Expertkommitténs medlemmar som skulle träffa representanter för Finlandssvensk samling, Folkhälsan och Svenska kulturfonden och vid ett skilt möte även Svenska Finlands folkting idag den 8 december 2010, hade p.g.a. flygstrejken fastnat i Lappland. Alla träffar med samiska organisationer hade inte heller genomförts enligt planerna. Bara Finlands representant i expertkommittén, Päivi Majaniemi fanns på plats liksom tolkarna mellan svenska och engelska. En liten pratstund med Majaniemi blev det ändå för min del och konstruktiva diskussioner, före och efter det tilltänkta hörandemötet, med resten av FiSS-delegationen: Juha Janhunen, Carl-Gustaf Aminoff och Stig Björkman. Mötet framskjöts till fredag då jag jag tyvärr inte har möjlighet att ta mig till Helsingfors igen.
Ordförande Vesna Crnic-Grotic från Kroatien kommer att närvara på fredagens möte utöver Päivi Majaniemi.
Päivi Majaniemi är sekreterare för Finlands romaniförening rf (Suomen Romaniyhdistys - Finitiko Romanengo Sankiba länk till föreningens hemsida). Hon ge ett konkret exempel på hur språkminnet kan fungera. Hennes mor hade berättat för henne att hon glömt romani, men så blev modern gammal och började tala romani till henne, uppenbarligen utan att reflektera över att hon bytt språk, att det inte var finska hon talade. Då kändes det riktigt extra värdefullt för Päivi att hon fått chansen att lära sig romani.
Romani omfattas av språkstadgans del II, den allmänna delen som gäller alla språk som omfattas av stadgans definition på landsdels- eller minoritetsspråk.
Visar inlägg med etikett Europarådet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Europarådet. Visa alla inlägg
onsdag 8 december 2010
söndag 11 oktober 2009
Besvärsmöjligheter och -omöjligheter gällande BB-frågan
Jag fick följande kommentar till Finlandssvensk samlings utlåtande (publicerat på denna blogg) på Bevara Ekenäs BB-gruppen på Facebook
Så här svarade jag:
[Senare tillägg: Det här med att människorättsdomstolen inte kan ta upp ärendet är inte riktigt korrekt. Europeiska människorättskonventions protokoll mot diskriminering har trätt i kraft och man kan således tänka sig att man kunde få till ett rättsfall uttryckligen om diskriminering, men i så fall har man alltså förlorat i alla inhemska rättsinstanser först innan det blir aktuellt att försöka ta ärendet till domstolen.]
Man kan inte ta upp frågan i Europadomstolen, alltså människorättsdomstolen i Strasbourg som handhar mål enligt europeiska människorättskonventionen (dessutom först efter att alla inhemska rättsmedel är uttömda och endast om klagomålet inte anses uppenbart ogrundat) och alltså inte ärenden på basen av stadgan eller minoritetsramkonventionen. Alla dessa tre konventioner är Europarådets, men Europadomstolen har jurisdiktion bara för själva människorättskonventionen (med protokoll).
Följande del av utlåtandet är alltså värd att komma ihåg när det gäller europeiska minoritetsspråkstadgan:
"men någon internationell domstol med jurisdiktion att handha klagomål finns inte. De internationella sanktionerna är i första hand av politisk karaktär.
Språkstadgans system är baserat på periodiska rapporter som en internationell expertkommitté granskar. Kommittén rapporterar vidare till Europarådets ministerkommitté som avger kortfattade rekommendationer."
Språkstadgan kommer inte med något Europarådet-kommer-och-räddar-oss-system utan erbjuder i första hand ett medel för oss svenskspråkiga i Finland att föra fram vår sak inom Finland. Det är värdefullt att uppföljningssystemet existerar eftersom det ger finlandssvenskarna möjligheten att lyfta fram problem som förekommer i tillämpningen. Gör vi det inte har vi så att säga oss själv att skylla. Å andra sidan beror de svaga kunskaperna om stadgan långt på att staten inte uppfyller sin informationsskyldighet. De som berörs skall informeras enligt stadgan, men utrikesministeriet mera felinformerar än alls. (Stadgan handlar om "utdöende språk" enligt UM:s hemsida - och så utdöende är vi väl ändå inte!?)
Men konkret när det gäller Ekenäs BB:
Finlandssvensk samling (och förhoppningsvis andra) kommer att lyfta fram den här frågan - också det faktum att beslutanderätt lokalt saknas och förslag av den här typen alls kan förekomma - när vi ger våra kommentarer med anledning av Finlands nästa rapport till expertkommittén, men det i sig betyder inte att själva beslutet - ifall det är negativt - påverkas av att Europarådet känner till den.
