Välkommen! Tervetuloa! Bonvenon!

lördag 23 maj 2009

Nya valsystemet bra för SFP - Uusi vaalijärjestelmä hyvä RKP:lle

Det nya riksdagsvalssystemet är - tvärtemot vad som antytts i tidningsspalterna - bra för Svenska folkpartiet. Det är ju de mellanstora partierna som vinner på det nya systemet då de facto-rösttrösklarna i det nuvarande försvinner.

Om resultatet i riksdagsvalet 2003 hade räknats enligt nya systemet (som jag förklarar i gårdagens blogginlägg) hade SFP fått 9 mandat, ett mandat mer.

Riksdagsvalet 2003

Centern/Keskusta enligt nya systemet 52 (fick enligt gällande system 55 mandat)
Samlingsp/Kokoomus 39 (40)
SDP 51 (53)
Vänsterförbundet/Vasemmistoliitto 21 (19)
Gröna förbundet/Vihreä liitto 16 (14)
KD 11 (7)
SFP 9 (8)

Valet 2003 var det stora förlustvalet för Svenska folkpartiet då tre mandat gick förlorade i tre olika kretsar, Nylands, Helsingfors och Vasa. Partiet hade på riksnivå 4,6 procent, en minskning med 0,5 procentenheter, i antalet röster räknat drygt 8500 färre än i valet 1999. Hade SFP:s röster fördelat sig mellan kretsarna på ett annat sätt hade de gett 9 mandat. Nu ledde alltså valsystemets gömda rösttrösklar till ett sämre slutresultat än rösträkningen på nationell nivå hade gett.

Rösttrösklarna gömmer sig med nuvarande system i valkretsarna och är minst i Nyland där rösterna fördelas på 34 mandat och störst i de små valkretsarna där de fördelas bara på 6, vilket ju i valet 2007 ledde till att Tarja Cronberg, trots att Gröna förbundet fått 11,7 procent i Norra Karelen, inte blev vald. Samlingspartiet fick med 11,8 procent i samma valkrets ett mandat. Det skilde på 90 röster mellan de två partierna.

I Egentliga Finlands valkrets, där senast partiordförande Stafan Wallin invaldes, har det för SFP varit klokt att ingå valförbund med Centern. Ett understöd på 5,5 procent i valkretsen är i sig ingen garanti för en plats bland de 17 invalda. Platsen är mycket sannolik med det resultatet - mycket sannolik redan med ett understöd på 5 procent - men om det går vägen avgörs ändå av hur rösterna fallit på de andra partierna. Med det nya valsystemet är val på egen lista - vilket ju blir obligatoriskt - inte längre rysk rulett för SFP i Åboland.

Utan rösttröskel skulle partier med bara 0,5-1 procent av rösterna få 1-2 mandat enligt det nya systemet. Fördelningen av partiernas mandat på valkretsarna skulle bli mindre förutsägbart och kunna leda till situationer som upplevs orättvisa då de små partierna kan få mandat på ställen där de har en väldigt liten andel av rösterna och partier med större andel röster just där kan bli utan. En rösttröskel på 2 procent löser dock det här problemet lika bra som den nu föreslagna 3 procent. SFP har alltså gjort rätt i att verka för en så låg tröskel som möjligt. Det är också synd att partier av typen "Norra Karelens befrielsefront", alltså partier starka endast regionalt, inte har en chans att komma in då den ursprungligen föreslagna regionala 12-procentsspärren inte längre finns med.

Hur är det då med beskyllningarna om att SFP då partiet godkänner förslaget till valreform riskerar att falla ur riksdagen och att de svenskspråkiga därmed skulle förlora sin representationen? Frågan innehåller antagandet att SFP är den bästa - eller enda? - representanten för de svenskspråkiga. Det här är ingen självklarhet. Å andra sidan kan man konstatera att Svenska folkpartiet måste kunna kunna räkna med att få åtminstone 3 procent av rösterna för att räkna sig som en trovärdig representant för den svenskspråkiga befolkningen. Ifall SFP någon gång i framtiden faller under tröskeln torde det innebära att de svenskspråkiga förlorat tilliten till SFP och hittat andra kanaler för frågor som de upplever som viktiga.

