LUS:n
synnyttäjät jaettaisiin tasaisesti eri sairaaloiden kesken). Mutta miten on
laita 2000 äitiyspoliklinikkakäynnin ja 800 lastentautien hoitojakson
kanssa? Pystytäänkö nämäkin hoitamaan samoilla henkilökuntaresursseilla ja
jos näin, niin missä? Tämä tosiasia tulisi huomioida selvityksessä, jotta
tämä ylipäätään olisi luotettava.
Huomioimatta ovat myös jääneet kustannukset lisääntyneistä ambulanssikuljetuksista samoin kuin kustannukset mitä todennäköisimmin lisääntyvistä sekä pidentyvistä osastohoitojaksoista johtuen synnyttäjän matkan oleellisesta pitenemisestä.
Työryhmä on todennut, että synnyttämisen turvallisuudessa ei ole eroja HUS:n sairaaloiden kesken. Kuitenkin todetaan, ettei Lohjan sairaala täytä "Käypä hoito suosituksen" mukaista turvallisuusvaatimusta lastenlääkäripäivystyksen täältä puuttuessa.
HUS:n muiden sairaaloiden henkilöstökuluja ei ole selvitetty. Saattaisihan olla jopa HUS-konsernin kannalta taloudellisesti edullisempaa esimerkiksi sulkea Lohjan sairaalan synnytysosasto. Täältähän puuttuu sekä lastentautien päivystys sekä lastenosasto ja synnyttäjän matka Jorvin sairaalan synnytysosastolle vie aikaa vain noin 20 minuuttia moottoritietä ajaen. Lohjan synnyttäjille voitaisiin antaa mahdollisuus valita Jorvin ja Länsi Uudenmaan sairaalan välillä. Tänä päivänä viikkoraja Lohjalla sallitulle synnyttämiselle on 36 raskausviikkoa ja suuri osa Lohjan synnyttäjistä (26 % 1.1.08-30.4.09 vrt 6% LUS:n synnyttäjistä) jo
synnyttää muissa HUS:n sairaaloissa.
Raporttiin ei otettu mukaan esittämäämme toista toimintamallia, jonka mukaan ei tehtäisi radikaaleja muutoksia ennen kuin Naistenklinikan suunniteltu remontti valmistuisi v 2015. Monen vuoden ajaksi tulee Naistenklinikalta 3000 synnytystä sijoittaa muualle, väistösuunnitelmien mukaan 2000 Kätilöopistolle ja 1000 Jorviin. ( liite 4)
Vasta v 2015 nähdään millainen synnyttäjien jakautuminen eri HUS:n sairaaloiden kesken tulee olemaan. Samalla remonttivaiheen aikana säilytettäisiin puskurikapasiteetti, mikäli synnytysten määrä HUS-piirissä lisääntyy samaa vuositahtia kuin tänä vuonna. On kuitenkin huomioitava, että vaikka tämä toimintamalli on ns 0-ratkaisu, liittyy siihen kuitenkin kustannusten lisääntymistä Lohjan sairaalan lastenosaston ja päivystyksen perustamisen myötä, mikäli edellytetään Lohjan jatkavan synnytystoimintaa. Jo tänä kesänä ovat suuret sairaalat ruuhkan vuoksi useaan otteeseen joutuneet ohjaamaan synnyttäjiä muualle. Missä nämä synnyttäjät jatkossa hoidettaisiin,( kotisynnytyksissäkö?) mikäli pienet sairaalat
lakkautettaisiin?
Tammisaaren synnytysosasto on ollut edelläkävijä synnytyksen hoidon ja suunnittelun kehittäjänä Suomessa. Osoituksena tästä hyvästä laadusta voidaan pitää muilta sairaanhoitoalueilta Tammisaareen hakeutuvien synnyttäjien suurta määrää. (liite 3) Länsi uusimaalaisten synnyttäjien lukumäärä on pysynyt varsin tasaisena viimeisten 10 vuoden aikana ollen noin 400. Synnytysten määrän vähenemistä ei siis ole tapahtunut ja sitä vastoin oman alueen ulkopuolelta tulevien määrä on koko ajan kasvanut.( liite 1) On todennäköistä, että yhä useammat synnyttäjät hakeutuvat Länsi Uudenmaan sairaalaan, kunhan suunnitteilla oleva EU-direktiivien mukainen laki synnyttäjän vapaasta valinnan mahdollisuudesta koko maassa astuu voimaan.
Sairaalamme on ainoa HUS:n sairaaloista, joka on saanut WHO:n ja Unicefin Baby Friendly sertifikaatin jo vuonna 1996 ensimmäisenä Suomessa. Tämän jälkeen osastomme on edelleen kehittänyt toimintaansa tarjoamalla yksilöllistä synnytyssuunnittelua ja vaihtoehtoisia kivunlievitysmenetelmiä, jolloin jokaisella naisella on mahdollisuus juuri hänelle parhaiten sopivaan kivunlievitykseen. LUS on ollut myös ensimmäisten joukossa aloittamassa synnytyspelkopoliklinikan toimintaa jo 1990-luvulla. HUS voisi olla ylpeä läntisestä synnytysosastostaan, joka on monessa ollut edelläkävijänä; ja minkä osoituksena myös lukuisat maamme kätilöt ja kätilöopiskelijat tahtovat tulla Tammisaareen vierailulle oppiakseen synnytyksen hoidon uusimpia käytäntöjä. Sulkemalla tällainen yksikkö otettaisiin iso askel taaksepäin suomalaisessa synnytyksen hoidossa.
LUS on vuodesta 1999 yhteistyössä Nordan Ab:n kanssa tarjonnut venäläisille synnyttäjille mahdollisuuden yksityisesti maksavana synnyttää Tammisaaren synnytysosastolla. Kaikki nämä synnyttäjät seulotaan huolella alkuraskaudessa ja he käyvät useita kertoja raskauden aikana äitiyspoliklinikalla. Näin pystymme varmistamaan sen, ettei Venäjältä tule meille riskiraskauksia. Tähän päivään mennessä pitkälti yli 100 venäläislasta on syntynyt Tammisaaressa. Nämä yksityispotilaat tuovat tervetulleen lisän kassaan. Tulot kattavat vuositasolla gynekologisen päivystyksen sekä synnytysten hoitoon tarvittavan lastenlääkäri- ja
anestesialääkäripäivystyksen menot.
Tammisaaren synnytysosaston sulkemisella ja synnyttäjien ohjaamisella muihin sairaaloihin ei saavutettaisi minkäänlaisia taloudellisia säästöjä. Sen sijaan tämä toisi mukanaan huomattavia riskejä koskien turvallisuutta. Pitkät ja lukuisat ambulanssimatkat olisivat tulevaisuuden näkymä. Ensimmäisen puolen vuoden aikana 2009 on meillä 30 lasta syntynyt 1,5 tunnin sisällä siitä, kun tulivat kotoaan synnytysosastolle. Ainakin osa, mahdollisesti jokainen näistä lapsista olisi syntynyt ambulanssissa, mikäli Tammisaaren synnytykset jo nyt olisi lopetettu. Tätä ei voi kutsua turvallisuudeksi.
Myös äidinkieli on merkittävä turvallisuustekijä. Missään muussa HUS:n sairaalassa kuin Tammisaaressa ja Porvoossa ei pystytä tänä päivänä tarjoamaan kattavaa ruotsinkielistä palvelua. 16 kätilön siirto muihin yksiköihin, mikäli nämä ylipäätään olisivat halukkaita siirtymään, ei pelasta HUS:n kieliongelmaa. Potilaan perusoikeuksiin kuuluu saada hoitoa omalla äidinkielellään ja sitä hän voi saada ainoastaan sairaalassa, jossa koko henkilökunta puhuu sekä suomea että ruotsia ja myös dokumentoi sekä suomeksi että ruotsiksi.
Mitä kieleen tulee, voidaan todeta, että jopa työryhmäraportin ruotsinkielinen versio on täynnä kömmähdyksiä. Meillä työryhmän jäseninä ei ollut mahdollisuutta oikaista kielivirheitä, koska saimme sekä ruotsin- että suomenkielisen version lopullisessa muodossaan vasta julkaisupäivän aamuna, eli 21.8.09 klo 9.09. Samasta syystä emme pystyneet korjaamaan asiavirheitä, jotka havaitsimme. Esimerkiksi synnytystoiminnan tilakustannuksiin on laskettu mukaan koko lastenosasto, vaikka vain 3% lastenosaston kuormituksesta muodostuu vastasyntyneiden hoidosta; samoin on mukaan laskettu osa kirurgis-gynekologisen osaston tilakustannuksista, vaikkei tämä
osasto lainkaan kuulunut synnytysselvitykseen.
VNS-medlemmarnas avvikande åsikt till förlossningsrapporten
Medlemmarna från Västra Nylands sjukhus har lämnat en avvikande åsikt med anledning av den rapport som publicerats om förlossningsverksamheten. Denna avvikande åsikt, liksom även andra dokument som producerats vid sjukhuset, har inte getts offentlighet (de finns åtminstone inte bifogade som bilagor till Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikts styrelseföredragning på HNS webbplats). Eftersom flera missförstånd och missvisande uppgifter förekommit i offentligheten har jag tagit mig friheten att publicera två dokument, dels denna avvikande åsikt (nedan) samt ett dokument som presenterar "den andra sanningen om Ekenäs BB", publicerat här på bloggen på finska tidigare i dag.
Det är dags att ta udden av ryktena om bristande patientsäkerhet och överstora kostnader. Det förhåller sig alltså så här:
- Förlossningsavdelningen i Ekenäs har dygnet-runt-jour med gynekologi, anesti och barnläkare. Alla läkare finns tillgängliga på sjukhusområdet, nära operationssalen. (Dessutom finns operationssalen nära förlossningssalarna, vilket jag kan intyga eftersom jag själv födde med kejsarsnitt, oplanerat fast inget nödsnitt, så det gick raskt, men jag behövde inte sövas - barnets funktioner var det inget fel på - och jag fick allt väl förklarat för mig - för jag känner mig trygg när jag förstår - vad mojängerna, sladdarna, vätskorna och all personal som arbetade så effektivt var till för, och så kom flickan ut och vi kunde lyckligt titta på varandra min man och jag, i nya skepnader som mor och far, och se vår Sigrid för första gången.)
- Kostnadseffektiviteten är mycket god vid Ekenäs BB eftersom man utnyttjar synergier med de andra enheterna (alla lönekostnader för barnmorskor och gynekologer skall inte hänföras till förlössningsverksamheten, liksom inte heller alla barn- och anestiläkares till exempel). Verksamheterna stöder varandra. Dessutom har sjukhuset varit innovativt och satsat på inkomstsidan genom att ta emot framför allt ryska föderskor som betalar privat. Personalen är flexibel, kompetent och engagerad. I barnmorskeförbundets utlåtande talas det t.o.m. om Ekenäs BB som en magnetarbetsplats.
Här finns arbetsgruppsrapporten: Organisering av förlossningsverksamheten inom HNS 2009-2011
Synpunkter och tillägg beträffande arbetsgruppsrapporten om förlossningsverksamheten inom HNS
Vi gruppmedlemmar i arbetsgruppen för Organisering av förlossningsverksamheten inom HNS 2009-2011 vill härmed ge vår avvikande åsikt i viktiga frågor vad gäller rapporten, eftersom vi upplever att ordförande Lasse Lehtonen inte beaktat alla våra förslag eller avvikande åsikter i de mötesprotokoll som förts. I Arbetsgruppens rapport har inte heller nämnts, att vi meddelat att vi inte kan godkänna rapporten i den form den publicerats.