Det som däremot har konkret betydelse för BB:s framtid - ifall beslutet i morgon blir negativt - är att det är möjligt att använda sig av stadgan i nationell juridisk argumentation, alltså i besvär enligt kommunallagen. HNS styrelse är ett kommunalt organ, så de som har besvärsrätt (invånare i kommun som hör till HNS) framställer ett rättelseyrkande till HNS styrelse inom två veckor från beslutets offentliggörande. Ifall styrelsen inte ändrar sitt beslut kan man sedan besvära sig till förvaltningsdomstolen (och sedan vidare till Högsta förvaltningsdomstolen vid behov).
Besvär är i allmänhet mest bara till besvär. Jobbiga för alla parter. Man kan vinna, förstås, men ofta har mycket vatten hunnit rinna under broarna innan saken blir slutbehandlad. Det klokaste är att få ett positivt beslut från första början ... och det är ju det vi jobbat hårt på, vi här i Bevara Ekenäs BB!!!-gruppen och många andra! :-)
Och när nästa dust kommer är vi ännu bättre rustade än den här gången. Kanske så väl rustade att motparten drar sig för att gå in i en ny dust!
Och så ett tillägg, för namngivningen av europeiska mellanstatliga organisationer och deras diverse organ gör det inte lätt att skilja dem åt:
Observera att Europarådet inte är samma sak som Europeiska unionen, utan en något äldre (grundad 1949) och geografiskt större mellanstatlig organisation med säte i Stasbourg, känd särskilt för sitt arbete för mänskliga rättigheter. Finland blev medlem i Europarådet 1989 (och ratificerade människorättskonventionen i samma veva), i Europeiska unionen först 1995. (Europeiska rådet inom EU-systemet är alltså något helt annat än Europarådet d.v.s. Europeiska rådet = EU:s toppmöten.)
Nå, då är ju saken biff. Ta upp frågan i Europadomstolen om Ekenäs BB beslutas läggas ner
Så här svarade jag:
[Senare tillägg: Det här med att människorättsdomstolen inte kan ta upp ärendet är inte riktigt korrekt. Europeiska människorättskonventions protokoll mot diskriminering har trätt i kraft och man kan således tänka sig att man kunde få till ett rättsfall uttryckligen om diskriminering, men i så fall har man alltså förlorat i alla inhemska rättsinstanser först innan det blir aktuellt att försöka ta ärendet till domstolen.]
Man kan inte ta upp frågan i Europadomstolen, alltså människorättsdomstolen i Strasbourg som handhar mål enligt europeiska människorättskonventionen (dessutom först efter att alla inhemska rättsmedel är uttömda och endast om klagomålet inte anses uppenbart ogrundat) och alltså inte ärenden på basen av stadgan eller minoritetsramkonventionen. Alla dessa tre konventioner är Europarådets, men Europadomstolen har jurisdiktion bara för själva människorättskonventionen (med protokoll).
Följande del av utlåtandet är alltså värd att komma ihåg när det gäller europeiska minoritetsspråkstadgan:
"men någon internationell domstol med jurisdiktion att handha klagomål finns inte. De internationella sanktionerna är i första hand av politisk karaktär.
Språkstadgans system är baserat på periodiska rapporter som en internationell expertkommitté granskar. Kommittén rapporterar vidare till Europarådets ministerkommitté som avger kortfattade rekommendationer."
Språkstadgan kommer inte med något Europarådet-kommer-och-räddar-oss-system utan erbjuder i första hand ett medel för oss svenskspråkiga i Finland att föra fram vår sak inom Finland. Det är värdefullt att uppföljningssystemet existerar eftersom det ger finlandssvenskarna möjligheten att lyfta fram problem som förekommer i tillämpningen. Gör vi det inte har vi så att säga oss själv att skylla. Å andra sidan beror de svaga kunskaperna om stadgan långt på att staten inte uppfyller sin informationsskyldighet. De som berörs skall informeras enligt stadgan, men utrikesministeriet mera felinformerar än alls. (Stadgan handlar om "utdöende språk" enligt UM:s hemsida - och så utdöende är vi väl ändå inte!?)
Men konkret när det gäller Ekenäs BB:
Finlandssvensk samling (och förhoppningsvis andra) kommer att lyfta fram den här frågan - också det faktum att beslutanderätt lokalt saknas och förslag av den här typen alls kan förekomma - när vi ger våra kommentarer med anledning av Finlands nästa rapport till expertkommittén, men det i sig betyder inte att själva beslutet - ifall det är negativt - påverkas av att Europarådet känner till den.
Det som däremot har konkret betydelse för BB:s framtid - ifall beslutet i morgon blir negativt - är att det är möjligt att använda sig av stadgan i nationell juridisk argumentation, alltså i besvär enligt kommunallagen. HNS styrelse är ett kommunalt organ, så de som har besvärsrätt (invånare i kommun som hör till HNS) framställer ett rättelseyrkande till HNS styrelse inom två veckor från beslutets offentliggörande. Ifall styrelsen inte ändrar sitt beslut kan man sedan besvära sig till förvaltningsdomstolen (och sedan vidare till Högsta förvaltningsdomstolen vid behov).