RKP olisi uudella laskentatavalla saanut lisäpaikan vuoden 2003 vaaleissa

Paikkajako vuoden 2003 vaalituloksella esitetyn uuden vaalijärjestelmän mukaan laskettuna (katso yllä) näyttää, että uudistus on myös Ruotsalaisen kansanpuolueen kannalta positiivinen. RKP olisi silloin saanut lisäpaikan. Puoluetta on julkisuudessa syytetty uudistuksen vastustajaksi. Vaalipiirijaosta johtuvien äänikynnysten häviäminen on eduksi kaikille keskisuurille puolueille.

RKP:tä on myös haukuttu siitä, että puolueen edustajat uudistuksen myötä ovat valmistelemassa puolueelleen itsemurhaa. Puoluetta on siis haukuttu tyhmäksi ja ajattelemattomaksi, muka tekevät kaiken pysyäkseen hallituksessa, vaikka se pitkällä aikavälillä johtaisi tuhoon. Tämä ajattelu on tässä yhteydessä perusteeton. Jos RKP nauttii ruotsinkielisten kesken vankkaa luottamusta, puolue kyllä pysyy eduskunnassa kynnyksestä huolimatta, eli ylittää 3 prosentin rajan. Toisaalta RKP:n asema ja ruotsinkielisten edustus ei ole synonyymejä, vaikka näin asia usein esitetään. Näiden kahden asian kesken kuitenkin kiistämättä on selvä yhteys.

fredag 22 maj 2009

Riksdagsvalet 2007 enligt förslaget till nytt valsystem - Eduskuntavaalit 2007 uuden vaalijärjestelmäehdotuksen mukaan

Så här hade mandaten fördelats i förra riksdagsvalet - om man tillämpar det nu föreslagna valsystemets regler på resultatet:

Centern/Keskusta 47 mandat (nu 51)
Samlingspartiet/Kokoomus 46 (50)
SDP 44 (45)
Vänsterfundet/Vasemmistoliitto 18 (17)
Gröna/Vihreät 17 (15)
KD 10 (7)
SFP 9 (9)
Sannfinländarna/Perussuomalaiset 8 (5)

Centern, Samlingspartiet och Socialdemokraterna, alltså de tre stora, hade förlorat sammanlagt 9 mandat. Vänsterförbundet hade fått ett mandat till, Gröna två, KD 4 och Sannfinländarna 3. SFP hade hållit sina 9 mandat.

Regeringen utsåg 2007 en kommission med Lauri Tarasti som ordförande som skulle utreda en reform av riksdagsvalsystemet. Kommissionen publicerade sin rapport 24.4.2008: Valområde och röstspärrar införs vid riksdagsval
(Hela rapporten som omfattar ca 150 sidor kan laddas ner på finska.) Nu nästan ett år senare, den 19.4.2009 har regeringspartierna kommit överens om utgångspunkterna för förslaget som ska avlåtas till riksdagen. Regeringen följer Tarastikommissionens förslag, men sänker röstspärren för hela landet från 3,5 till 3 procent och avstår helt från den föreslagna valkretsvisa gränsen på 12 procent.

Mer bakgrund finns på www.vaalit.fi -> VAL (På svenska) -> Utvecklingsprojekt -> Utveckling av valsystemet för riksdagsval.

I sammanfattningen kan man läsa följande nyckelfraser (här ackompanjerade av mina kommentarer):
"Antalet riksdagsmandat som partierna fått i hela landet räknas enligt det d´Hondtska systemet."


