Den här insändaren som ingick i Hufvudstadsbladet, Åbo Underrättelser och Vasabladet den 6 mars 2009 har jag svarat på. Insändaren publicerades i dag i Hbl och jag har publicerat den här på bloggen också.
Suomenruotsalaiset kansankäräjät eli Folktinget valitaan nykyään epäsuorilla vaaleilla. Kuka nyt sitten valitsee suomenruotsalasten edustajat jollei suomenruotsalaiset itse? Käytännössä puolueet ilman sen kummempaa meteliä. Tämä mielipidekirjoitus, joka julkaistiin 6.3.09 ja omani, tänään julkaistu, esittää tavanomaisten vaalien järjestämistä.
Förankra folktinget genom demokratiskt val
Finlands svenska folkting är ett allting som bevakar minoritetens rättigheter och stöder den svenska folkgruppens olika verksamheter i vårt land. Folktinget är väl rotat i samhället och anses allmänt som ett nyttigt organ. Man vet att det finns men vet kanske inte alltid vad det uträttar.
I dagens hårdnande samhällsklimat börjar det i alla fall stå klart att en vitalisering av folktinget är nödvändig för att ge organisationen den status och det politiska inflytande som den borde ha i rollen som ett finlandssvenskt parlament. En förnyelse av folktinget till ett i högre grad beslutsfattande organ skulle förhoppningsvis också leda till ett bättre samarbete mellan Svenska folkpartiet och finlandssvenskarna i landets övriga partier. Vi tror att för dem är språk och kulturbakgrund i grund och botten lika viktiga som partitillhörigheten.
Svenska kvinnoförbundet i Åbo har fört en diskussion kring detta och anser att ett välorganiserat och demokratiskt genomfört val skulle ge folktinget en nödvändig förankring i det finlandssvenska samhället och därmed också ett mandat som riksdag och regering nödgas reagera på och ta hänsyn till på ett sätt som inte sker i dag.
Vi kan stolta peka på våra finlandssvenska forskningsinstitut och tankesmedjor och där torde det finnas tillräcklig kapacitet för att planera och kanske också bidra till att genomföra ett folktingsval på bästa sätt. Vi antar också att det är fullt möjligt att de instanser i Bryssel som bevakar minoriteterna inom EU kan tänkas bidra ekonomiskt till genomförandet av ett folktingsval i Finland.
Harriet Sundman
ordförande
Aagot Jung
viceordförande
Svenska Kvinnoförbundet i Åbo rf
onsdag 25 mars 2009
Min insändare publicerades i Hufvudstadsbladet idag den 25 mars 2009.
Folktinget
Kan samerna välja ting kan också finlandssvenskarna
Svenska Finlands folkting behöver absolut den statushöjning i rollen som ett finlandssvenskt parlament som Svenska kvinnoförbundet i Åbo efterlyser (Hbl 6.3). Det är inte acceptabelt att den åsikt som Folktinget framför uppfattas bara som ett utlåtande bland andra. När Folktinget uttalar sig i frågor som berör finlandssvenskarna bör detta tveklöst uppfattas som finlandssvenskarnas legitima åsikt.
Även inom Finlandssvensk samling finns ett brett stöd för ett direktval av Folktinget. Så skapas en sund konkurrens mellan grupper och kandidater som alla, på olika sätt, vill verka för det svenska i Finland och ger Folktinget legitimitet.
Folktinget har i flera avseenden utvecklats i positiv riktning. Tingets kansli, styrelse, arbetsutskott och delegationer är aktiva och besitter stor kompetens. De flesta politiska partier är representerade. Tingets officiella roll har förstärkts i och med att riksdagen antagit lagen om Svenska Finlands folkting (1331/2003). Folktingets 75 ledamöter sammankommer en gång om året. Det här är långt ifrån de veckolånga möten som hölls på 1950-talet, men åtminstone bättre än vartannat år vilket var kutym tills lagen trädde i kraft.
Det nuvarande valsättet är obegripligt för gemene finlandssvensk. Mandaten fördelas mellan partierna utgående från hur många röster partiernas svenskspråkiga kommunalvalskandidater fått. Dessutom kan röster på icke svenskregistrerade räknas ifall kandidaterna fyller vissa kriterier, bland annat verksamhet i en svenskspråkig politisk organisation. Det var den här kontrollen av kandidaterna i kommunalvalet, alltså inte av de uppställda till Folktinget, som föranledde förra höstens animerade diskussioner.
Det är oklart om alla inblandade riktigt visste vad de diskuterade. Själv har jag lyckats med konststycket att bli listad på valbar plats, men så hade jag också erfarenhet från Svensk Ungdoms centralstyrelse och en stark uppbackning av Kimitoöns SFP-avdelningar på det åboländska kretsmötet där folktingslistan godkändes. Trots två perioder i Folktinget har jag ingen aning om vilket organ som utser kandidaterna i andra partier eller andra SFP-valdistrikt.
