Långfingret som medel vid undervisning i samiska, hm.

Endel har tolkat att Björn Månsson visade långfingret åt samiskan i TV2:s pakkoruotsi-ilta på tisdagkvällen. Så det blev intervju med honom i onsdagens samiska nyheter. (Börjar vid 6 min 40 sec.)

Länk till SVT:s version av de samiska nyheterna:
http://svtplay.se/v/2253862/o__asat/1_12_17_30?cb%2Ca1366518%2C1%2Cf%2C-1%2Fpb%2Ca1366516%2C1%2Cf%2C-1%2Fpl%2Cv%2C%2C2256835%...2Fsb%2Cp102986%2C1%2Cf%2C-1

Det är i och för sig bra att de samiska nyheterna tycker språkundervisningen i Finland är värd att bevaka, men att det var just Björn Månssons långfinger som intresserade är symptomatiskt, inte för samerna, utan för hur det som kommit att kallas pakkoruotsi behandlas i offentligheten. Var finns den seriösa diskussionen om våra inhemska språk i läroplanen? Finns den över huvud taget? Till exempel, finns det en rörelse för att införa ett minumum av kunnande om de samiska språken i läroplanen? Eller finns detta redan i något ämne, t.ex. modersmål eller finska, eftersom Oj, vad litet man vet! 

Okunskap regerar. Jag antar att man i de samiska kretsarna känner till det här, men det är intressant hur ointresserade av samiskan övriga verkar vara, fastän de finlandssvenska medierna verkar ha större intresse än de finskspråkiga (min helt ovetenskapliga känsla, men jag antar ju att det är lite annorlunda upp i norr). Jag slukar allt jag råkar på som har med samiskan att göra eftersom jag tycker att Finland absolut borde ta urfolks rättigheter och språkliga rättigheter mera på allvar. De som är registrerade med modersmål samiska är under 2000 i Finland - och det är ledsamt - så det behövs desto mera stöd och engagemang.

Vi som är i majoritet borde ha kunskaper. Samiskan används ofta som argument i pakkoruotsidebatten: Av historiska skäl borde vi väll läsa samiska. Och det var det här Björn Månsson skulle svara på och hans svar var inte direkt fantastiskt - för hela debatten var ett sammelsurium med karraktären "vi försvarar oss mot era angrepp"-"ni är förtryckare"-ställningskrig - men han visade inte långfingret åt samiskan. Han räknade upp olika språk och använde helt enkelt fingren som stöd för sitt tal.

Intressant nog hade inte reportern vid samiska redaktionen, sannolikt i Finland, kommit på tanken att det hade varit korrekt att interjuva Björn Månsson på hans modersmål. Detta trots att de samiska nyheterna sänds också i Sverige och Norge. Det är i och för sig begriplig att samma språk används som i TV-programmet i fråga, men det visar också att finlandssvenskar inte förväntas tala svenska i den verklighet där finskan är dominerande. Däremot intervjuades t.ex. Radio Vegas Sissi-program en fotexpert på finska idag. Kan det verkligen vara så att ingen svenskspråkig fotexpert finns att tillgå i vårt land? Eller är det kanske så att vi själva signalerar att svenskan inte är så viktig för oss, bara jobbet blir gjort, snabbt och effektivt.

Puhuttiin taas eri asioista

Yle2:n Pakkoruotsi-ilta oli toisaalta ihan kiinnostava, siis osittain ihan asiallinen, ja toisaalta samanlainen kuin tämä n.s. pakkoruotsikeskustelu yleensä, eli kummallinen.

Vasemmalla puhuttiin siitä mitä kieliä suomenkielisissä kouluissa pitäisi opiskella, kohtuudesta ja suomenruotsalaisten n.s. etuoikeuksista. Oikealla puolealla puhuttiin suomenruotsalaisten perusoikeuksista ja ylpeiltiin omilla kielitaidoilla.

En katsonut ohjelmaa ihan alusta, mutta ymmärsiko joku ylipäätänsä toisen osapuolen ajatusmailmaa? Varmaan jonkunverran, mutta kyllä parantamisen varaa olisi. Kuunnella saisi enemmän toista osapuolta. Keskustelu voi tuoda ymmärrystä. Ongelmana oli varmaan myös suuri määrä keskustelijoita. Päivi Storgård pystyi jossain vaiheessa saamaan vähän syvyyttä keskusteluun tuomalla esille tavallisen suomenruotsalaisen vaikeuksia, mutta harvoin annettin yhdelle henkilölle mahdollisuus esittää näkemyksensä kunnolla. Se kuuluu tähän studiokonseptiin.