Besvär är i allmänhet mest bara till besvär. Jobbiga för alla parter. Man kan vinna, förstås, men ofta har mycket vatten hunnit rinna under broarna innan saken blir slutbehandlad. Det klokaste är att få ett positivt beslut från första början ... och det är ju det vi jobbat hårt på, vi här i Bevara Ekenäs BB!!!-gruppen och många andra! :-)
Och när nästa dust kommer är vi ännu bättre rustade än den här gången. Kanske så väl rustade att motparten drar sig för att gå in i en ny dust!
Och så ett tillägg, för namngivningen av europeiska mellanstatliga organisationer och deras diverse organ gör det inte lätt att skilja dem åt:
Observera att Europarådet inte är samma sak som Europeiska unionen, utan en något äldre (grundad 1949) och geografiskt större mellanstatlig organisation med säte i Stasbourg, känd särskilt för sitt arbete för mänskliga rättigheter. Finland blev medlem i Europarådet 1989 (och ratificerade människorättskonventionen i samma veva), i Europeiska unionen först 1995. (Europeiska rådet inom EU-systemet är alltså något helt annat än Europarådet d.v.s. Europeiska rådet = EU:s toppmöten.)
torsdag 6 mars 2008
Om Europarådets språkstadga - Euroopan nevuoston kieliperuskirja
Suomenkielinen kommenttini alla.
Jag fick idag en fråga per mejl som inspirerade mig att uppdatera min blogg med det här inlägget, så att jag bättre kan hänvisa till bloggen i mitt svar. Frågan gällde om Finlands rapporter till Europarådet finns på svenska. Svaret är nej, såsom framkommer här i tidigare inlägg samt i texten som publicerades på debattsidan i Hufvudstadsbladet den 13 februari. Texten kan läsas på Finlandssvensk samlings hemsida, under Arkiv, här en direktlänk: Allt svårare sköta ärenden på svenska
Texten ger en grundläggande introduktion om språkstadgan fast det inte framgår av rubriken som hänvisar till att tillämpningen av stadgan ska ha praktisk betydelse. Det viktiga är hur det fungerar i praktiken.
Officiellt heter språkstadgan Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk, samma översättning från franska och engelska originalet i Sverige och i Finland, publicerad i den tryckta författningssamlingens fördragsserie på båda inhemska såsom alltid, men på Finlex finns den inte på svenska, här länk till Finlex-sidan: Alueellisia kieliä tai vähemmistökieliä koskeva eurooppalainen peruskirja
Däremot har ministeriet numera den svenska texten på sin hemsida. Dessutom finns den på Finlandssvensk samlings hemsida. Om jag kommer ihåg rätt publicerades den där redan innan den kom upp på någon statlig hemsida i Finland.
Bekanta er gärna med utrikesministeriets hemsida, länken finns i mitt inlägg från den 25 november. Där framgår det tydligt vilka språkversioner som Finland producerat av dokumenten. Den rätta adressen att sända frågan om den svenskspråkiga versionen av rapporten är alltså utrikesministeriet.
Suomi raportoi Euroopan neuvoston kieliperuskirjan mukaisesti (linkki suomenkieliseen tekstiin yllä, rutosinkielistä ei ole julkaistu Finlexissä) vähemmistökielistään, myös ruotsin kielestä, jonka Suomi on 3. artiklan mukaan määritellyt yhdessä saamen kielen kanssa.
Kuitenkin Suomi julkaisee määräaikaset selonteonsa ainoastaan suomeksi ja englanniksi, katso tarkemmin blogikommenttini 25. marraskuuta.
Jag fick idag en fråga per mejl som inspirerade mig att uppdatera min blogg med det här inlägget, så att jag bättre kan hänvisa till bloggen i mitt svar. Frågan gällde om Finlands rapporter till Europarådet finns på svenska. Svaret är nej, såsom framkommer här i tidigare inlägg samt i texten som publicerades på debattsidan i Hufvudstadsbladet den 13 februari. Texten kan läsas på Finlandssvensk samlings hemsida, under Arkiv, här en direktlänk: Allt svårare sköta ärenden på svenska
Texten ger en grundläggande introduktion om språkstadgan fast det inte framgår av rubriken som hänvisar till att tillämpningen av stadgan ska ha praktisk betydelse. Det viktiga är hur det fungerar i praktiken.