Vi anser att hela uppdraget från första början var mycket vinklat och att ingen vilja fanns till en objektiv utredning av hur man verkligen kan organisera förlossningsverksamheten inom HNS.
Rubriken för arbetsgruppen borde ju ge möjlighet, att jämföra olika förlossningssjukhus inom HNS både vad gäller trygghet, ekonomi och kvalitet. Som nu är har gruppen endast koncentrerat sig på Västra Nylands sjukhus visavi ekonomin, inte överhuvudtaget de andra sjukhusens personal -, utrymmes - och jourkostnader. Tryggheten har dock granskats, vad gäller även de andra sjukhusen, men metoder för att granska vårdkvaliteten har inte funnits tillgängliga.
Redan mandatet där Juha Tuominen besluter, att tillsätta en arbetsgrupp för utredning av arrangemang för förlossningsverksamheten inom HNS 2009-2011, men ändå begränsar det ensidigt till att gälla enbart stängningen av Västra Nylands sjukhus, kan ifrågasättas. Han grundar sitt beslut på statistik, som delvis visat sig vara felaktig, men inte korrigerats, trots att både han och Haukkamaa informerats om det (se bilaga 2 [publiceras ej här])
Eftersom de övriga i arbetsgruppen beslöt att varken mödrapoliklinikverksamheten eller specialsjukvården för barn utreds inom denna arbetsgrupp, har ju gruppen samtidigt tagit ställning till att en helhetsbedömning av hur Västra Nylands gravida och barn skall skötas i framtiden om förlossningsavdelningen stänger, inte har utförts. Samtidigt strider det mot Juha Tuominens text, där han förutsätter att förändringarna ger full kostnadseffektivitet, utan att pruta på patientsäkerheten. Det blir inte kostnadseffektivt och patientsäkerheten kommer att lida. Det är lätt för ett stort sjukhus att säga att de kan ta emot 2 förlossningar till per dag med samma personalresurs(om förlossningarna fördelas jämt mellan sjukhusen ), men hur är det tänkt gällande de mer än 2000 mödrapoliklinik -besöken per år på VNS samt de 800 barnen som vårdas årligen på VNS Barnavdelning. Skall även de skötas med samma personalresurs och i så fall var? Detta faktum bör beaktas i utredningen, annars är den överhuvudtaget inte tillförlitlig.
Inte heller har man beaktat de kostnader som det ökade antalet ambulanstransporter innebär, inte heller att vårdtiderna förlängs. Troligtvis ökar även vårdperiodernas antal pga. att avståndet till förlossningssjukhuset förlängs. Arbetsgruppen har utrett att det är lika tryggt att föda överallt inom HNS. Trots det konstateras i rapporten att Lojo inte uppfyller ”Käypä hoito” – kravet på trygghet eftersom sjukhuset saknar pediatrisk jour.
Personalkostnaderna på de andra HNS -sjukhusen har inte utretts och inte heller om det eventuellt skulle vara ekonomiskt mera lönsamt för hela koncernen att stänga Lojo förlossningsavdelning, som saknar barnläkarjour samt barnavdelning och vars föderskor har endast 20 min väg till Jorvs sjukhus via motorvägen. I stället kan dessa föderskor ges en möjlighet att välja mellan Jorv och Västra Nylands sjukhus.
Redan nu är graviditetsveckogränsen för att få föda i Lojo 36 veckor och en stor del av Lojos föderskor (26 % 1.1.08 - 30.4.09 jmf. 6 % VNS) föder redan nu på andra sjukhus inom HNS.
I rapporten togs inte med vårt andra förslag till lösning dvs. att inga radikala beslut görs före år 2015 då Kvinnoklinikens renovering är slutförd. Under flera års tid måste 3000 av Kvinnoklinikens förlossningar omplaceras (enligt planerna 2000 till Barnmorskeinstitutet och 1000 till Jorv, se bilaga 4 [publiceras ej här]).
Först från och med 2015 kan man se vilken fördelningen av förlossningspatienter mellan sjukhusen blir samtidigt som man bevarar en buffert om förlossningarna ökar på årsbasis i samma takt som i år. Trots detta andra förslag till 0-lösning så ökar ju kostnaderna, eftersom Lojo i alla fall är tvunget att bygga en barnavdelning och ordna barnläkarjour om förlossningsverksamheten där skall kunna fortsätta.
Redan denna sommar har de stora sjukhusen vid flera tillfällen meddelat att de inte kan ta emot flera patienter. Var skall i så fall dessa skötas (hemförlossning?) om de små sjukhusen stängs och inte som nu tar emot de föderskor de stora sjukhusen inte har rum för.
Ekenäs BB är känt för att vara föregångare inom förlossningsvården i Finland och som mätare på den goda kvaliteten inom förlossningsvården kan man se mängden av föderskor som kommer från andra sjukvårdsområden inom HNS (se bilaga 3 [publiceras ej här]) Antalet västnyländska förlossningar har varit konstant runt 400 de senaste 10 åren, så ingen minskning har skett, däremot ökar antalet föderskor utifrån (se bilaga 1 [publiceras ej här]) Troligtvis kommer allt flera föderskor att söka sig till Västra Nylands sjukhus då lagen enligt kommande EU-direktiv ändrar och det blir fritt fram att välja förlossningssjukhus inom hela landet.
Sjukhuset är det enda inom HNS som fått WHO:s och Unicef:s Baby Friendly -certifikat redan 1996 och detta som första sjukhus i Finland. Sedan dess har avdelningen ännu ytterligare utvecklat vården, genom att erbjuda individuell förlossningsplanering och alternativa metoder för smärtlindring, vilket gör att alla kvinnor kan erbjudas den form av smärtlindring, som lämpar sig för dem. Likaså var VNS ett av de första sjukhusen i landet som startade poliklinik för patienter med förlossningsrädsla redan på 1990-talet.
Varför kan HNS inte i stället vara stolt över sitt förlossningssjukhus i väst, som på många sätt varit en föregångare, vilket bevisas av att en stor del av landets barnmorskor och barnmorskestuderande vill besöka sjukhuset, för att lära sig det nyaste inom förlossningsvården. Genom att stänga en sådan enhet medverkar man till att förlossningsvården i Finland tar ett långt kliv bakåt i tiden.
Sjukhuset har sedan 1998 samarbetat med Nordan Ab, för att erbjuda ryska föderskor möjlighet att betala privat och föda på Ekenäs BB (Bilaga 5 [publiceras ej här]). Alla ryska föderskor screenas i början av graviditeten och besöker mödrapolikliniken flera gånger under graviditeten, vilket gör att inga ryska riskgraviditeter sköts på avdelningen .I detta nu har långt över 100 ryska barn fötts i Ekenäs. Dessa privatpatienter ger ett välkommet tillskott i kassan. Den inkomst sjukhuset får av dessa privatbetalande patienter täcker på årsbasis kostnaderna för hela den gynekologiska och den del av barnjour – och anestesijourverksamheten som berör förlossningsvården.
Detta innebär att inga ekonomiska vinster kan uppnås med att stänga Ekenäs BB och flytta förlossningarna till andra sjukhus, men däremot avsevärda risker vad gäller trygghet. Långa och många ambulansfärder är scenariot. Under det första halvåret 2009 har 30 barn fötts inom 1 ½ timme från det de kommit till förlossningsavdelningen hemifrån. Åtminstone en del kanske t.o.m. alla dessa barn skulle i så fall ha fötts i ambulansen. Det kan inte kallas trygghet.
Språket är även en betydande trygghetsfaktor. Det finns för tillfället ingen möjlighet att erbjuda heltäckande svensk service på andra sjukhus inom HNS än i Borgå och Ekenäs. En förflyttning av 16 barnmorskor – om de nu skulle vara villiga att flytta – räddar inte HNS visavi språkfrågan. Patienten bör få vård på sitt modersmål och det kan hon få endast på ett sjukhus där hela personalen talar och dokumenterar på både svenska och finska.
Vad beträffar språket kan man ju notera att även gruppens svenska version av rapporten är full av språkgrodor. Som gruppmedlemmar fick vi den svenska och även den finska slutliga versionen oss tillsänd först samma morgon som den offentliggjordes dvs. den 21.8 kl.9.09 och hade därför inte möjlighet att rätta språkfelen och inte heller de sakfel som vi upptäckt då vi läst den slutliga rapporten. Det gäller bl.a. kostnader för lokaliteter där hela barnavdelningen tagits med, trots att det är bara 3 % som har med vård av nyfödda att göra. På samma sätt har en del av gynekologi – kirurgi - avdelningens lokaliteter tagits med, trots att de inte finns med i utredningen.
Helena Hieta-Heikurainen
resultatenhetschef, överläkare
Markku Turpeinen
överläkare
Agneta Westerlund
avdelningsskötare
Det är dags att ta udden av ryktena om bristande patientsäkerhet och överstora kostnader. Det förhåller sig alltså så här:
- Förlossningsavdelningen i Ekenäs har dygnet-runt-jour med gynekologi, anesti och barnläkare. Alla läkare finns tillgängliga på sjukhusområdet, nära operationssalen. (Dessutom finns operationssalen nära förlossningssalarna, vilket jag kan intyga eftersom jag själv födde med kejsarsnitt, oplanerat fast inget nödsnitt, så det gick raskt, men jag behövde inte sövas - barnets funktioner var det inget fel på - och jag fick allt väl förklarat för mig - för jag känner mig trygg när jag förstår - vad mojängerna, sladdarna, vätskorna och all personal som arbetade så effektivt var till för, och så kom flickan ut och vi kunde lyckligt titta på varandra min man och jag, i nya skepnader som mor och far, och se vår Sigrid för första gången.)
- Kostnadseffektiviteten är mycket god vid Ekenäs BB eftersom man utnyttjar synergier med de andra enheterna (alla lönekostnader för barnmorskor och gynekologer skall inte hänföras till förlössningsverksamheten, liksom inte heller alla barn- och anestiläkares till exempel). Verksamheterna stöder varandra. Dessutom har sjukhuset varit innovativt och satsat på inkomstsidan genom att ta emot framför allt ryska föderskor som betalar privat. Personalen är flexibel, kompetent och engagerad. I barnmorskeförbundets utlåtande talas det t.o.m. om Ekenäs BB som en magnetarbetsplats.
Här finns arbetsgruppsrapporten: Organisering av förlossningsverksamheten inom HNS 2009-2011
Synpunkter och tillägg beträffande arbetsgruppsrapporten om förlossningsverksamheten inom HNS
Vi gruppmedlemmar i arbetsgruppen för Organisering av förlossningsverksamheten inom HNS 2009-2011 vill härmed ge vår avvikande åsikt i viktiga frågor vad gäller rapporten, eftersom vi upplever att ordförande Lasse Lehtonen inte beaktat alla våra förslag eller avvikande åsikter i de mötesprotokoll som förts. I Arbetsgruppens rapport har inte heller nämnts, att vi meddelat att vi inte kan godkänna rapporten i den form den publicerats.
Vi anser att hela uppdraget från första början var mycket vinklat och att ingen vilja fanns till en objektiv utredning av hur man verkligen kan organisera förlossningsverksamheten inom HNS.
Rubriken för arbetsgruppen borde ju ge möjlighet, att jämföra olika förlossningssjukhus inom HNS både vad gäller trygghet, ekonomi och kvalitet. Som nu är har gruppen endast koncentrerat sig på Västra Nylands sjukhus visavi ekonomin, inte överhuvudtaget de andra sjukhusens personal -, utrymmes - och jourkostnader. Tryggheten har dock granskats, vad gäller även de andra sjukhusen, men metoder för att granska vårdkvaliteten har inte funnits tillgängliga.