Asiaakin tuli esille, esimerkiksi se miksi ruotsinkielseen sisäänpääsykokeeseen osallistumalla joskus pääsee vähemmillä pisteillä opiskelemaan Helsingin yliopistoon (siksi ettei ole muita edes osin ruotsinkielisiä opiskelumahdollisuuksia Suomessa sillä alalla, kun suomenkielellä pääsee opiskelemaan, usein paljon helpommin moneen muuhun yliopistoon sitä samaa ainetta) - ja muistutettiin jopa suomenruotsalaisten isänmaallisuudesta Åke Lindmanin Framom främsta linjen - Etulinjan edessä -filmin voimin. Keskustelu jatkuu.

Några tankar inför TV2:s Pakkoruotsi-ilta

 TV2 arrangerar ikväll ett diskussionsprogram med titeln Pakkoruotsi-ilta, ett illavarslande namn - "tvångssvenskekväll" - men jag tolkar det som att orsakerna till att alla bekantar sig med det andra inhemska språket i skolan ska diskuteras. Här några tankar:

- Frågan om andra inhemska i de finländska skolorna handlar inte bara om obligatorium contra frivillighet. I praktiken handlar den om obligatorium contra omöjlighet. Risken är överhängande att det blir omöjligt att läsa svenska frivilligt om det inte är obligatoriskt eftersom kommunerna ser en möjlighet att spara genom att inte erbjuda svenska alls.

- Grunden för obligatoriet är Finlands tvåspråkighet, fostran till grundläggande förståelse för den andra språkgruppen, inte chansen att eleven har konkret nytta av språket (som kunde motivera frivillighet). Samhörighetssvenska och -finska behövs om vi vill odla tanken "ett folk - två språk". Yhteenkuuluvuusruotsia ja -suomea. Näin haluaisin sen ilmaista.

- Med tanke på tjänstemännen: Lång svenska har i praktiken varit obligatoriskt för alla över 50-åringar som blivit tjänstemän (man har gått läroverk om man blivit tjänsteman och över 50 procent av årskullarna gick läroverk då grundksolan infördes på 70-talet).  De som gick läroverk läste alltså lång svenska. Nu läser under 10 procent lång svenska. Det är fler som läser tyska som A än som läser svenska.

- Det viktigaste ur svensk synvinkel med timfördelningsarbetsgruppens rapport är förslaget om ett obligatorum för kommunerna att erbjuda svenska som A-språk i finska skolor (alltså att alla ska ha rätt att läsa svenska frivilligt som A-språk om det i kommunen finns 10 elever som önskar det). I praktiken har de flesta finskspråkiga inte längre rätt att läsa frivillig A-svenska utan tvingas börja läsa svenska först på sjuan då det blir obligatoriskt.

- Problemet för kommunerna att erbjuda flera språk i skolan är att det kostar lite mer (och kräver mer planering), men det ska vara värt det. Finnarna borde få veta att alla finlandssvenska skolor erbjuder två A-språk och att i praktiken alla elever i svenska skolor läser finska som A-språk. (96 procent läser två A-språk, såväl A1 som A2, i svenska skolor). Det går alltså att förverkliga detta. (I Kimito erbjuds dessutom tyska, franska som B2- från åttan, även ryska i gymnasiet).

OCH TILL SIST ETT TACK TILL MAGMA. HOPPAS RAPPORTEN BLIR OMNÄMND OCH FAKTA UR DEN KOMMER FRAM IKVÄLL:
Uppdaterade just min Facebook-profil med följande:
 
Undervisningsrådet Erik Geber bidrar med FAKTA om varför alla i den finländska skolan läser andra inhemska språket, bakgrund, följder, argument. Sammanfattningen passar den som inte orkar med alla 60 sidor. / Toisen kotimaisen kielen opetuksen historiaa ja muutaa hyödyllistä tietopohjaa. Suomeksi 8 sivun yhteenveto.
http://www.magma.fi/magma-media/den-obligatoriska-svenskan

Konstruerade språk på CNN

CNN, Connecting the World, Languages, sände den 17 september en intervju med Arika Okrent som skrivit en intressant bok om konstruerade språk och folk som talar dem, inklusive esperanto, alltså. 