Officiellt heter språkstadgan Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk, samma översättning från franska och engelska originalet i Sverige och i Finland, publicerad i den tryckta författningssamlingens fördragsserie på båda inhemska såsom alltid, men på Finlex finns den inte på svenska, här länk till Finlex-sidan: Alueellisia kieliä tai vähemmistökieliä koskeva eurooppalainen peruskirja
Däremot har ministeriet numera den svenska texten på sin hemsida. Dessutom finns den på Finlandssvensk samlings hemsida. Om jag kommer ihåg rätt publicerades den där redan innan den kom upp på någon statlig hemsida i Finland.
Bekanta er gärna med utrikesministeriets hemsida, länken finns i mitt inlägg från den 25 november. Där framgår det tydligt vilka språkversioner som Finland producerat av dokumenten. Den rätta adressen att sända frågan om den svenskspråkiga versionen av rapporten är alltså utrikesministeriet.
Suomi raportoi Euroopan neuvoston kieliperuskirjan mukaisesti (linkki suomenkieliseen tekstiin yllä, rutosinkielistä ei ole julkaistu Finlexissä) vähemmistökielistään, myös ruotsin kielestä, jonka Suomi on 3. artiklan mukaan määritellyt yhdessä saamen kielen kanssa.
Kuitenkin Suomi julkaisee määräaikaset selonteonsa ainoastaan suomeksi ja englanniksi, katso tarkemmin blogikommenttini 25. marraskuuta.
onsdag 13 februari 2008
I dagens Hbl: Allt svårare sköta ärenden på svenska
I dagens Hufvudstadsbladet finns min och Gösta von Wendets insändare för Finlandssvensk samling: "Allt svårare sköta ärenden på svenska" illustrerad med en med en osynligt, försynt finlandssvensk som söker den storhövdade EI!!!-sägande finska byråkraten med ett ...förlåt..?
Jag hade rubricerat med det mer kryptiska "Inte behöver vi vara utdöende för att räknas internationellt" med hänvisning till sista meningen, men jag är glad att Hbl såg på texten med fräscha ögon skapaded en slagkraftig rubrik.
Här några utdrag, men annars vill jag gärna uppmuntra till en titt i Hufvudstadsbladets e-tidning
[...]
Och så berättar vi om vårt besök i Strasbourg den 22 november 2007:
Och påpekar det som jag framfört tidigare i min blogg, Finlands rapporteringspolitik och de språkliga val som staten gjort i detta sammanhang. Och slutligen, kolla in hemsidan jag refererar till i mitt tidigare inlägg. Någon på ministeriet har uppenbarligen formulerat sig olyckligt – men desto mer avslöjande – då stadgan på hemsidan presenteras. Här finns utrycket "utdöende språk".
Jag hade rubricerat med det mer kryptiska "Inte behöver vi vara utdöende för att räknas internationellt" med hänvisning till sista meningen, men jag är glad att Hbl såg på texten med fräscha ögon skapaded en slagkraftig rubrik.
Här några utdrag, men annars vill jag gärna uppmuntra till en titt i Hufvudstadsbladets e-tidning
I sitt sakliga och realistiska svar (Hbl 8.2) på Christian Schönbergs direkta fråga (Hbl 26.1) om vårt språkliga rättsskydd konstaterar europaparlamentariker Henrik Lax att Europeiska unionen inte har kompetens att ingripa, men pekar samtidigt på att frågan har en europeisk dimension. Lax påminner om den europeiska stadgan för landsdels- eller minoritetsspråk vars text har antagit av Europarådet, en geografiskt större mellanstatlig organisation med en stark människorättslig tradition.
[...]
Och så berättar vi om vårt besök i Strasbourg den 22 november 2007:
Vi lyfte fram samma artikel som Henrik Lax i insändaren. Enligt stadgans artikel 7 punkt 1 stycke b) har Finland förbundit sig till ”respekt för det geografiska området för varje landsdels- eller minoritetsspråk för att trygga att gällande eller ny administrativ indelning inte utgör hinder mot främjande av ifrågavarande landsdels- eller minoritetsspråk”. Sekretariatets jurister påpekade att principen utan tvivel gäller också svenskan i Finland eftersom staten uttryckligen valt att inkludera svenskan, men att det viktiga är vad reformerna leder till i praktiken, inte om svenskan inom förvaltningen kallas eller inte kallas arbetsspråk.
Här håller vi med, men vi har inte sett några tecken på att skrotande av välfungerande system lett till förbättringar, utan snarare till att den vanliga medborgaren får det allt svårare att sköta sina ärenden på svenska. I många fall är det redan – i praktiken – omöjligt.
Och påpekar det som jag framfört tidigare i min blogg, Finlands rapporteringspolitik och de språkliga val som staten gjort i detta sammanhang. Och slutligen, kolla in hemsidan jag refererar till i mitt tidigare inlägg. Någon på ministeriet har uppenbarligen formulerat sig olyckligt – men desto mer avslöjande – då stadgan på hemsidan presenteras. Här finns utrycket "utdöende språk".
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