Redan mandatet där Juha Tuominen besluter, att tillsätta en arbetsgrupp för utredning av arrangemang för förlossningsverksamheten inom HNS 2009-2011, men ändå begränsar det ensidigt till att gälla enbart stängningen av Västra Nylands sjukhus, kan ifrågasättas. Han grundar sitt beslut på statistik, som delvis visat sig vara felaktig, men inte korrigerats, trots att både han och Haukkamaa informerats om det (se bilaga 2 [publiceras ej här])
Eftersom de övriga i arbetsgruppen beslöt att varken mödrapoliklinikverksamheten eller specialsjukvården för barn utreds inom denna arbetsgrupp, har ju gruppen samtidigt tagit ställning till att en helhetsbedömning av hur Västra Nylands gravida och barn skall skötas i framtiden om förlossningsavdelningen stänger, inte har utförts. Samtidigt strider det mot Juha Tuominens text, där han förutsätter att förändringarna ger full kostnadseffektivitet, utan att pruta på patientsäkerheten. Det blir inte kostnadseffektivt och patientsäkerheten kommer att lida. Det är lätt för ett stort sjukhus att säga att de kan ta emot 2 förlossningar till per dag med samma personalresurs(om förlossningarna fördelas jämt mellan sjukhusen ), men hur är det tänkt gällande de mer än 2000 mödrapoliklinik -besöken per år på VNS samt de 800 barnen som vårdas årligen på VNS Barnavdelning. Skall även de skötas med samma personalresurs och i så fall var? Detta faktum bör beaktas i utredningen, annars är den överhuvudtaget inte tillförlitlig.
Inte heller har man beaktat de kostnader som det ökade antalet ambulanstransporter innebär, inte heller att vårdtiderna förlängs. Troligtvis ökar även vårdperiodernas antal pga. att avståndet till förlossningssjukhuset förlängs. Arbetsgruppen har utrett att det är lika tryggt att föda överallt inom HNS. Trots det konstateras i rapporten att Lojo inte uppfyller ”Käypä hoito” – kravet på trygghet eftersom sjukhuset saknar pediatrisk jour.
Personalkostnaderna på de andra HNS -sjukhusen har inte utretts och inte heller om det eventuellt skulle vara ekonomiskt mera lönsamt för hela koncernen att stänga Lojo förlossningsavdelning, som saknar barnläkarjour samt barnavdelning och vars föderskor har endast 20 min väg till Jorvs sjukhus via motorvägen. I stället kan dessa föderskor ges en möjlighet att välja mellan Jorv och Västra Nylands sjukhus.
Redan nu är graviditetsveckogränsen för att få föda i Lojo 36 veckor och en stor del av Lojos föderskor (26 % 1.1.08 - 30.4.09 jmf. 6 % VNS) föder redan nu på andra sjukhus inom HNS.
I rapporten togs inte med vårt andra förslag till lösning dvs. att inga radikala beslut görs före år 2015 då Kvinnoklinikens renovering är slutförd. Under flera års tid måste 3000 av Kvinnoklinikens förlossningar omplaceras (enligt planerna 2000 till Barnmorskeinstitutet och 1000 till Jorv, se bilaga 4 [publiceras ej här]).
Först från och med 2015 kan man se vilken fördelningen av förlossningspatienter mellan sjukhusen blir samtidigt som man bevarar en buffert om förlossningarna ökar på årsbasis i samma takt som i år. Trots detta andra förslag till 0-lösning så ökar ju kostnaderna, eftersom Lojo i alla fall är tvunget att bygga en barnavdelning och ordna barnläkarjour om förlossningsverksamheten där skall kunna fortsätta.
Redan denna sommar har de stora sjukhusen vid flera tillfällen meddelat att de inte kan ta emot flera patienter. Var skall i så fall dessa skötas (hemförlossning?) om de små sjukhusen stängs och inte som nu tar emot de föderskor de stora sjukhusen inte har rum för.
Ekenäs BB är känt för att vara föregångare inom förlossningsvården i Finland och som mätare på den goda kvaliteten inom förlossningsvården kan man se mängden av föderskor som kommer från andra sjukvårdsområden inom HNS (se bilaga 3 [publiceras ej här]) Antalet västnyländska förlossningar har varit konstant runt 400 de senaste 10 åren, så ingen minskning har skett, däremot ökar antalet föderskor utifrån (se bilaga 1 [publiceras ej här]) Troligtvis kommer allt flera föderskor att söka sig till Västra Nylands sjukhus då lagen enligt kommande EU-direktiv ändrar och det blir fritt fram att välja förlossningssjukhus inom hela landet.
Sjukhuset är det enda inom HNS som fått WHO:s och Unicef:s Baby Friendly -certifikat redan 1996 och detta som första sjukhus i Finland. Sedan dess har avdelningen ännu ytterligare utvecklat vården, genom att erbjuda individuell förlossningsplanering och alternativa metoder för smärtlindring, vilket gör att alla kvinnor kan erbjudas den form av smärtlindring, som lämpar sig för dem. Likaså var VNS ett av de första sjukhusen i landet som startade poliklinik för patienter med förlossningsrädsla redan på 1990-talet.
Varför kan HNS inte i stället vara stolt över sitt förlossningssjukhus i väst, som på många sätt varit en föregångare, vilket bevisas av att en stor del av landets barnmorskor och barnmorskestuderande vill besöka sjukhuset, för att lära sig det nyaste inom förlossningsvården. Genom att stänga en sådan enhet medverkar man till att förlossningsvården i Finland tar ett långt kliv bakåt i tiden.
Sjukhuset har sedan 1998 samarbetat med Nordan Ab, för att erbjuda ryska föderskor möjlighet att betala privat och föda på Ekenäs BB (Bilaga 5 [publiceras ej här]). Alla ryska föderskor screenas i början av graviditeten och besöker mödrapolikliniken flera gånger under graviditeten, vilket gör att inga ryska riskgraviditeter sköts på avdelningen .I detta nu har långt över 100 ryska barn fötts i Ekenäs. Dessa privatpatienter ger ett välkommet tillskott i kassan. Den inkomst sjukhuset får av dessa privatbetalande patienter täcker på årsbasis kostnaderna för hela den gynekologiska och den del av barnjour – och anestesijourverksamheten som berör förlossningsvården.
Detta innebär att inga ekonomiska vinster kan uppnås med att stänga Ekenäs BB och flytta förlossningarna till andra sjukhus, men däremot avsevärda risker vad gäller trygghet. Långa och många ambulansfärder är scenariot. Under det första halvåret 2009 har 30 barn fötts inom 1 ½ timme från det de kommit till förlossningsavdelningen hemifrån. Åtminstone en del kanske t.o.m. alla dessa barn skulle i så fall ha fötts i ambulansen. Det kan inte kallas trygghet.
Språket är även en betydande trygghetsfaktor. Det finns för tillfället ingen möjlighet att erbjuda heltäckande svensk service på andra sjukhus inom HNS än i Borgå och Ekenäs. En förflyttning av 16 barnmorskor – om de nu skulle vara villiga att flytta – räddar inte HNS visavi språkfrågan. Patienten bör få vård på sitt modersmål och det kan hon få endast på ett sjukhus där hela personalen talar och dokumenterar på både svenska och finska.
Vad beträffar språket kan man ju notera att även gruppens svenska version av rapporten är full av språkgrodor. Som gruppmedlemmar fick vi den svenska och även den finska slutliga versionen oss tillsänd först samma morgon som den offentliggjordes dvs. den 21.8 kl.9.09 och hade därför inte möjlighet att rätta språkfelen och inte heller de sakfel som vi upptäckt då vi läst den slutliga rapporten. Det gäller bl.a. kostnader för lokaliteter där hela barnavdelningen tagits med, trots att det är bara 3 % som har med vård av nyfödda att göra. På samma sätt har en del av gynekologi – kirurgi - avdelningens lokaliteter tagits med, trots att de inte finns med i utredningen.
Helena Hieta-Heikurainen
resultatenhetschef, överläkare
Markku Turpeinen
överläkare
Agneta Westerlund
avdelningsskötare
TOINEN TOTUUS TAMMISAAREN SYNNYTYSSAIRAALASTA
Lakkausuhan alla olevasta Tammisaaren synnytysosastosta on viime aikoina liikkunut kaikenlaisia huhuja, esim. sen turvallisuudesta (tai oikeastaan turvallisuuden puutteesta) ja kustannuksista. Tosiasiat ovat toiset. Jo kesäkuussa nämä väitteet olivat liikkeellä, jonka takia Länsi-Uudenmaan sairaala kirjoitti alla olevan dokumentin. Julkaisen pian blogillani myös dokumentin "Huomautuksia ja lisäyksiä työryhmäraporttiin koskien HUS:n synnytystoiminnan järjestämistä". Olen ottanut itselleni vapauden julkaista nämä dokumentit sillä en ole löytänyt näitä tietoja millään julkisella nettisivulla eikä niiden sisältö ole ollut paljon esillä julkisuudessa. Oikeat tiedot pitää olla saatavilla.
Tässä on kaksi mielestäni tärkeintä oikaisua väärinkäsityksiin:
- Tammisaaren synnytysosastolla on käytännössä täysi lääkäripäivystys vuorokauden ympäri (gynekologi, lastenlääkäri ja anestesialääkäri). Lääkärit päivystävät sairaala-alueella, joka on erittäin pieni suuriin sairaaloihin verrattuna, eli he päivystävät leikkaussalin lähellä. (Ja leikkaussali on myös synnytyshuoneiden lähellä; tiedän sillä synnytin itse sektiolla tammikuussa. Kaikki tapahtui nopeasti, mutta ei kuitenkaan hätäsektionopeudella, sillä minun tapauksessani ei ollut kiire - vauvan toiminnoissa ei ollut mitään häiriöitä - ja sain olla hereillä. Minulle ja miehellinen kerrottiin kärsivällisesti ja asiallisesti mitä oli meneillään ja miksi. Väsymyksestä huolimatta minua kiinnosti erilaisten vehkeiden, asiantuntijoiden ja toimenpiteiden rooli synnytyksessä. Oli turvallinen olo.)
- Tammisaaren synnytystoiminta on järjestetty kustannustehokkaasti, sillä synnytykset hoidetaan joustavasti yhteistoiminnassa sairaalan muiden toiminta-alueiden kanssa ja tämän lisäksi kannattaa myös huomioida ne lisätulot, jotka synnytysosaston yksityiset ulkomaalaiset asiakkaat tuovat sairaalaan. Kustannustehokkuuteen vaikuttavat myös henkilöstön sitoutuneisuus ja joustavuus.
TOINEN TOTUUS TAMMISAAREN SYNNYTYSSAIRAALASTA
1. Executive summary
Tammisaaren synnytyssairaala on toiminnallaan osoittanut, että pienissäkin yksiköissä on mahdollista toimia poikkeuksellisen laadukkaasti, tehokkaasti ja turvallisesti. Tämän todistavat kaikki käytettävissä olevat faktat. Synnytyssairaalan tuloksista kiitos kuuluu hyvälle tiimityölle ja erinomaiselle henkilökunnalle. Henkilökunta on innovatiivisesti kehittänyt toimintaa jatkuvasti huolimatta HUS:in johdon tuen puutteesta ja aktiivisesta vastustuksesta.
Synnytyssairaalan palvelut ovat kaikissa suhteissa (lääketieteellinen laatu, palvelun laatu, turvallisuus, tehokkuus ja hinta) kilpailukykyisiä mihin tahansa muuhun vaihtoehtoon verrattuna. Toiminta tulee uuden terveydenhoitolain ja HUS-konsernin johdon vastustuksen loputtua kehittymään entistäkin paremmaksi kustannus/laatu suhteessa.