Här en länk till ljudet, själva TV-inslaget kanske blir tillgängligt också så småningom. 

http://www.ipernity.com/doc/113837/9112002/in/album/142463

Arika Okrent har tagit en närapå antropologisk inställning, men riktigt vill hon inte smälta in i sitt studieobjekt. Hon säger tex att han kan esperanto passivt. Det är ett val hon gjort, att hålla en viss distans till sitt studieobjekt. 

Karelbybråk, Stenbäck, andra inhemska och finlandssvenskarnas status

Det står nu klart att Karleby och resten av Mellersta Österbottens landskap fortsättningsvis ska få sina närings-, trafik- och miljötjänster inom ett område som har Vasa som huvudort. Centerns målsättning för indelningen i Österbotten då länen, miljöcentralerna, arbetskrafts- och näringscentralerna med mera indrogs i början av året kommer inte att förverkligas. Mellersta Österbotten kommer inte att överföras till  Närings-, trafik- och miljöcentralen som har Uleåborg som huvudort.

När detta blev klart - tack vare den konsekventa tolkning av grundlagens 122 § som jag återgett tidigare http://lingvulino.blogspot.com/2009/11/grundlagsutskottet-om-karlebyfragan.html
uttalade sig bland annat statsminister Mari Kiviniemi på ett sätt som visar att hon inte förstår den territoriella aspekten av Finlands tvåspråkighet. Det som i vissa kretsar kallas "pakkoruotsi", den obligatoriska undervisningen i svenska i finskspråkiga skolor i årskurserna 7-9, ifrågasattes nu på statsministernivå.

Min uppfattning är ändå att Mari Kiviniemi är positivt inställd till svenskan. Förklaringen till hennes uttalanden ser jag i att hon känner sig sårad å alla finskspråkigas vägnar för att, som hon ser det, Karlebygfrågan visar att deras svenskakunskaper inte duger. Dessutom tror jag det sårat henne personligen att hon stämplats som svenskfientlig. Hennes svenska är mycket god och jag är övertygad om hennes uttalanden inte beror på illvilja utan på genuint bristande förståelse, brist på kunskap om svenskans betingelser i Finland, något som alltså borde gå att göra något åt.

Hufvudstadsbladet publicerade söndagen den 12 september 2010 en intervju med Pär Stenbäck, f.d. SFP-ordförande med lång erfarenhet av regeringsarbete och internationella uppdrag, bl.a. inom Röda Korset. Stenbäck har även varit ordförande för Svenska kulturfonden. Hans boken Vision och verklighet: Handbok i överlevnad för Svenskfinland publicerades på Söderströms 2003 och hans engagemang för finlandssvenskheten fortsätter oförtrutet.

INTERVJU: "Vi behöver ingen språkstrid"

Även om han sett mycket är han betryckt då han sammanfattar sina känslor efter Karlebybråket.
– Man kan inte bortse ifrån att det uppstått någonting som kan uppfattas som början till en ny språkstrid. Samtidigt som den måste avvärjas kan vi inte kringgå ordvalet av ledande politiker. Det är en realitet vi måste leva med.

Stenbäck refererar även till Suomen Kuvalehtis pärmbild med texten ”Finlandssvenskarna har för stor makt” och associerar till 1930-talets Tyskland där judarna stämplades med samma uttryck. (Jag har inte första sidan framför mig men ungefär så här i original "Ruotsinkielisillä on Suomessa liikaa valtaa ja 9 muutaa väitettä suomenruotsalaisista", det där sista "och 9 andra påståenden om finlandssvenskarna" säger en hel del, alltså att artiklen behandlar sådant som sägs, men inte nödvändighetvis stämmer.).

Jag kommenterade så här på hbl.fi:

Informativt i Suomen Kuvalehti

Läste äntligen "10 väitettä ruotsin kielen asemasta" igår, helt saklig visade sig artikeln i Suomen Kuvalehti nr. 34 vara, riktigt balanserat skrivet och massor av fakta. Bra att SK tar fram svenskan tycker jag så efterlyser lite balans i vår svenskspråkiga debatt. På nätet finns behandlingen av det i intervjun omnämnda påståendet så att alla kan läsa själva: http://suomenkuvalehti.fi/jutut/kotimaa/onko-ruotsinkielisilla-suomessa-liikaa-valtaa

Stenbäcks associationer gällande själva påståendet är naturligtvis helt korrekta. Hans uttalande har dock övertolkats så att finlandssvenskarna riskerar deporteringar och gaskamrar – eller så är det jag som övertolkar tolkningarna. I vilket fall som helst gav artikeln upphov till en livlig debatt på hbl.fi. Jag bidrog med ytterligare några inlägg. Varje kommentar har maximalt 550 tecken, så trots att det här bllogginlägget är (förhoppningsvis inte för) avskräckande långt är de, var för sig, föredömligt korta.