PARTIETS SAMMANLAGDA RÖSTETAL I HELA LANDET står alltså som grund för ANTALET MANDAT I HELA LANDET. Man räknar alltså ut jämförelsetal på traditionellt sätt, men nationellt i stället för på valkretsnivå och för partierna på ett abstrakt plan så till vida att varje jämförelsetal inte tillskrivs någon viss kandidat utan endast avgör antalet invalda.

"Riksdagsmandaten som partierna har fått i hela landet fördelas mellan valkretsarna enligt en metod, där kvoterna som räknats enligt Hare-Niemayer-metoden jämförs (se kapitel 1.2.3.5 samt bilaga 3.5 och bilaga 3.7 alternativ A). Partiet får mandat i var och en valkrets i samma förhållande som det får röster i respektive valkrets."


FÖRDELNINGEN VALKRETSVIS sker enligt ett KVOTFÖRDELNINGSSYSTEM. Man räknar ut kvoterna som grund för en viss valkrets mandat enligt följande formel: Partiets röstantal i valkretsen/Partiets röstantal i hela landet x Partiets platsantal i hela landet.

Exempelvis blir SFP:s kvot i Helsingfors (riksdagsvalet 2007) 1,3440. Det innebär att SFP får en plats direkt och den överblivna decimalkvoten 0,3440 samlas i en nationell kvotkorg. I det här fallet är kvoten för liten för att det ska ge ett tilläggsmandat i Helsingfors. Helsingfors 21 plats blev full med kvoten (efter att heltalen fördelats) 0,6004 (som gick till de gröna). Den allra största kvoten 0,9950 representerade en socialdemokrat i Birkaland. Det här förklarar jag på ett mera teoretiskt sätt (och kanske, trots allt, mera begripligt) i den finska texten nedan.

Fast valsystemet inte är väldigt lätt att förstå är det åtminstone helt möjligt att förstå. Mina farghågor om hur obegripligt och orättvist det bara måste bli med ett dubbelsystem som det här avfärdas härmed.




Näin lasketaan eduskuntavaalien tulos uuden vaalijärjestelmäehdotuksen mukaan


Miten olisi käynyt jos lasketaan viime eduskuntavaalien tulos ehdotetun vaalijärjestelmän mukaan? Katso lista yllä.

Taustatietoja saa vaalit.fi-sivustolla: Kehitttämishankkeet -> Eduskuntavaalien vaalijärjestelmän kehittäminen (sieltä linkki Vaalialuetoimikunnan mietintöön 24.4.2008, tässä suora linkki toimikunnan mietinnön esittelyyn).

Tässä yhteenvedosta kaksi tärkeää lausetta kommentteineni:

"Puolueiden koko maassa saamien edustajapaikkojen lukumäärät lasketaan käyttäen d'Hondtin menetelmää."


PUOLUEILLE siis jaetaan vertausluvut koko maan äänimääränsä mukaan. Puolueiden paikkojen lukumäärät VALTAKUNNALLISELLA TASOLLA.

"Kunkin puolueen koko maassa saamat edustajanpaikat jaetaan vaalipiireihin käyttäen Hare-Niemayerin menetelmällä laskettujen kvoottien koontaan perustuvaa menetelmää (ks. luku 1.2.3.5 sekä liite 3.5 ja liitteen 3.7 vaihtoehto A). Puolue saa edustajanpaikkoja kustakin vaalipiiristä samassa suhteessa kuin se saa kussakin vaalipiirissä ääniä."


Paikat jakautuvat PIIREITTÄIN KVOOTTIEN mukaan. Ehdokkaille ei siis ollenkaan lasketa vertauslukuja (ainoastaan puolueille valtakunnallisesti, niin kuin yllä todettiin).