Sairaala on olennainen osa Länsi uudenmaan alueen infrastruktuuria. Synnytysten ja koko sairaalan säilyttäminen on alueen kasvuhakuisen kehityksen kannalta välttämätöntä.
Tämän lisäksi sairaanhoitopalvelujen saaminen toisella kotimaisella äidinkielellä on perustuslaillinen oikeus, joka vaarantuu jos palveluja siirretään muualle.
2. Faktoja laadusta ja turvallisuudesta
Suomen ensimmäinen ja HUS:n ainoa Baby Friendly Hospital vuonna 1996 (WHO:n kriteerien mukaan)
1990-luvun alusta osasto on tietoisesti kehittänyt toiminnan laatua(synnytyspelkopotilaiden tukeminen, vaihtoehtoiset kivunlievitysmenetelmät, potilaan kanssa yhdessä laadittu synnytyssuunnitelma)
Tämän seurauksena oman alueen synnyttäjät poikkeuksetta hakeutuvat Tammisaareen.
Hyks:ssä vuonna 2008 hoidettiin vain 5,6% alueemme synnyttäjistä ( nämä pääasiassa korkean riskin synnyttäjiä)
Hyvästä laadustamme johtuen ulkokuntalaisten synnyttäjien määrä on jatkuvassa kasvussa. Vuonna 2008 39%
Lisäksi Venäjältä hakeutuu Tammisaareen synnyttämään vuosittain noin 20-30 potilasta.
Pysyvä henkilökunta , jolla vuosien kokemus, takaa osaamisen laadun.
Läheisyys luo turvallisuutta .Viimeisen puolen vuoden aikana 30 synnyttäjä on synnyttänyt Tammisaaressa 90 minuutin sisällä sairaalaan saapumisesta. (ajoaika Tammisaari-Helsinki 1½-2 tuntia)
Ylilääkäri ja osastonhoitaja ovat aktiivisesti olleet kouluttamassa myös muiden sairaaloiden kätilöitä Osaston hoitoideologia kiinnostaa kätilö-opiskelijoita valtakunnallisesti ja vierailevia opiskelija- ja kätilöryhmiä käy kuukausittain tutustumassa ja saamassa oppia.
Viimeisten viiden vuoden aikana ei ainuttakaan korvattua potilasvahinkoa ( eikä edes vahinkovalitusta)
Hätäkeisarileikkausprosentti vuonna 2008 HUS:n alhaisin, 0,8 %. Vuosien seurannassa aika hätätilanteessa keisarileikkauspäätöksestä lapsen syntymään keskimäärin 11 min.
Perinataalimortaliteetti ( kuolleena syntyneet sekä ensimmäisen elinviikon aikana kuolleet) Stakesin mukaan vuosina 2003-2007 oli LUS:ssa 0,29 % ( vertaa koko Suomi 2007 , 0.49%)
Synnytysten käynnistysprosentti HUS:n matalin vuonna 2008 11,3 %. Korkea käynnistysprosentti johtaa herkästi ylimääräisiin toimenpiteisiin ja tämän myötä nostaa kustannuksia.
Välilihan leikkausprosentti vuonna 2008 HUS:n matalin 14,1 %.
Kahdenkymmenen vuoden seurannassa ei ainuttakaan synnytyksen jälkeistä kohdunpoistoa.
3.Faktoja tehokkuudesta ja hinnoista
Sama henkilökunta(16 kätilöä) hoitaa äitiyspoliklinikan ja ultraääniseulonnat – yhteensä 2746 käyntiä 2008, synnytykset ( 652 synnytystä) sekä osaston potilaat ( sekä ennen synnytystä että synnytyksen jälkeen)
Synnytystoiminnan lisäksi neljän lääkärin voimin vuonna 2008 hoidettu 3077 gynekologisen poliklinikan potilasta ja 855 leikkausta.
Hoitohenkilökunnan määrä / 1000 synnytystä on 25, sama kuin HUS:n suurissa yksiköissä Jorvissa ja Kätilöopistolla, Naistenklinikalla 31.
Potilaan hoito maksaa koko HUS:n piirissä suunnilleen yhtä paljon. Esimerkiksi Kirkkonummi maksoi synnytyksistä 1.1.2008 - 30.4.2009 LUS:lle keskiarviolta 1831 € ja HYKS:lle 1807 € per synnytys.
Itsemaksavista ulkokuntalaisista potilaista saatava tuotto on suuri vuositasolla, ainoastaan synnytysosastolle 161 556,23 € vuonna 2008. Kun siihen vielä lisätään sairaalan muilla osastoilla annettu hoito, summa on noin 250 000 € .Tämä vastaa naistentauti- anestesia- ja lastenlääkäripäivystyksen kustannuksia vuositasolla.
4. Faktoja sairaalan kokonaisuuden haavoittuvuudesta
Pienen sairaalan kaikki toiminnat ovat toisistaan riippuvaisia. Esimerkiksi synnytystoiminnan lakkauttaminen johtaisi sekä lastenlääkäri - että anestesialääkäripäivystyksen loppumiseen kustannustehottomana. Samoin lastenosaston toiminta ei enää olisi mahdollista eikä edes kannattavaa.
Tästä on seurauksena koko sairaalan akuuttitoiminnan heikentyminen ja tämän myötä myös luopuminen vaativasta leikkaustoiminnasta , koskien sekä kirurgiaa että gynekologiaa.
5. Miksi johto ajaa maan parhaan synnytyssairaalan lopetusta?
Maailma on sen näköinen, miten sitä katsoo. HUS- johto uskoo suuruuden ekonomiaan. Mitä suurempi yksikkö, sitä tehokkaampaa toiminta on! Tämän lisäksi johto haluaa keskittää kaiken ohjauksen, ajattelun ja suunnittelun. Ideana on, että keskusjohto tietää parhaiten. Erilaiset ajatukset ja toimintamallit sekä itsenäinen innovatiivinen ajattelu nähdään epäilyttävinä ja vähintäänkin johdon ”oikeaa totuutta” uhkaavina. Tässä yhteydessä johdon ajattelun vaikuttimina ovat tietysti pääomistajien taloudelliset vaatimukset ja valitukset palvelun kalleudesta. Omistajan ääni ohjaa pääkaupunkikeskeisiin ratkaisuihin ja aluepoliittiset pyrkimykset jäävät tietysti toiseksi.
Kun kaikkeen tähän yhdistetään teknokraattinen Toyotan tehtaiden toimintamallin ihailu, medikalisoituneesti painottunut lääkärin ammatti- identiteetti, etäinen kabinettijohtamisen kulttuuri ja ekonomistinen taloudellisten arvojen korostaminen alkaa johdon ajattelun tausta hahmottua. Näistä lähtökohdista on ymmärrettävää, että voi päätyä ajamaan maan parhaan pienen synnytyssairaalan lopetusta.
6. Tulevaisuuden kuvia
Nyt tehtävät päätökset perustetaan toivottavasti faktoihin. Päätösten perusteella avautuu ainakin kolmenlaisia tulevaisuuden kuvia;
Kauhuskenaario
Synnytyspalvelut lopetetaan ja niiden mukana sairaalan kyky ylläpitää täyttä palveluvalmiutta heikkenee. Sairaalan tehokkuus heikkenee ja sen houkuttelevuus työpaikkana vähenee. Tämä johtaa muutamassa vuodessa siihen, että toiminta katsotaan HUS konsernissa kannattamattomaksi. Palvelut siirretään pääkaupunkiseudulle ja Lohjalle. Taksit ja ambulanssiyrittäjät voivat hyvin. Ensimmäisen kahden vuoden aikana matkalla sairaalaan kuolee 1 äiti ja vammautuu 2 lasta. Raaseporin vetovoima alueena vähenee entisestään ja siitä tulee pääkaupunkiseutulaisten talvisin autioitunut kesälomareservaatti.
Vähennetään asteittain- skenaario:
Synnytyspalvelut siirretään muihin sairaaloihin ja sairaala keskittyy kehittämään ”sitä missä se on hyvä”. Jotta synnytysten lopetustavoitteeseen päästäisiin luvataan, että toiminta muilta osin jatkuu ja käydään ei realiteetteihin perustuvaa lehmäkauppaa. Päivystyspalveluja yritetään ylläpitää kalleudesta ja työvoiman saantivaikeuksista huolimatta. Palvelut tulevat alueelle kalliiksi ja johtavat jatkuviin veronkorotustarpeisiin. ……
Järki voittaa - skenaario:
Päätetään rakentaa sairaalan toimintaa nykyisten olemassa olevien vahvuuksien varaan ja ryhdytään tukemaan synnytyssairaalan toimintaa kunnolla. Henkilökunnalle annetaan työrauha. Jo päätetty remontti toteutetaan vauhdilla. HUS -saneeraukset suunnitellaan siten, että osa synnyttäjistä ohjataan Tammisaareen. Sairaalaan haluavien synnyttäjien tuloa kannustetaan ja sen palveluista tiedotetaan alueella. Ulkomaalaisten synnyttäjien palveluun panostetaan ja näitä palveluja markkinoidaan aktiivisesti koko kapasiteetin saamiseksi käyttöön. Tuleva terveydenhoitolaki tekee vapaan synnytyspaikan valinnan kansalaisille mahdolliseksi ja tämä lisää kysyntää huomattavasti. Kolmen vuoden kuluttua synnytysten määrä on noussut tuhanteen kahteensataan ja paikallisten synnytysten hintoja voidaan vähentää 30 %.
Alueen houkuttelevuus paranee ja työpaikkojen/ uusien asukkaiden määrä alkaa nousta.
Tammisaari, 25.06.2009
Helena Hieta-Heikurainen
ylilääkäri tulosjohtaja
Markku Turpeinen
dosentti, ylilääkäri
Thomas Dahllund
apul.ylilääkäri
Anu Lehmusvaara
apulaisylilääkäri
Aulikki Saari-Kemppainen
apul. ylilääkäri
Karl von Smitten
professori, v.t. apul.ylilääkäri
Jukka Rinne
apul.ylilääkäri
Agneta Westerlund
osastonhoitaja
Nina Nuutinen
apul.osastonhoitaja
Peter Braskén
ylilääkäri
Martti Hirn
os.ylilääkäri
Raafat Sayed
erik.lääkäri
Carl-Johan Lindström
ylilääkäri, tulosjohtaja
Mari Vehma
erik.lääkäri
Sirkka-Liisa Läspä
erik.lääkäri
Mervi Haapala
os.ylilääkäri
Johanna Harling
os.lääkäri
Tässä on kaksi mielestäni tärkeintä oikaisua väärinkäsityksiin:
- Tammisaaren synnytysosastolla on käytännössä täysi lääkäripäivystys vuorokauden ympäri (gynekologi, lastenlääkäri ja anestesialääkäri). Lääkärit päivystävät sairaala-alueella, joka on erittäin pieni suuriin sairaaloihin verrattuna, eli he päivystävät leikkaussalin lähellä. (Ja leikkaussali on myös synnytyshuoneiden lähellä; tiedän sillä synnytin itse sektiolla tammikuussa. Kaikki tapahtui nopeasti, mutta ei kuitenkaan hätäsektionopeudella, sillä minun tapauksessani ei ollut kiire - vauvan toiminnoissa ei ollut mitään häiriöitä - ja sain olla hereillä. Minulle ja miehellinen kerrottiin kärsivällisesti ja asiallisesti mitä oli meneillään ja miksi. Väsymyksestä huolimatta minua kiinnosti erilaisten vehkeiden, asiantuntijoiden ja toimenpiteiden rooli synnytyksessä. Oli turvallinen olo.)