Övertolkningar som språkhat
Flera undrar varför förslag om frivillig svenska övertolkas som svenskhat. Jag tror att det har att göra med begreppet pakkoruotsi, som ju i sig är fientligt, och hela den tradition av svepande anklagelser som det anknyter till. En väldigt passionerad grupp propagerar mot obligatoriet att läsa svenska. Samma personer sprider, enligt min erfarenhet, ofta uppfattningen att finlandssvenskarna representerar ett repressivt svenskt välde med särskilda privilegier. Det är väldigt sårande. Det är svårt att få till stånd en saklig diskussion.

Dessutom bidrog jag med tre inlägg för det obligatoriska andra inhemska i Finlands grundskolor.

Varför andra inhemska för alla

Det är viktigt att alla får så mycket undervisning i det andra inhemska att det finns förutsättningar för en grundläggande förståelse för den andra språkgruppen. För finskspråkiga kan det innebära att framtida livsval, till exempel giftermål med en svenskspråkig, inte leder till utanförskap vid familjemiddagarna alternativt förfinskning av den normalt svenska språkmiljön. Grunden för obligatoriet är alltså nationens sammanhållning.

Det andra inhemska har traditonellt varit obligatoriskt - för den majoritet som gick i läroverk, för alla blev det obligatoriskt i folkskolan inför grundskolans införande. Ifall den nationella samhörigheten inte anses vara ett tillräckligt argument, hur viktigt är det då att alla de högre utbildade har kunskaper i svenska och på vilken nivå?
Grundskolan erbjuder alla gymnasiebehörighet. Kan ett eventuellt slopande av obligatoriet i grundskolan genomföras med ett bibehållande av kravet i gymnasium, yrkesskola och universitet?

För att tillfredställande tillgodose det offentligas och affärslivets behov av svenska behöver en större del av de finskspråkiga erbjudas möjligheten att läsa frivillig A-svenska, vilket endast någon procent gör idag. Den obligatoriska B-svenskan omfattar endast 2 h/vecka i tre år. Den mest akuta risken med ett slopande av obligatoriet är att det i praktiken blir omöjligt att välja svenska frivilligt p.g.a. krav på stora elevgrupper eller byte av skola, brist på svensklärare o.dyl., vilket är läget redan i dag för A-svenskans del.

I anonyma, öppna nätdebatter med finlandssvenskarnas framtid som tema kommer förr eller senare jämförelser med invandrargrupper in. Argument av typen: Ryssarna i Finland har ju inte samma rättigheter som ni, så då borde ni inte heller ha det.

En statsbärande, historisk och territoriell minoritet

Finlandssvenskarna och Finlands urfolk samerna, som bör åtnjuta ett starkt skydd särskilt i sina traditionella områden, är inte utlänningar, invandrare eller "nyfinländare". Finlandssvenskarna utgör en statsbärande, historisk och territoriell minoritet. Finland har även internationellt förbundit sig att inte försämra svenskans ställning. Finland har formats på svenska och finska. Folk längs Finlands kust har talat former av svenska sedan urminnes tider. Jmf. tornedalsfinnarna, likaså historiska och territoriella, dock ej statsbärande.

Ekenäs BB-frågan till HFD

Högsta förvaltningsdomstolen
PB 180/Unionsgatan 16
00131 Helsingfors

Ändringssökande:
Juha Janhunen, hemkommun: Helsingfors
asiemajeure()yahoo.com

Helsingfors förvaltningsdomstols beslut 10/045712

Det beslut som överklagandet gäller: § 245 Rättelseyrkanden som inlämnats på grund av styrelsens beslut 12.10.2009 om förlossningsverksamheten på Västra Nylands sjukhus samt ny behandling av ärendet som gäller förlossningsverksamheten på Västra Nylands sjukhus av den 7.12.2009 i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (HNS) styrelse. Enligt Helsingfors förvaltningsdomstol är beslutet lagligt varför förvaltningsdomstolens beslut överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.

Ändring söks angående beslutet att lägga ned förlossningsverksamheten på Västra Nylands sjukhus fr.o.m. 1.6.2010 och det sätt på vilket rättelseyrkandena behandlats.

