Språkpolitik i praktiken - Käytännön kielipolitiikka

Detta formulerade jag idag, dagen efter Folktingets session, då jag funderade på vad språkpolitik egentligen handlar om i praktiken, så jag delar gärna med mig av tanken:

Språkpolitik i praktiken genomsyrar allt, t.o.m. språkvalet i vardagliga sammanhang; man kommer aldrig undan språkpolitik som minoritetsrepresentant och man kan aldrig vara perfekt och konsekvent för man kan inte i ett samhälle som domineras av ett annat språk leva ett dräglit liv utan att också kompromissa och låta oegentligheter passera. Däremot kan man alltid bli bättre på det man gör. Så det viktiga är inte att förstå att ha dåligt samvete, utan att ha kunskapstörst och engagemang.

Hur upplever ni det?

Ja samankaltaisia ajatuksia suomeksi (tietenkin tämän kirjoittaminen kesti vähän kauemmin, mutta toivattivasti joku lukee myös tämän):

Käytännön kielipolitiikka on vähemmistökielen edustajalle kaikenkattava. Jopa jokapäiväiset kielenvalintamme ovat kielipoliittisesti relevantteja. Vähemmistökielen edustaja ei pääse kielipolitiikkaa karkuun. Olemme osa sitä: viestimme aina jotain, tietoisesti tai tiedostamatta. Emme voi toimia täydellisen johdonmukaisesti sellaisessa yhteiskunnassa, jossa toisella kielellä on dominoiva rooli. Ruotsinkielellä on laissa määrätty asema ja - tosiasiallinen asema, joka ei läheskään vastaa sen lainmukaista asemaa. Tosiasiallinen käytäntö tuottaa pettymyksiä, joiden kanssa on elettävä. Kaikkiin vääryyksiin ei voi millään puuttua, eikä meidän suomenruotsalaisten kannata viljellä huonoa omatuntoa saamattomuudestamme. Vaikkei aina siltä tunnu, niin asioihin voi vaikuttaa. Innostus ja tiedonjano tuovat tuloksia.

Vet ni om man kan få reda på hur många som besöker ens bloggsida?

Onko olemassa kävijälaskuri? Olisi kiva tietää onko joku ylipäätänsä käynyt blogillani ...

Ny esperantominister i Finland

Esperantobladet Esperanta Finnlando har idag den 1 april då Finlands blivande utrikesminister presenterats fått en specialintervju med en snarlik ministerkomet Aleksander Stump: Ministra intervjuo

Det visar sig att denna nya utrikesminister talar flytande esperanto, vilket är det normala i Europarlamentet där han verkat de senaste åren. Detta föranleder en del konflikter med USA ... Ministern har förresten skaffat sig mustasch för att hedra sin idol L. L. Zamenhof.

Om Europarådets språkstadga - Euroopan nevuoston kieliperuskirja

Suomenkielinen kommenttini alla.
Jag fick idag en fråga per mejl som inspirerade mig att uppdatera min blogg med det här inlägget, så att jag bättre kan hänvisa till bloggen i mitt svar. Frågan gällde om Finlands rapporter till Europarådet finns på svenska. Svaret är nej, såsom framkommer här i tidigare inlägg samt i texten som publicerades på debattsidan i Hufvudstadsbladet den 13 februari. Texten kan läsas på Finlandssvensk samlings hemsida, under Arkiv, här en direktlänk: Allt svårare sköta ärenden på svenska

Texten ger en grundläggande introduktion om språkstadgan fast det inte framgår av rubriken som hänvisar till att tillämpningen av stadgan ska ha praktisk betydelse. Det viktiga är hur det fungerar i praktiken.