- Tammisaaren synnytystoiminta on järjestetty kustannustehokkaasti, sillä synnytykset hoidetaan joustavasti yhteistoiminnassa sairaalan muiden toiminta-alueiden kanssa ja tämän lisäksi kannattaa myös huomioida ne lisätulot, jotka synnytysosaston yksityiset ulkomaalaiset asiakkaat tuovat sairaalaan. Kustannustehokkuuteen vaikuttavat myös henkilöstön sitoutuneisuus ja joustavuus.
TOINEN TOTUUS TAMMISAAREN SYNNYTYSSAIRAALASTA
1. Executive summary
Tammisaaren synnytyssairaala on toiminnallaan osoittanut, että pienissäkin yksiköissä on mahdollista toimia poikkeuksellisen laadukkaasti, tehokkaasti ja turvallisesti. Tämän todistavat kaikki käytettävissä olevat faktat. Synnytyssairaalan tuloksista kiitos kuuluu hyvälle tiimityölle ja erinomaiselle henkilökunnalle. Henkilökunta on innovatiivisesti kehittänyt toimintaa jatkuvasti huolimatta HUS:in johdon tuen puutteesta ja aktiivisesta vastustuksesta.
Synnytyssairaalan palvelut ovat kaikissa suhteissa (lääketieteellinen laatu, palvelun laatu, turvallisuus, tehokkuus ja hinta) kilpailukykyisiä mihin tahansa muuhun vaihtoehtoon verrattuna. Toiminta tulee uuden terveydenhoitolain ja HUS-konsernin johdon vastustuksen loputtua kehittymään entistäkin paremmaksi kustannus/laatu suhteessa.
Sairaala on olennainen osa Länsi uudenmaan alueen infrastruktuuria. Synnytysten ja koko sairaalan säilyttäminen on alueen kasvuhakuisen kehityksen kannalta välttämätöntä.
Tämän lisäksi sairaanhoitopalvelujen saaminen toisella kotimaisella äidinkielellä on perustuslaillinen oikeus, joka vaarantuu jos palveluja siirretään muualle.
2. Faktoja laadusta ja turvallisuudesta
Suomen ensimmäinen ja HUS:n ainoa Baby Friendly Hospital vuonna 1996 (WHO:n kriteerien mukaan)
1990-luvun alusta osasto on tietoisesti kehittänyt toiminnan laatua(synnytyspelkopotilaiden tukeminen, vaihtoehtoiset kivunlievitysmenetelmät, potilaan kanssa yhdessä laadittu synnytyssuunnitelma)
Tämän seurauksena oman alueen synnyttäjät poikkeuksetta hakeutuvat Tammisaareen.
Hyks:ssä vuonna 2008 hoidettiin vain 5,6% alueemme synnyttäjistä ( nämä pääasiassa korkean riskin synnyttäjiä)
Hyvästä laadustamme johtuen ulkokuntalaisten synnyttäjien määrä on jatkuvassa kasvussa. Vuonna 2008 39%
Lisäksi Venäjältä hakeutuu Tammisaareen synnyttämään vuosittain noin 20-30 potilasta.
Pysyvä henkilökunta , jolla vuosien kokemus, takaa osaamisen laadun.
Läheisyys luo turvallisuutta .Viimeisen puolen vuoden aikana 30 synnyttäjä on synnyttänyt Tammisaaressa 90 minuutin sisällä sairaalaan saapumisesta. (ajoaika Tammisaari-Helsinki 1½-2 tuntia)
Ylilääkäri ja osastonhoitaja ovat aktiivisesti olleet kouluttamassa myös muiden sairaaloiden kätilöitä Osaston hoitoideologia kiinnostaa kätilö-opiskelijoita valtakunnallisesti ja vierailevia opiskelija- ja kätilöryhmiä käy kuukausittain tutustumassa ja saamassa oppia.
Viimeisten viiden vuoden aikana ei ainuttakaan korvattua potilasvahinkoa ( eikä edes vahinkovalitusta)
Hätäkeisarileikkausprosentti vuonna 2008 HUS:n alhaisin, 0,8 %. Vuosien seurannassa aika hätätilanteessa keisarileikkauspäätöksestä lapsen syntymään keskimäärin 11 min.
Perinataalimortaliteetti ( kuolleena syntyneet sekä ensimmäisen elinviikon aikana kuolleet) Stakesin mukaan vuosina 2003-2007 oli LUS:ssa 0,29 % ( vertaa koko Suomi 2007 , 0.49%)
Synnytysten käynnistysprosentti HUS:n matalin vuonna 2008 11,3 %. Korkea käynnistysprosentti johtaa herkästi ylimääräisiin toimenpiteisiin ja tämän myötä nostaa kustannuksia.
Välilihan leikkausprosentti vuonna 2008 HUS:n matalin 14,1 %.
Kahdenkymmenen vuoden seurannassa ei ainuttakaan synnytyksen jälkeistä kohdunpoistoa.
3.Faktoja tehokkuudesta ja hinnoista
Sama henkilökunta(16 kätilöä) hoitaa äitiyspoliklinikan ja ultraääniseulonnat – yhteensä 2746 käyntiä 2008, synnytykset ( 652 synnytystä) sekä osaston potilaat ( sekä ennen synnytystä että synnytyksen jälkeen)
Synnytystoiminnan lisäksi neljän lääkärin voimin vuonna 2008 hoidettu 3077 gynekologisen poliklinikan potilasta ja 855 leikkausta.
Hoitohenkilökunnan määrä / 1000 synnytystä on 25, sama kuin HUS:n suurissa yksiköissä Jorvissa ja Kätilöopistolla, Naistenklinikalla 31.
Potilaan hoito maksaa koko HUS:n piirissä suunnilleen yhtä paljon. Esimerkiksi Kirkkonummi maksoi synnytyksistä 1.1.2008 - 30.4.2009 LUS:lle keskiarviolta 1831 € ja HYKS:lle 1807 € per synnytys.
Itsemaksavista ulkokuntalaisista potilaista saatava tuotto on suuri vuositasolla, ainoastaan synnytysosastolle 161 556,23 € vuonna 2008. Kun siihen vielä lisätään sairaalan muilla osastoilla annettu hoito, summa on noin 250 000 € .Tämä vastaa naistentauti- anestesia- ja lastenlääkäripäivystyksen kustannuksia vuositasolla.
4. Faktoja sairaalan kokonaisuuden haavoittuvuudesta
Pienen sairaalan kaikki toiminnat ovat toisistaan riippuvaisia. Esimerkiksi synnytystoiminnan lakkauttaminen johtaisi sekä lastenlääkäri - että anestesialääkäripäivystyksen loppumiseen kustannustehottomana. Samoin lastenosaston toiminta ei enää olisi mahdollista eikä edes kannattavaa.
Tästä on seurauksena koko sairaalan akuuttitoiminnan heikentyminen ja tämän myötä myös luopuminen vaativasta leikkaustoiminnasta , koskien sekä kirurgiaa että gynekologiaa.
5. Miksi johto ajaa maan parhaan synnytyssairaalan lopetusta?
Maailma on sen näköinen, miten sitä katsoo. HUS- johto uskoo suuruuden ekonomiaan. Mitä suurempi yksikkö, sitä tehokkaampaa toiminta on! Tämän lisäksi johto haluaa keskittää kaiken ohjauksen, ajattelun ja suunnittelun. Ideana on, että keskusjohto tietää parhaiten. Erilaiset ajatukset ja toimintamallit sekä itsenäinen innovatiivinen ajattelu nähdään epäilyttävinä ja vähintäänkin johdon ”oikeaa totuutta” uhkaavina. Tässä yhteydessä johdon ajattelun vaikuttimina ovat tietysti pääomistajien taloudelliset vaatimukset ja valitukset palvelun kalleudesta. Omistajan ääni ohjaa pääkaupunkikeskeisiin ratkaisuihin ja aluepoliittiset pyrkimykset jäävät tietysti toiseksi.
Kun kaikkeen tähän yhdistetään teknokraattinen Toyotan tehtaiden toimintamallin ihailu, medikalisoituneesti painottunut lääkärin ammatti- identiteetti, etäinen kabinettijohtamisen kulttuuri ja ekonomistinen taloudellisten arvojen korostaminen alkaa johdon ajattelun tausta hahmottua. Näistä lähtökohdista on ymmärrettävää, että voi päätyä ajamaan maan parhaan pienen synnytyssairaalan lopetusta.
6. Tulevaisuuden kuvia
Nyt tehtävät päätökset perustetaan toivottavasti faktoihin. Päätösten perusteella avautuu ainakin kolmenlaisia tulevaisuuden kuvia;
Kauhuskenaario
Synnytyspalvelut lopetetaan ja niiden mukana sairaalan kyky ylläpitää täyttä palveluvalmiutta heikkenee. Sairaalan tehokkuus heikkenee ja sen houkuttelevuus työpaikkana vähenee. Tämä johtaa muutamassa vuodessa siihen, että toiminta katsotaan HUS konsernissa kannattamattomaksi. Palvelut siirretään pääkaupunkiseudulle ja Lohjalle. Taksit ja ambulanssiyrittäjät voivat hyvin. Ensimmäisen kahden vuoden aikana matkalla sairaalaan kuolee 1 äiti ja vammautuu 2 lasta. Raaseporin vetovoima alueena vähenee entisestään ja siitä tulee pääkaupunkiseutulaisten talvisin autioitunut kesälomareservaatti.
Vähennetään asteittain- skenaario:
Synnytyspalvelut siirretään muihin sairaaloihin ja sairaala keskittyy kehittämään ”sitä missä se on hyvä”. Jotta synnytysten lopetustavoitteeseen päästäisiin luvataan, että toiminta muilta osin jatkuu ja käydään ei realiteetteihin perustuvaa lehmäkauppaa. Päivystyspalveluja yritetään ylläpitää kalleudesta ja työvoiman saantivaikeuksista huolimatta. Palvelut tulevat alueelle kalliiksi ja johtavat jatkuviin veronkorotustarpeisiin. ……
Järki voittaa - skenaario:
Päätetään rakentaa sairaalan toimintaa nykyisten olemassa olevien vahvuuksien varaan ja ryhdytään tukemaan synnytyssairaalan toimintaa kunnolla. Henkilökunnalle annetaan työrauha. Jo päätetty remontti toteutetaan vauhdilla. HUS -saneeraukset suunnitellaan siten, että osa synnyttäjistä ohjataan Tammisaareen. Sairaalaan haluavien synnyttäjien tuloa kannustetaan ja sen palveluista tiedotetaan alueella. Ulkomaalaisten synnyttäjien palveluun panostetaan ja näitä palveluja markkinoidaan aktiivisesti koko kapasiteetin saamiseksi käyttöön. Tuleva terveydenhoitolaki tekee vapaan synnytyspaikan valinnan kansalaisille mahdolliseksi ja tämä lisää kysyntää huomattavasti. Kolmen vuoden kuluttua synnytysten määrä on noussut tuhanteen kahteensataan ja paikallisten synnytysten hintoja voidaan vähentää 30 %.
Alueen houkuttelevuus paranee ja työpaikkojen/ uusien asukkaiden määrä alkaa nousta.
