Min insändare publicerades i Hufvudstadsbladet idag den 25 mars 2009.

Folktinget

Kan samerna välja ting kan också finlandssvenskarna

Svenska Finlands folkting behöver absolut den statushöjning i rollen som ett finlandssvenskt parlament som Svenska kvinnoförbundet i Åbo efterlyser (Hbl 6.3). Det är inte acceptabelt att den åsikt som Folktinget framför uppfattas bara som ett utlåtande bland andra. När Folktinget uttalar sig i frågor som berör finlandssvenskarna bör detta tveklöst uppfattas som finlandssvenskarnas legitima åsikt.

Även inom Finlandssvensk samling finns ett brett stöd för ett direktval av Folktinget. Så skapas en sund konkurrens mellan grupper och kandidater som alla, på olika sätt, vill verka för det svenska i Finland och ger Folktinget legitimitet.
Folktinget har i flera avseenden utvecklats i positiv riktning. Tingets kansli, styrelse, arbetsutskott och delegationer är aktiva och besitter stor kompetens. De flesta politiska partier är representerade. Tingets officiella roll har förstärkts i och med att riksdagen antagit lagen om Svenska Finlands folkting (1331/2003). Folktingets 75 ledamöter sammankommer en gång om året. Det här är långt ifrån de veckolånga möten som hölls på 1950-talet, men åtminstone bättre än vartannat år vilket var kutym tills lagen trädde i kraft.

Det nuvarande valsättet är obegripligt för gemene finlandssvensk. Mandaten fördelas mellan partierna utgående från hur många röster partiernas svenskspråkiga kommunalvalskandidater fått. Dessutom kan röster på icke svenskregistrerade räknas ifall kandidaterna fyller vissa kriterier, bland annat verksamhet i en svenskspråkig politisk organisation. Det var den här kontrollen av kandidaterna i kommunalvalet, alltså inte av de uppställda till Folktinget, som föranledde förra höstens animerade diskussioner.

Det är oklart om alla inblandade riktigt visste vad de diskuterade. Själv har jag lyckats med konststycket att bli listad på valbar plats, men så hade jag också erfarenhet från Svensk Ungdoms centralstyrelse och en stark uppbackning av Kimitoöns SFP-avdelningar på det åboländska kretsmötet där folktingslistan godkändes. Trots två perioder i Folktinget har jag ingen aning om vilket organ som utser kandidaterna i andra partier eller andra SFP-valdistrikt.

Kan Sametinget väljas av samerna själva så ska väl också finlandssvenskarna klara samma sak. Folktinget valdes fram till 1970 med direktval och stadgarna tillåter fortfarande detta. Enligt Folktingslagen kan styrelsen besluta att val av ledamöter förrättas genom separata direkta val . I en radiointervju för några år sedan förespråkade justitieministeriets valdirektör Arto Jääskeläinen ett direktval.

Rösträtt har i så fall alla som är röstberättigade i kommunalval och som har uppgett svenska som modersmål i befolkningsdatasystemet. Lagen har dock inget stadgande om valbarhet. Man kunde eventuellt tänka sig att även personer som inte är svenskregistrerade, men gjort sig kända för verksamhet på svenska, kunde få ställa upp som kandidater. Detta kunde ske på ansökan till valnämnden.

Folktingsvalet kunde liksom samernas val förrättas som postval. Ett separat val i samband med kommunalvalet är en annan möjlighet.

Anna Ritamäki-Sjöstrand
styrelsemedlem Finlandssvensk samling rf
folktingsledamot 2001–2008
Kimito