Vaalipiirin kvootit lasketaan seuraavan kaavan mukaan: Puolueen äänimäärä vaalipiirissä/Puolueen äänimäärä koko maassa x Puolueen paikkamäärä koko maassa

Saadaan esimerkiksi luku 5,67. Silloin kyseinen puolue (puolue X) saa siinä vaalipiirissä (vaalipiiri A) automaattisesti 5 paikkaa (kokonaista paikkaa) ja kvootti ”0,67 AX” siirretään valtakunnalliseen koriin. Jos saman piirin Y-puolueen luku on 0,95 niin se ei vielä ensimmäisessä jaossa saa paikkaa siinä piirissä, vaan vasta siinä vaiheessa kun kvoottia, ”0,95 AY”, verrataan toisiin korissa oleviin kvootteihin. Lopuksi siis kaikki maan piiripuolue-kvootit kilpailevat keskenään siitä missä järjestyksessä viimeiset paikat täyttyvät vaalipiireittäin.

Jos sanotaan, että korissa suurin kvootti on ”0,98 BY” niin ensin jaetaan B-piiriin Y-puolueelle (lisä)paikka. Jos seuraava on ”0,95 AY” niin sama puolue saa seuraavan paikan A-piiristä. Ja niin edelleen. On sattumanvaraista mitkä vaalipiirit täyttyvät ensin.

Tämä on selitetty vähän toisella tavalla itse mietinnössä. Esitetty järjestelmä on paljon helpompi ja loogisempi kuin pelkäsin.

lördag 16 maj 2009

Eurovisionslåtar på esperanto - Lordia ja Kaasia esperantoksi

Firar att eurovisionens final i Moskva snart börjar med att uppmärksamma två esperantoversioner av eurovisionslåtar. Några rader ur Hard Rock Hallelujah, Lordis låt som vann 2006, i, faktiskt sångbar, översättning:

Tässä euroviisujen kunniaksi esperantokäännöksiä, ensin Lordin voittokappaleesta vuodelta 2006:

Ni volas ke fulmo
Kun potenca fort’
Frapu falsajn profetojn
Ĉe la lun-leviĝ’
Venu signal’
Ni levu nin en teror’

Rokenrol-himnu anĝeloj: hardrok’-haleluja
Demon’ kaj anĝelo jen en sama rond’
Rokenrol-himnu anĝeloj: hardrok’-haleluja
En ĉi supernatura di-kreita mond’

Hela låten publicerades i nätjournalen
Libera Folio
julkaisi koko käännöksen.



Patricia Kaas som deltar i år har publicerat en esperantoöversättning av sin låt, men här finns också Et s'il fallait le faire på finska, sammanlagt 16 språk. Svenska finns inte med. Det är inga sångöversättningar i egentlig mening, men fast de bara återger innehåller blir de ganska poetiska. I det här sammanhanget är det på sin plats att lyfta fram den finländska (finska åtminstone) traditionen att översätta eurovisionstexterna så när man tittar på TV får man veta vad alla sjunger om. Grattis till översättaren!

Patricia Kaasin euroviisusivuilla Ranskan kilpailukappaleen teksti on luettavissa 16 kielellä, esim. esperantoksi, mutta myös suomeksi. Suomenkielinen versio Jos niin olis pakko tehdä ei ole erityisen laulettava, vaikka poeettinen kylläkin, vai mitä mieltä olette seuraavasta?: Jos olisi pakko, pysäyttäisin maailman, sammuttaisin valot, jotta voisit jatkaa uniasi ... Kiitos muuten Ylen euroviisutekstikääntäjille ( luultavasti heidän joukossaan ei kuitenkaan tämä Kaasin kotisivua varten kääntänyt). Ylen lähetysken käännökset on erinomainen palvelu monikielisyyden puolesta. Ymmärteekseni muissa maissa ei tällaista ole - valitettavasti.

Kaj se endus fari tion

Kaj se endus fari tion,
mi ĉesigus la Ternurniĝon
Mi estingus la lumon
por ke vi restu malveka.
Se endus, por plaĉi al vi,
aŭskulti vin ĉiunokte ...


Språkversionerna under "Les paroles"-linkin alla kieliversiot http://www.patriciakaas.net/eurovision2009/