Tammisaari, 25.06.2009
Helena Hieta-Heikurainen
ylilääkäri tulosjohtaja
Markku Turpeinen
dosentti, ylilääkäri
Thomas Dahllund
apul.ylilääkäri
Anu Lehmusvaara
apulaisylilääkäri
Aulikki Saari-Kemppainen
apul. ylilääkäri
Karl von Smitten
professori, v.t. apul.ylilääkäri
Jukka Rinne
apul.ylilääkäri
Agneta Westerlund
osastonhoitaja
Nina Nuutinen
apul.osastonhoitaja
Peter Braskén
ylilääkäri
Martti Hirn
os.ylilääkäri
Raafat Sayed
erik.lääkäri
Carl-Johan Lindström
ylilääkäri, tulosjohtaja
Mari Vehma
erik.lääkäri
Sirkka-Liisa Läspä
erik.lääkäri
Mervi Haapala
os.ylilääkäri
Johanna Harling
os.lääkäri
söndag 4 oktober 2009
Tammisaaren synnytysosaston lakkauttaminen olisi rikkomus Suomen kansainvälisiä sitoumuksia vastaan
Tässä Finlandssvensk samling-järjestön lausunto Tammisaaren synnytysosastosta. Tässä tarkastellaan lakkausuhka kielioikeudellisesta näkökulmasta.
Tammisaaren ja Porvoon osastot ovat sairaanhoitopiirin alueella ainoat synnytysyksiköt, jotka käytännössä pystyvät tarjoamaan kielilain vaatimaa hoitopalvelua. Tästä tosiasiasta ei päästä siirtämällä Tammisaaren 16 kielitaitoista kätilöä muihin yksiköihin. Kielellinen hoito-osaaminen pirstaloituu sattumanvaraiseksi. Vaikka periaatteessa voisi järjestää ruotsinkielisiä - toimivia - alayksiköitä muihin sairaaloihin, tämä ei käytännössä toteudu hienosta puheista huolimatta.
Tammisaaressa koko sairaala, kaikki toiminnot, kaikki osastot, ja koko yhteiskunta on täysin toimiva ruotsiksi, julkiset palvelut myös täysin suomeksi. Siksi Tammisaari on mahdollisuus niille synnyttäjille koko HUS:in alueella (ja toisille, esim. minä Varsinais-Suomesta synnytin tammikuussa Tammisaaressa), joille ruotsinkieli on tärkeä hoidon laatukriteeri. Monet tyytyvät tilanteeseen jossa kielelliset oikeudet eivät toteudu, useimmiten siitä syystä että arvostavat lähellä sijaitsevaa yksikköä (esim. suurin osa Espoossa asuvista ruotsinkielisistä synnyttävät Jorvissä, vaikka suurin osa tietää kokemuksesta, että ruotsinkielen käyttö on siellä sattumanvaraista, vaikka se joskus toimii ihan hyvinkin, joka tapuksessa se ei ole samalla lailla itsestäänselvyys kuin Tammisaaressa). Vaikka monet luopuvat kielellisistä oikeuksistaan, ei ole oikeudenmukaista evätä näitä oikeuksia niiltä, joille oikeudet tällä hetkellä taatan kiitos Tammisaaren synnytysosaston.
Tammisaaren synnytysosaston lakkauttaminen olisi rikkomus Suomen kansainvälisiä sitoumuksia vastaan
Virkamiestason ehdotus Länsi-Uudenmaan sairaalan Tammisaaressa sijaitsevan synnytysosaston lakkauttamisesta sotii perustuslain kielisäädöksiä ja kielilakia sekä Suomen kansainvälisiä sitoumuksia vastaan. Kysymys on lakisääteisistä velvollisuuksista maan ruotsinkielistä vähemmistöä kohtaan. Ehdotus, jota Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiirin hallitus käsittelee kokouksessaan 12. lokakuuta, ei ota huomioon ruotsinkielisen väestön alueellisia oikeuksia eikä kielivähemmistön selkeää kannanottoa Tammisaaren synnytysosaston puolesta.
Tammisaaren synnytysosaston palvelut toimivat täysin sekä ruotsin että suomen kielellä. Länsi-Uudenmaan sairaanhoitoalueella, joka käsittää vuodenvaihteessa perustetun Raaseporin (entisten Tammisaaren, Karjaan ja Pohjan kuntien) sekä Inkoon ja Hangon alueet, on ruotsinkielinen väestö selvästi enemmistönä. Alueen 44.000 asukkaasta 61 prosenttia on ruotsinkielisiä. Entisen Tammisaaren kaupungin alueella ruotsinkielisiä on yli 80 prosenttia. Kyseessä on ainoa Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiiriin kuuluva selvästi ruotsinkielinen alue. Monet synnyttäjät hakeutuvat Tammisaareen myös muilta alueilta sekä kielellisistä syistä että osaston tarjoaman korkeatasoisen hoidon takia.
Keskustelussa on tuotu esiin uhka - vaikka konkreettista ehdotusta ei vielä ole tehty - myös Porvoon synnytysosaston lakkauttamisesta. Porvoossa on tosin nykyään suomenkielinen enemmistö, mutta ruotsinkielisten osuus on merkittävä. Porvoon synnytysosasto on sairaanhoitopiirin toinen hyvää ruotsinkielistä palvelua tarjonnut yksikkö. Pääkaupunkiseudulla, missä ruotsinkielisen väestön määrä on suuri mutta prosenttiosuus pieni, voi ruotsin kielellä synnyttää vain joissakin tapauksissa, ja palvelun taso on hyvin epätasainen. Niinpä pääkaupunkiseudulla ei olekaan yhtään synnytysyksikköä, joka kykenisi noudattamaan kielilakia (423/2003), jonka mukaan ”yksilön kielelliset oikeudet toteutetaan ilman, että niihin tarvitsee erikseen vedota” (2 §).
Suomi on sitoutunut 1.3.1998 alkaen noudattamaan Euroopan neuvoston alueellisia ja vähemmistökieliä koskevaa peruskirjaa ja sisällyttänyt sen kansalliseen oikeusjärjestykseensä (asetus 149/1998). Peruskirja ei yleensä koske virallisia kieliä, mutta Suomi on sitoutunut soveltamaan sitä ruotsin kieleen, eli valinnut myös ”vähemmän käytetyn virallisen kielen” (art. 3). On ilmeistä, että Suomen tulisi soveltaa maassa virallisen kielen asemaa nauttivaan ruotsiin vähintäänkin samoja sääntöjä kun muihin vähemmistökieliin. Sopimuksen osapuolet sitoutuvat rakentamaan politiikkansa, lainsäädäntönsä ja käytäntönsä mm. siten, että ”alueellisen kielen tai vähemmistökielen maantieteellistä aluetta kunnioitetaan sen varmistamiseksi, että olemassaolevat tai uudet hallinnolliset rajat eivät muodosta estettä kyseisen alueellisen kielen tai vähemmistökielen edistämiselle” (art. 7.1b).
Vastaava säädös uudessa perustuslaissa (731/1999) kuuluu näin: ”Hallintoa järjestettäessä tulee pyrkiä yhteensopiviin aluejaotuksiin, joissa turvataan suomen- ja ruotsinkielisen väestön mahdollisuudet saada palveluja omalla kielellään samanlaisten perusteiden mukaan.” (122 §). Vanhan perustuslain vaatimus siitä, että hallintoalueiden rajoja uudistettaessa tulee pyrkiä siihen, että toiskieliset vähemmistöt tulevat niin pieniksi kuin mahdollista (hallitusmuodon 50.3 §), oli vielä selvemmin sopusoinnussa sen alueellisen periaatteen kanssa, joka on määritelty Euroopan neuvoston kieliperuskirjassa ja Euroopan neuvoston kansallisten vähemmistöjen suojelua koskevassa puiteyleissopimuksessa (art. 16) sekä yleisesti hyväksytty ihmisoikeuskirjallisuudessa. Myös uuden perustuslain hallinnollista jakoa koskeva säädös on tulkittava peruskirjan vaatimuksen mukaisesti: Kunnioittaa vähemmistökielen maantieteellistä aluetta.
Tammisaaren synnytysosaston lakkauttaminen merkitsisi sitä, että Suomi laiminlyö kansainvälisoikeudelliset velvollisuutensa, sillä lakkauttamisen vuoksi vahvasti ruotsinkielisen Länsi-Uudenmaan synnytykset siirrettäisiin isomman, pääosin suomenkielisen alueen hoidettavaksi. Tämä hallinnollinen rajanmuutos merkitsisi kielilain vaatimukset täyttävän yksikön lakkauttamista ja synnyttäjien ohjaamista kielilain vaatimuksia rikkoviin yksiköihin. Ehdotettu hallintouudistus muodostaisi siis esteen ruotsin kielen edistämiselle. Ruotsintaitoisten kätilöiden ja lääkärien hajasijoittaminen moneen suureen yksiköön ei takaisi samoja kielellisiä oikeuksia kuin samojen henkilöiden keskittäminen yhteen pienempään, ruotsinkielisellä alueella sijaitsevaan yksikköön.
Jos Tammisaaren synnytysosasto lakkautetaan, vaarannetaan samalla koko Länsi-Uudenmaan sairaalan asema korkeatasoisten ja kustannuksiltaan edullisten terveyspalvelujen tuottajana. Päätöksellä olisi huomattava kielteinen vaikutus koko maan ruotsinkielisille sairaanhoitopalveluille. Näin katoaisi taas yksi yksikkö, joka yleisesti käyttää ruotsinkielistä hoitoterminologiaa ja jossa alan opiskelijat voivat perehtyä ruotsinkieliseen hoitokulttuuriin.
Euroopan neuvoston kieliperuskirja on juridisesti sitova sopimus, joka on sisällytetty Suomen kansalliseen oikeusjärjestykseen. Peruskirjan määräyksiä voivat valvoa Suomen omat hallintotuomioistuimet. Kansainvälistä valitusinstanssia ei kuitenkaan ole, ja kansainväliset sanktiot ovat luonteeltaan lähinnä poliittisia.
Kieliperuskirjan noudattamista seurataan kansainvälisen asiantuntijakomitean antamien tilanneraporttien perusteella, jotka puolestaan perustuvat valtion ja vähemmistöedustajien antamiin raportteihin. Komitea raportoi Euroopan neuvoston ministerikomitealle, joka antaa lyhyitä maankohtaisia suosituksia. Kun Suomea koskeva raportti viimeksi tarkistettiin vuonna 2007, kehotti ministerineuvosto kolmannen kerran Suomea toteuttamaan lisätoimia ”varmistaakseen ruotsin- ja saamenkielisten sosiaali- ja terveydenhuoltopalvelujen saatavuuden”.
Sekä alueelliset että kansalliset ruotsinkieliset järjestöt ovat yksimielisesti ilmoittaneet vastustavansa Tammisaaren synnytysosaston sulkemishanketta. Suomenruotsalaiset kansankäräjät, Folktinget, joka edustaa maan ruotsinkielistä väestöä, on selkeästi asettunut tukemaan Tammisaaren synnytysosaston säilyttämistä. Päätös osaston sulkemisesta merkitsisi sitä, että kielellinen enemmistö täysin kieltäytyisi ottamasta huomioon kielivähemmistön omaa mielipidettä.
Kemiössä 1.10.2009
Finlandssvensk Samling ry:n hallituksen toimeksiannosta
Anna Ritamäki-Sjöstrand
Hallituksen jäsen
Suomenkielinen käännös toteutettu yhteistyössä Juha Janhusen kanssa
Tässä Finlandssvensk samlingin kotisivut: www.finlandssvensksamling.org
Tammisaaren ja Porvoon osastot ovat sairaanhoitopiirin alueella ainoat synnytysyksiköt, jotka käytännössä pystyvät tarjoamaan kielilain vaatimaa hoitopalvelua. Tästä tosiasiasta ei päästä siirtämällä Tammisaaren 16 kielitaitoista kätilöä muihin yksiköihin. Kielellinen hoito-osaaminen pirstaloituu sattumanvaraiseksi. Vaikka periaatteessa voisi järjestää ruotsinkielisiä - toimivia - alayksiköitä muihin sairaaloihin, tämä ei käytännössä toteudu hienosta puheista huolimatta.
