Parallellfall till Karlebyfrågan

Insändare i Hufvudstadsbladet 9 december 2009:

EKENÄS BB Ett 50-tal rättelseyrkanden gällande Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (HNS) indragningsbeslut av Ekenäs BB är en exceptionell mängd. Kvaliteten på dem torde dessutom vara väldigt god. I måndags då HNS-styrelsen fick chansen att rätta sina misstag togs ändå bara formfelen ad notam, medan rättelser av faktafel och såväl laglighets- som ändamålsenlighetssynpunkter ignorerades.

Kanske styrelsemajoriten inte har läsförmåga? Eller läsork? Det sannolika är väl att den förblindats av indragningsiver. Ignorans fungerar som stategi så varför inte hålla kvar huvudet i busken, liksom.

Att de flesta svenskspråkiga mödrar inte föder med fullgod svenskspråkig vård berättigar inte HNS att dra in denna vård där den fungerar även om det är så beredningen argumenterar. Det här har såväl minoritetsspråksnämnden, med sin ordförande Jan-Erik Eklöf i spetsen, påpekat, liksom även Juha Janhunen, Finlandssvensk samlings ordförande, och säkerligen många andra.

Janhunen understryker särskilt respekten för minoritetens geografiska område enligt grundlagens 122 paragraf och Europarådets språkstadgas artikel 7.1b som är folkrättsligt och inomstatligt bindande för svenskan i Finland.

Ekenäs BB verkar på en ort med stor svenskspråkig majoritet inom Västra Nylands sjukvårdsområde som är HNS enda sjukvårdsområde med svensk majoritet.

Så som det framgick vid Karlebys orientering vid reformen av den statliga regionförvaltningen måste de språkliga rättigheterna, så som grundrättigheter, prioriteras då en myndighet väljer mellan två administrativa indelningar. I BB-frågan är myndigheten HNS och indelningen gäller organiseringen av födslar på Västra Nylands sjukhusområde eller överförda till resten av HNS.

Beslut vinner inte laga kraft innan inlämnade besvär behandlats vilket brukar ta ordentligt över ett halvår i anspråk. HNS har inte rätt att verkställa beslutet ifall det gör besvären meningslösa. Förvaltningsdomstolen kan utfärda verkställighetsförbud. Och det vore förmätet att utgå ifrån att domstolen inte kan sin grundlag så beslutet torde så småningom konstateras vara olagligt.

Misströstar gör man ju ändå, men att ge upp, det passar sig inte.

Anna Ritamäki-Sjöstrand,
gravid, förväntad andragångsföderska i Ekenäs,
styrelsemedlem i Finlandssvensk samling, Kimitoön