De ändringar som yrkas: HNS styrelse har förfarit lagstridigt då beslutet om nedläggning av förlossningsverksamheten vid Västra Nylands sjukhus fattats och beslutet bör därför upphävas. HNS bör återupprätta enheten Ekenäs BB på ett sådant sätt att det olagliga beslutets effekter reverseras i så hög grad som möjligt.

Jag ber HFD att behandla frågan på de grunder som jag framfört till förvaltninsdomstolen. Domstolen har underlåtit att göra en rättslig bedömning av lagligheten i beslutet utgående från grundlagens 122§ krav på förenliga områden i ljuset av grundlagsutskottets tolkning om grundrättigheternas företräde och utgående från europeiska språkstagans och ramkonventonens krav på respekt för minoritetens geografiska område och hänsyn till den svenskspråkiga befolkningens behov och önskemål. De berörda kommunernas och sjukvårdsområdets beslut att motsätta sig nedläggningen bör tillmätas betydelse för tolkningen av hur den kommunala självbestämmanderätten förverkligas i detta fall. Minoritetsspråksnämndens utlåtanden bör tillmätas den tyngd som nämndens uppgift förutsätter. Nämnden besitter sakkunskap i språkfrågan som beredande tjänstemän borde respektera.

Domstolen har utan en självsändig rättslig bedömning valt att upprepa vissa delar av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts styrelses utlåtande i sitt beslut. Domstolen tillskriver således relevans till möjligheten att välja Borgå BB med heltäckande service på svenska. Att övriga förlossninsenheter inte erbjuder heltäckande service, dvs lagenlig språklig förlossningsvård, är ett erkänt faktum av HNS och därmed också känt för domstolen. Ändå tillmäter domstolen även relevans till att de som föder i HUCS får svensk service i lika grad som majoriteten av HNS svenskspråkiga och att Lojo satsar på språkutbildning. Det faktum att majoriteten inte får lagenlig service kan inte lagliggöra att de som hittills fått lagenlig språklig vård förlorar den. Språkkurser eller en utfästelse om att service på svenska utvecklas - dessutom helt utan konkretion t.ex. i höjda budgetanslag - kan inte lagliggöra en verklig och känd försämring av den svenska vården. Även om man utgår från att försämringen genomförs i god tro - vilket inte borde vara fallet då bl.a. HNS eget språkliga expertorgan uttalat sig klart om försämringen - är den inte laglig. HNS är skyldigt att påbevisa att en språklig försämring ej sker, inte bara påstå att den svenska vården utvecklas.

Enligt HNS förvaltningsstadga hör det till nämnden för sjukvårdsdistriktet att bereda ärenden som berör det egna området. I detta fall har berdningen av ärendet skötts centralt.

Det har framkommit att styrelsen fått rättelseyrkandena per post inför behandlingen av dem. Min argumentation om tjänstefel och brott mot god förvaltningssed genom lagstridig beredning av rättelseyrkandena gäller trots detta faktum. Styrelsen har genom berdningstextens formulering uppenbart avsiktligt missletts att rättelseyrkandena inte tillför något nytt i sak alternativt har beredningen oavsiktligt genom försummelse underlåtit att redovisa och bemöta nya fakta, ändamålsenlighets- och laglighetsargument som framkommit i yrkandena. Domstolen framför inga grunder för varför den anser det vara lagligt att inte behandla rättelseyrkandena fastän domstolen framför att de inte behövde behandlas då formellt ett nytt beslut fattades som beaktade yrkandena som framförts om själva beslutsproceduren. Övriga yrkanden eftersom de bara berörde beslutet i sak behövde alltså inte beaktas enligt domstolen. Detta kan inte vara en juridiskt korrekt tolkning. Samtidigt har domstolen lämnat nya besvär obeaktade på basen av att beslutet egentligen inte ändrats, vilket är felaktigt eftersom beslutet innehåller förändringar, om ock i praktiken obetydliga, även i sak.

Helsingfors den 1 juli 2010


Juha Janhunen

Intohimoa ja perhe-elämää esperantoksi

Ylen Aamu-TV haastatteli 30.6.2010 kaksi esperanton harrastajaa: Salla Lappalainen, uutuudesta innostunut ja Kalle Kniivilä, vanha konkari, kertovat intohimosta esperantoa kohtaan ja siitä, miten perhe-elämä esperantoksi sujuu. Kalle on naimisissa ruotsalaisen kanssa. He puhvuat keskenään esperantoa ja äidinkieltään, suomea ja ruotsia lastensa kanssa.

Katso artikkeli ja video Ylen sivulta:
Esperanto on kuin salaseura