Tammisaaressa koko sairaala, kaikki toiminnot, kaikki osastot, ja koko yhteiskunta on täysin toimiva ruotsiksi, julkiset palvelut myös täysin suomeksi. Siksi Tammisaari on mahdollisuus niille synnyttäjille koko HUS:in alueella (ja toisille, esim. minä Varsinais-Suomesta synnytin tammikuussa Tammisaaressa), joille ruotsinkieli on tärkeä hoidon laatukriteeri. Monet tyytyvät tilanteeseen jossa kielelliset oikeudet eivät toteudu, useimmiten siitä syystä että arvostavat lähellä sijaitsevaa yksikköä (esim. suurin osa Espoossa asuvista ruotsinkielisistä synnyttävät Jorvissä, vaikka suurin osa tietää kokemuksesta, että ruotsinkielen käyttö on siellä sattumanvaraista, vaikka se joskus toimii ihan hyvinkin, joka tapuksessa se ei ole samalla lailla itsestäänselvyys kuin Tammisaaressa). Vaikka monet luopuvat kielellisistä oikeuksistaan, ei ole oikeudenmukaista evätä näitä oikeuksia niiltä, joille oikeudet tällä hetkellä taatan kiitos Tammisaaren synnytysosaston.
Tammisaaren synnytysosaston lakkauttaminen olisi rikkomus Suomen kansainvälisiä sitoumuksia vastaan
Virkamiestason ehdotus Länsi-Uudenmaan sairaalan Tammisaaressa sijaitsevan synnytysosaston lakkauttamisesta sotii perustuslain kielisäädöksiä ja kielilakia sekä Suomen kansainvälisiä sitoumuksia vastaan. Kysymys on lakisääteisistä velvollisuuksista maan ruotsinkielistä vähemmistöä kohtaan. Ehdotus, jota Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiirin hallitus käsittelee kokouksessaan 12. lokakuuta, ei ota huomioon ruotsinkielisen väestön alueellisia oikeuksia eikä kielivähemmistön selkeää kannanottoa Tammisaaren synnytysosaston puolesta.
Tammisaaren synnytysosaston palvelut toimivat täysin sekä ruotsin että suomen kielellä. Länsi-Uudenmaan sairaanhoitoalueella, joka käsittää vuodenvaihteessa perustetun Raaseporin (entisten Tammisaaren, Karjaan ja Pohjan kuntien) sekä Inkoon ja Hangon alueet, on ruotsinkielinen väestö selvästi enemmistönä. Alueen 44.000 asukkaasta 61 prosenttia on ruotsinkielisiä. Entisen Tammisaaren kaupungin alueella ruotsinkielisiä on yli 80 prosenttia. Kyseessä on ainoa Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiiriin kuuluva selvästi ruotsinkielinen alue. Monet synnyttäjät hakeutuvat Tammisaareen myös muilta alueilta sekä kielellisistä syistä että osaston tarjoaman korkeatasoisen hoidon takia.
Keskustelussa on tuotu esiin uhka - vaikka konkreettista ehdotusta ei vielä ole tehty - myös Porvoon synnytysosaston lakkauttamisesta. Porvoossa on tosin nykyään suomenkielinen enemmistö, mutta ruotsinkielisten osuus on merkittävä. Porvoon synnytysosasto on sairaanhoitopiirin toinen hyvää ruotsinkielistä palvelua tarjonnut yksikkö. Pääkaupunkiseudulla, missä ruotsinkielisen väestön määrä on suuri mutta prosenttiosuus pieni, voi ruotsin kielellä synnyttää vain joissakin tapauksissa, ja palvelun taso on hyvin epätasainen. Niinpä pääkaupunkiseudulla ei olekaan yhtään synnytysyksikköä, joka kykenisi noudattamaan kielilakia (423/2003), jonka mukaan ”yksilön kielelliset oikeudet toteutetaan ilman, että niihin tarvitsee erikseen vedota” (2 §).
Suomi on sitoutunut 1.3.1998 alkaen noudattamaan Euroopan neuvoston alueellisia ja vähemmistökieliä koskevaa peruskirjaa ja sisällyttänyt sen kansalliseen oikeusjärjestykseensä (asetus 149/1998). Peruskirja ei yleensä koske virallisia kieliä, mutta Suomi on sitoutunut soveltamaan sitä ruotsin kieleen, eli valinnut myös ”vähemmän käytetyn virallisen kielen” (art. 3). On ilmeistä, että Suomen tulisi soveltaa maassa virallisen kielen asemaa nauttivaan ruotsiin vähintäänkin samoja sääntöjä kun muihin vähemmistökieliin. Sopimuksen osapuolet sitoutuvat rakentamaan politiikkansa, lainsäädäntönsä ja käytäntönsä mm. siten, että ”alueellisen kielen tai vähemmistökielen maantieteellistä aluetta kunnioitetaan sen varmistamiseksi, että olemassaolevat tai uudet hallinnolliset rajat eivät muodosta estettä kyseisen alueellisen kielen tai vähemmistökielen edistämiselle” (art. 7.1b).
Vastaava säädös uudessa perustuslaissa (731/1999) kuuluu näin: ”Hallintoa järjestettäessä tulee pyrkiä yhteensopiviin aluejaotuksiin, joissa turvataan suomen- ja ruotsinkielisen väestön mahdollisuudet saada palveluja omalla kielellään samanlaisten perusteiden mukaan.” (122 §). Vanhan perustuslain vaatimus siitä, että hallintoalueiden rajoja uudistettaessa tulee pyrkiä siihen, että toiskieliset vähemmistöt tulevat niin pieniksi kuin mahdollista (hallitusmuodon 50.3 §), oli vielä selvemmin sopusoinnussa sen alueellisen periaatteen kanssa, joka on määritelty Euroopan neuvoston kieliperuskirjassa ja Euroopan neuvoston kansallisten vähemmistöjen suojelua koskevassa puiteyleissopimuksessa (art. 16) sekä yleisesti hyväksytty ihmisoikeuskirjallisuudessa. Myös uuden perustuslain hallinnollista jakoa koskeva säädös on tulkittava peruskirjan vaatimuksen mukaisesti: Kunnioittaa vähemmistökielen maantieteellistä aluetta.
Tammisaaren synnytysosaston lakkauttaminen merkitsisi sitä, että Suomi laiminlyö kansainvälisoikeudelliset velvollisuutensa, sillä lakkauttamisen vuoksi vahvasti ruotsinkielisen Länsi-Uudenmaan synnytykset siirrettäisiin isomman, pääosin suomenkielisen alueen hoidettavaksi. Tämä hallinnollinen rajanmuutos merkitsisi kielilain vaatimukset täyttävän yksikön lakkauttamista ja synnyttäjien ohjaamista kielilain vaatimuksia rikkoviin yksiköihin. Ehdotettu hallintouudistus muodostaisi siis esteen ruotsin kielen edistämiselle. Ruotsintaitoisten kätilöiden ja lääkärien hajasijoittaminen moneen suureen yksiköön ei takaisi samoja kielellisiä oikeuksia kuin samojen henkilöiden keskittäminen yhteen pienempään, ruotsinkielisellä alueella sijaitsevaan yksikköön.
Jos Tammisaaren synnytysosasto lakkautetaan, vaarannetaan samalla koko Länsi-Uudenmaan sairaalan asema korkeatasoisten ja kustannuksiltaan edullisten terveyspalvelujen tuottajana. Päätöksellä olisi huomattava kielteinen vaikutus koko maan ruotsinkielisille sairaanhoitopalveluille. Näin katoaisi taas yksi yksikkö, joka yleisesti käyttää ruotsinkielistä hoitoterminologiaa ja jossa alan opiskelijat voivat perehtyä ruotsinkieliseen hoitokulttuuriin.
Euroopan neuvoston kieliperuskirja on juridisesti sitova sopimus, joka on sisällytetty Suomen kansalliseen oikeusjärjestykseen. Peruskirjan määräyksiä voivat valvoa Suomen omat hallintotuomioistuimet. Kansainvälistä valitusinstanssia ei kuitenkaan ole, ja kansainväliset sanktiot ovat luonteeltaan lähinnä poliittisia.
Kieliperuskirjan noudattamista seurataan kansainvälisen asiantuntijakomitean antamien tilanneraporttien perusteella, jotka puolestaan perustuvat valtion ja vähemmistöedustajien antamiin raportteihin. Komitea raportoi Euroopan neuvoston ministerikomitealle, joka antaa lyhyitä maankohtaisia suosituksia. Kun Suomea koskeva raportti viimeksi tarkistettiin vuonna 2007, kehotti ministerineuvosto kolmannen kerran Suomea toteuttamaan lisätoimia ”varmistaakseen ruotsin- ja saamenkielisten sosiaali- ja terveydenhuoltopalvelujen saatavuuden”.
Sekä alueelliset että kansalliset ruotsinkieliset järjestöt ovat yksimielisesti ilmoittaneet vastustavansa Tammisaaren synnytysosaston sulkemishanketta. Suomenruotsalaiset kansankäräjät, Folktinget, joka edustaa maan ruotsinkielistä väestöä, on selkeästi asettunut tukemaan Tammisaaren synnytysosaston säilyttämistä. Päätös osaston sulkemisesta merkitsisi sitä, että kielellinen enemmistö täysin kieltäytyisi ottamasta huomioon kielivähemmistön omaa mielipidettä.
Kemiössä 1.10.2009
Finlandssvensk Samling ry:n hallituksen toimeksiannosta
Anna Ritamäki-Sjöstrand
Hallituksen jäsen
Suomenkielinen käännös toteutettu yhteistyössä Juha Janhusen kanssa
Tässä Finlandssvensk samlingin kotisivut: www.finlandssvensksamling.org
torsdag 1 oktober 2009
BB-indragning brott mot Finlands internationella förpliktelser
Här Finlandssvensk samlings uttalande om Ekenäs BB, en analys ur språklig synvinkel. Vi lyfter fram den regionala dimensionen av språkliga rättigheter, en dimension som är svårgreppbar, dels för att en stor del av den svenska språkgruppen i Finland - numera den största delen - lever i lokal minoritetsställning och dels för att den finskspråkiga majoriteten inte känner till vilken milsvid skillnad det är mellan den svenskspråkiga samhällsverkligheten mellan orter med svensk majoritet och orter med en liten andel svenskar. Såväl i Helsingfors som i Ekenäs har en svenskspråkig rätt till svenskspråkig sjukvård, men i Ekenäs fungerar det. Det kan fungera i Helsingfors också, men då beror det allt för ofta på att patienten har tur att råka på svenskspråkig personal eller på att betydande personliga, administrativa och politiska ansträngningar har gjorts uttrycklingen för att få vården att fungera. I Ekenäs går så att säga av sig själv. Den språkliga medvetenheten är en del av hela samhällskulturen.
Finlandssvensk samling rf:
En indragning av Ekenäs BB skulle innebära ett brott mot Finlands internationella förpliktelser
Tjänstemannaförslaget om en indragning av Västra Nylands sjukhus förlossningsavdelning, Ekenäs BB, strider förutom mot grundlagens språkstadganden och språklagen även mot Finlands internationella förpliktelser gällande den svensktalande minoriteten. Förslaget som skall behandlas i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts styrelse den 12 oktober 2009 repekterar inte den svenskspråkiga befolkningens geografiska område och ignorerar minoritetens klart uttryckta bedömning av Ekenäs BB:s betydelse.