Officiellt heter språkstadgan Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk, samma översättning från franska och engelska originalet i Sverige och i Finland, publicerad i den tryckta författningssamlingens fördragsserie på båda inhemska såsom alltid, men på Finlex finns den inte på svenska, här länk till Finlex-sidan: Alueellisia kieliä tai vähemmistökieliä koskeva eurooppalainen peruskirja

Däremot har ministeriet numera den svenska texten på sin hemsida. Dessutom finns den på Finlandssvensk samlings hemsida. Om jag kommer ihåg rätt publicerades den där redan innan den kom upp på någon statlig hemsida i Finland.

Bekanta er gärna med utrikesministeriets hemsida, länken finns i mitt inlägg från den 25 november. Där framgår det tydligt vilka språkversioner som Finland producerat av dokumenten. Den rätta adressen att sända frågan om den svenskspråkiga versionen av rapporten är alltså utrikesministeriet.

Suomi raportoi Euroopan neuvoston kieliperuskirjan mukaisesti (linkki suomenkieliseen tekstiin yllä, rutosinkielistä ei ole julkaistu Finlexissä) vähemmistökielistään, myös ruotsin kielestä, jonka Suomi on 3. artiklan mukaan määritellyt yhdessä saamen kielen kanssa.

Kuitenkin Suomi julkaisee määräaikaset selonteonsa ainoastaan suomeksi ja englanniksi, katso tarkemmin blogikommenttini 25. marraskuuta.

I dagens Hbl: Allt svårare sköta ärenden på svenska

I dagens Hufvudstadsbladet finns min och Gösta von Wendets insändare för Finlandssvensk samling: "Allt svårare sköta ärenden på svenska" illustrerad med en med en osynligt, försynt finlandssvensk som söker den storhövdade EI!!!-sägande finska byråkraten med ett ...förlåt..?

Jag hade rubricerat med det mer kryptiska "Inte behöver vi vara utdöende för att räknas internationellt" med hänvisning till sista meningen, men jag är glad att Hbl såg på texten med fräscha ögon skapaded en slagkraftig rubrik.

Här några utdrag, men annars vill jag gärna uppmuntra till en titt i Hufvudstadsbladets e-tidning

I sitt sakliga och realistiska svar (Hbl 8.2) på Christian Schönbergs direkta fråga (Hbl 26.1) om vårt språkliga rättsskydd konstaterar europaparlamentariker Henrik Lax att Europeiska unionen inte har kompetens att ingripa, men pekar samtidigt på att frågan har en europeisk dimension. Lax påminner om den europeiska stadgan för landsdels- eller minoritetsspråk vars text har antagit av Europarådet, en geografiskt större mellanstatlig organisation med en stark människorättslig tradition.

[...]
Och så berättar vi om vårt besök i Strasbourg den 22 november 2007:

Vi lyfte fram samma artikel som Henrik Lax i insändaren. Enligt stadgans artikel 7 punkt 1 stycke b) har Finland förbundit sig till ”respekt för det geografiska området för varje landsdels- eller minoritetsspråk för att trygga att gällande eller ny administrativ indelning inte utgör hinder mot främjande av ifrågavarande landsdels- eller minoritetsspråk”. Sekretariatets jurister påpekade att principen utan tvivel gäller också svenskan i Finland eftersom staten uttryckligen valt att inkludera svenskan, men att det viktiga är vad reformerna leder till i praktiken, inte om svenskan inom förvaltningen kallas eller inte kallas arbetsspråk.

Här håller vi med, men vi har inte sett några tecken på att skrotande av välfungerande system lett till förbättringar, utan snarare till att den vanliga medborgaren får det allt svårare att sköta sina ärenden på svenska. I många fall är det redan – i praktiken – omöjligt.

Och påpekar det som jag framfört tidigare i min blogg, Finlands rapporteringspolitik och de språkliga val som staten gjort i detta sammanhang. Och slutligen, kolla in hemsidan jag refererar till i mitt tidigare inlägg. Någon på ministeriet har uppenbarligen formulerat sig olyckligt – men desto mer avslöjande – då stadgan på hemsidan presenteras. Här finns utrycket "utdöende språk".