Därför har vi inget folkligt ting ...

Jag märkte just att Kenneth Myntti i vad som verkar vara ledaren i Vasabladet lördagen den 25 april 2009 diskuterar Folktingets roll och ett eventuellt folkval under rubriken Därför har vi inget folkligt ting. Följ länken ovan till en mycket intressant analys.

Det finnas olika sinnebilder av Folktinget, som en kanslistyrd intressebevakare stödd av organ med partipolitisk representation, eller som ett finlandssvenskt politiskt organ med ambitionen att styra utvecklingen i Svenskfinland. Myntti talar om "de svenskspråkigas rättsbiträde" för nuläget, men jag skulle snarare karakterisera det nuvarande Folktinget som den finlandssvenska remissinstansen som staten kan höra på rutin om finlandssvenskarnas åsikt, men som ändå inte tas på det allvar detta innebär, varken av finlandssvenkarna själva eller av staten som helhet. Sällan - eller aldrig? - företräder Folktinget enskilda medborgare i språkrättsliga tvistemål. Visserligen för Folktinget fram enskilda ärenden som finlandssvenskarnas meddelar om och det händer att enskilda får tips och hjälp, men det finlandssvenska rättsbiträdet saknas i Finlands språksystem. Om jag är rätt informerad är språkkommissionären i Kanada en sådan instans som dessutom finansierar rättsprocesser för att pröva det språkrättsligt korrekta gällande myndigheters agerande i konkreta fall.