Indragningshotade Ekenäs BB verkar fullständigt på svenska såväl som på finska. Västra Nylands sjukvårdsområde som består av Raseborg (som grundades vid årsskiftet efter sammanslagning av Ekenäs, Karis och Pojo), Ingå och Hangö har en klar svenskspråkig majoritet. Av de kring 44000 invånarna har 61 procent svenska som modersmål. Tidigare Ekenäs stad hade över 80 procent svenskspråkiga, så även sjukhusets närmiljö är huvudsakligen svensk. Området är det enda inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) med en klar svenskspråkig majoritet. Många föderskor söker sig till Ekenäs BB från andra områden p.g.a. den språkligt och medicinskt högklassiga vården.
Dessutom förekommer diskussioner, fastän ett konkret förslag ännu inte föreligger, om en indragning av Borgå BB, den andra enheten inom HNS som upprätthåller en god språklig nivå. Borgå är visserligen en stad med finsk majoritet men andelen svenskråkiga i regionen är betydande. Inom huvudstadsregionen, där de svenskspråkiga är många, men den procentuella andelen är liten, kan det vara möjligt att få en del av förlossningsvården på svenska i vissa fall, men den språkliga vårdkvaliteten är ytterst ojämn. Huvudstadsregionen har inga förlossningsenheter som klarar av att följa språklagen (423/2003) genom att se till att ”individens språkliga rättigheter förverkligas utan att han eller hon särskilt behöver begära det” (2 §).
Finland har förbundit sig att fr.o.m. den 1 mars 1998 följa Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk och införlivat den i den nationella rättsordningen (förordning 149/1998). Normalt gäller stadgan inte officiella språk, men Finland har valt att tillämpa den på svenskan som ”ett officiellt språk som används mindre allmänt” (art. 3). Det är uppenbart att Finland åtminstone bör följa de grundläggande regler som gäller för andra minoritetsspråk för sitt svenska nationalspråk. Fördragsparterna förbinder sig att ”bygga sin politik, lagstiftning och praxis” på bland annat "respekt för det geografiska området för varje landsdels- eller minoritetsspråk för att trygga att gällande eller ny administrativ indelning inte utgör hinder mot främjande av ifrågavarande landsdels- eller minoritetsspråk” (art. 7.1b).
Motsvarande stadgande i den nya grundlagen (731/1999) lyder: ”När förvaltningen organiseras skall en indelning i sinsemellan förenliga områden eftersträvas så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder.” (122 §). Den gamla grundlagens krav på att ”minoriteterna med annat språk bliva möjligast små” vid nyreglering av förvaltningsområdens gränser (regeringsformens 50.3 §) var klart i överensstämmelse med territorialprincipen såsom den formulerats i Europarådets språkstadga och i Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter (art. 16) och så som den allmänt uppfattas inom den minoritetsrättsliga litteraturen. Även den nya grundlagens krav på den administrativa indelningen bör tolkas i samklang med stadgans krav på respekt för minoritetens geografiska område.
Ett beslut om indragning av Ekenäs BB innebär att Finland underlåter att fullfölja sina folkrättsliga förpliktelser enligt språkstadgan. Det starkt svenskspråkiga Västra Nylands födslar införlivas i ett större finskdominerat område. Denna administrativa gränsförskjutning innebär en indragning av en enhet som uppfyller språklagens krav och en hänskjutning av föderskorna till enheter som inte uppfyller kraven. Den nya administrativa indelningen för födslar utgör således ett hinder mot främjande av det svenska språket. Ett visst antal svenskkunniga barnmorskor och läkare utspridda på flera enheter garanterar inte att svenskspråkiga föderskor kan tala och bli tilltalade på svenska på det sätt som samma personal koncentrerad till en och samma enhet placerad på en svenskspråkig ort.
Ifall en indragning av BB i Ekenäs genomförs riskeras i förlängningen hela sjukhusets framtid som högklassig producent av kostnadseffektiv specialsjukvård, vilket har en starkt negativ effekt för den svenskspråkiga sjukvården i Finland. Därmed förloras ytterligare en plats där den svenskspråkiga vårdterminologin används genomgående och vårdstuderande har en möjlighet till en naturlig inlärning av en svenskspråkig vårdkultur.
Språkstadgan är ett juridiskt bindande fördrag som införlivats i den nationella rättsordningen. Förvaltningsdomstolarna i Finland kan tillämpa språkstadgans bestämmelser, men någon internationell domstol med jurisdiktion att handha klagomål finns inte. De internationella sanktionerna är i första hand av politisk karaktär.
Språkstadgans system är baserat på periodiska rapporter som en internationell expertkommitté granskar. Kommittén rapporterar vidare till Europarådets ministerkommitté som avger kortfattade rekommendationer. Då Finlands senaste rapport granskades 2007 lyfte ministerkommittén för tredje gången fram behovet av att Finland ”satsar mera på att säkerställa tillgången till social- och hälsovårdstjänster på svenska”.
Såväl regionala organ som nationella svenskspråkiga organisationer har enstämmigt och entydligt motsatt sig en stängning av Ekenäs BB. Svenska Finlands folkting, som representerar Finlands svenskspråkiga befolkning, har klart tagit ställning för Ekenäs BB:s bevarande. En indragning vore ett absolut underkännande av minoritetens egen bedömning.
Kimito den 1 oktober 2009,
för Finlandssvensk samling rf:s styrelse, enligt uppdrag
Anna Ritamäki-Sjöstrand
Styrelsemedlem
Här finns Finlandssvensk samlings hemsida: www.finlandssvensksamling.org
Mer information om språkstadgan hittar du i vänstermenyn under "Dina rättigheter"
Finlandssvensk samling rf:
En indragning av Ekenäs BB skulle innebära ett brott mot Finlands internationella förpliktelser
Tjänstemannaförslaget om en indragning av Västra Nylands sjukhus förlossningsavdelning, Ekenäs BB, strider förutom mot grundlagens språkstadganden och språklagen även mot Finlands internationella förpliktelser gällande den svensktalande minoriteten. Förslaget som skall behandlas i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts styrelse den 12 oktober 2009 repekterar inte den svenskspråkiga befolkningens geografiska område och ignorerar minoritetens klart uttryckta bedömning av Ekenäs BB:s betydelse.
Indragningshotade Ekenäs BB verkar fullständigt på svenska såväl som på finska. Västra Nylands sjukvårdsområde som består av Raseborg (som grundades vid årsskiftet efter sammanslagning av Ekenäs, Karis och Pojo), Ingå och Hangö har en klar svenskspråkig majoritet. Av de kring 44000 invånarna har 61 procent svenska som modersmål. Tidigare Ekenäs stad hade över 80 procent svenskspråkiga, så även sjukhusets närmiljö är huvudsakligen svensk. Området är det enda inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) med en klar svenskspråkig majoritet. Många föderskor söker sig till Ekenäs BB från andra områden p.g.a. den språkligt och medicinskt högklassiga vården.
Dessutom förekommer diskussioner, fastän ett konkret förslag ännu inte föreligger, om en indragning av Borgå BB, den andra enheten inom HNS som upprätthåller en god språklig nivå. Borgå är visserligen en stad med finsk majoritet men andelen svenskråkiga i regionen är betydande. Inom huvudstadsregionen, där de svenskspråkiga är många, men den procentuella andelen är liten, kan det vara möjligt att få en del av förlossningsvården på svenska i vissa fall, men den språkliga vårdkvaliteten är ytterst ojämn. Huvudstadsregionen har inga förlossningsenheter som klarar av att följa språklagen (423/2003) genom att se till att ”individens språkliga rättigheter förverkligas utan att han eller hon särskilt behöver begära det” (2 §).
Finland har förbundit sig att fr.o.m. den 1 mars 1998 följa Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk och införlivat den i den nationella rättsordningen (förordning 149/1998). Normalt gäller stadgan inte officiella språk, men Finland har valt att tillämpa den på svenskan som ”ett officiellt språk som används mindre allmänt” (art. 3). Det är uppenbart att Finland åtminstone bör följa de grundläggande regler som gäller för andra minoritetsspråk för sitt svenska nationalspråk. Fördragsparterna förbinder sig att ”bygga sin politik, lagstiftning och praxis” på bland annat "respekt för det geografiska området för varje landsdels- eller minoritetsspråk för att trygga att gällande eller ny administrativ indelning inte utgör hinder mot främjande av ifrågavarande landsdels- eller minoritetsspråk” (art. 7.1b).
Motsvarande stadgande i den nya grundlagen (731/1999) lyder: ”När förvaltningen organiseras skall en indelning i sinsemellan förenliga områden eftersträvas så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder.” (122 §). Den gamla grundlagens krav på att ”minoriteterna med annat språk bliva möjligast små” vid nyreglering av förvaltningsområdens gränser (regeringsformens 50.3 §) var klart i överensstämmelse med territorialprincipen såsom den formulerats i Europarådets språkstadga och i Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter (art. 16) och så som den allmänt uppfattas inom den minoritetsrättsliga litteraturen. Även den nya grundlagens krav på den administrativa indelningen bör tolkas i samklang med stadgans krav på respekt för minoritetens geografiska område.
Ett beslut om indragning av Ekenäs BB innebär att Finland underlåter att fullfölja sina folkrättsliga förpliktelser enligt språkstadgan. Det starkt svenskspråkiga Västra Nylands födslar införlivas i ett större finskdominerat område. Denna administrativa gränsförskjutning innebär en indragning av en enhet som uppfyller språklagens krav och en hänskjutning av föderskorna till enheter som inte uppfyller kraven. Den nya administrativa indelningen för födslar utgör således ett hinder mot främjande av det svenska språket. Ett visst antal svenskkunniga barnmorskor och läkare utspridda på flera enheter garanterar inte att svenskspråkiga föderskor kan tala och bli tilltalade på svenska på det sätt som samma personal koncentrerad till en och samma enhet placerad på en svenskspråkig ort.
Ifall en indragning av BB i Ekenäs genomförs riskeras i förlängningen hela sjukhusets framtid som högklassig producent av kostnadseffektiv specialsjukvård, vilket har en starkt negativ effekt för den svenskspråkiga sjukvården i Finland. Därmed förloras ytterligare en plats där den svenskspråkiga vårdterminologin används genomgående och vårdstuderande har en möjlighet till en naturlig inlärning av en svenskspråkig vårdkultur.
Språkstadgan är ett juridiskt bindande fördrag som införlivats i den nationella rättsordningen. Förvaltningsdomstolarna i Finland kan tillämpa språkstadgans bestämmelser, men någon internationell domstol med jurisdiktion att handha klagomål finns inte. De internationella sanktionerna är i första hand av politisk karaktär.
Språkstadgans system är baserat på periodiska rapporter som en internationell expertkommitté granskar. Kommittén rapporterar vidare till Europarådets ministerkommitté som avger kortfattade rekommendationer. Då Finlands senaste rapport granskades 2007 lyfte ministerkommittén för tredje gången fram behovet av att Finland ”satsar mera på att säkerställa tillgången till social- och hälsovårdstjänster på svenska”.
Såväl regionala organ som nationella svenskspråkiga organisationer har enstämmigt och entydligt motsatt sig en stängning av Ekenäs BB. Svenska Finlands folkting, som representerar Finlands svenskspråkiga befolkning, har klart tagit ställning för Ekenäs BB:s bevarande. En indragning vore ett absolut underkännande av minoritetens egen bedömning.
Kimito den 1 oktober 2009,
för Finlandssvensk samling rf:s styrelse, enligt uppdrag
Anna Ritamäki-Sjöstrand
Styrelsemedlem
Här finns Finlandssvensk samlings hemsida: www.finlandssvensksamling.org
Mer information om språkstadgan hittar du i vänstermenyn under "Dina rättigheter"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