Kan Sametinget väljas av samerna själva så ska väl också finlandssvenskarna klara samma sak. Folktinget valdes fram till 1970 med direktval och stadgarna tillåter fortfarande detta. Enligt Folktingslagen kan styrelsen besluta att val av ledamöter förrättas genom separata direkta val . I en radiointervju för några år sedan förespråkade justitieministeriets valdirektör Arto Jääskeläinen ett direktval.
Rösträtt har i så fall alla som är röstberättigade i kommunalval och som har uppgett svenska som modersmål i befolkningsdatasystemet. Lagen har dock inget stadgande om valbarhet. Man kunde eventuellt tänka sig att även personer som inte är svenskregistrerade, men gjort sig kända för verksamhet på svenska, kunde få ställa upp som kandidater. Detta kunde ske på ansökan till valnämnden.
Folktingsvalet kunde liksom samernas val förrättas som postval. Ett separat val i samband med kommunalvalet är en annan möjlighet.
Anna Ritamäki-Sjöstrand
styrelsemedlem Finlandssvensk samling rf
folktingsledamot 2001–2008
Kimito
Folktinget
Kan samerna välja ting kan också finlandssvenskarna
Svenska Finlands folkting behöver absolut den statushöjning i rollen som ett finlandssvenskt parlament som Svenska kvinnoförbundet i Åbo efterlyser (Hbl 6.3). Det är inte acceptabelt att den åsikt som Folktinget framför uppfattas bara som ett utlåtande bland andra. När Folktinget uttalar sig i frågor som berör finlandssvenskarna bör detta tveklöst uppfattas som finlandssvenskarnas legitima åsikt.
Även inom Finlandssvensk samling finns ett brett stöd för ett direktval av Folktinget. Så skapas en sund konkurrens mellan grupper och kandidater som alla, på olika sätt, vill verka för det svenska i Finland och ger Folktinget legitimitet.
Folktinget har i flera avseenden utvecklats i positiv riktning. Tingets kansli, styrelse, arbetsutskott och delegationer är aktiva och besitter stor kompetens. De flesta politiska partier är representerade. Tingets officiella roll har förstärkts i och med att riksdagen antagit lagen om Svenska Finlands folkting (1331/2003). Folktingets 75 ledamöter sammankommer en gång om året. Det här är långt ifrån de veckolånga möten som hölls på 1950-talet, men åtminstone bättre än vartannat år vilket var kutym tills lagen trädde i kraft.
Det nuvarande valsättet är obegripligt för gemene finlandssvensk. Mandaten fördelas mellan partierna utgående från hur många röster partiernas svenskspråkiga kommunalvalskandidater fått. Dessutom kan röster på icke svenskregistrerade räknas ifall kandidaterna fyller vissa kriterier, bland annat verksamhet i en svenskspråkig politisk organisation. Det var den här kontrollen av kandidaterna i kommunalvalet, alltså inte av de uppställda till Folktinget, som föranledde förra höstens animerade diskussioner.
Det är oklart om alla inblandade riktigt visste vad de diskuterade. Själv har jag lyckats med konststycket att bli listad på valbar plats, men så hade jag också erfarenhet från Svensk Ungdoms centralstyrelse och en stark uppbackning av Kimitoöns SFP-avdelningar på det åboländska kretsmötet där folktingslistan godkändes. Trots två perioder i Folktinget har jag ingen aning om vilket organ som utser kandidaterna i andra partier eller andra SFP-valdistrikt.
Kan Sametinget väljas av samerna själva så ska väl också finlandssvenskarna klara samma sak. Folktinget valdes fram till 1970 med direktval och stadgarna tillåter fortfarande detta. Enligt Folktingslagen kan styrelsen besluta att val av ledamöter förrättas genom separata direkta val . I en radiointervju för några år sedan förespråkade justitieministeriets valdirektör Arto Jääskeläinen ett direktval.
Rösträtt har i så fall alla som är röstberättigade i kommunalval och som har uppgett svenska som modersmål i befolkningsdatasystemet. Lagen har dock inget stadgande om valbarhet. Man kunde eventuellt tänka sig att även personer som inte är svenskregistrerade, men gjort sig kända för verksamhet på svenska, kunde få ställa upp som kandidater. Detta kunde ske på ansökan till valnämnden.
Folktingsvalet kunde liksom samernas val förrättas som postval. Ett separat val i samband med kommunalvalet är en annan möjlighet.
Anna Ritamäki-Sjöstrand
styrelsemedlem Finlandssvensk samling rf
folktingsledamot 2001–2008
Kimito
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
