I dagens Hbl: Allt svårare sköta ärenden på svenska

I dagens Hufvudstadsbladet finns min och Gösta von Wendets insändare för Finlandssvensk samling: "Allt svårare sköta ärenden på svenska" illustrerad med en med en osynligt, försynt finlandssvensk som söker den storhövdade EI!!!-sägande finska byråkraten med ett ...förlåt..?

Jag hade rubricerat med det mer kryptiska "Inte behöver vi vara utdöende för att räknas internationellt" med hänvisning till sista meningen, men jag är glad att Hbl såg på texten med fräscha ögon skapaded en slagkraftig rubrik.

Här några utdrag, men annars vill jag gärna uppmuntra till en titt i Hufvudstadsbladets e-tidning

I sitt sakliga och realistiska svar (Hbl 8.2) på Christian Schönbergs direkta fråga (Hbl 26.1) om vårt språkliga rättsskydd konstaterar europaparlamentariker Henrik Lax att Europeiska unionen inte har kompetens att ingripa, men pekar samtidigt på att frågan har en europeisk dimension. Lax påminner om den europeiska stadgan för landsdels- eller minoritetsspråk vars text har antagit av Europarådet, en geografiskt större mellanstatlig organisation med en stark människorättslig tradition.

[...]
Och så berättar vi om vårt besök i Strasbourg den 22 november 2007:

Vi lyfte fram samma artikel som Henrik Lax i insändaren. Enligt stadgans artikel 7 punkt 1 stycke b) har Finland förbundit sig till ”respekt för det geografiska området för varje landsdels- eller minoritetsspråk för att trygga att gällande eller ny administrativ indelning inte utgör hinder mot främjande av ifrågavarande landsdels- eller minoritetsspråk”. Sekretariatets jurister påpekade att principen utan tvivel gäller också svenskan i Finland eftersom staten uttryckligen valt att inkludera svenskan, men att det viktiga är vad reformerna leder till i praktiken, inte om svenskan inom förvaltningen kallas eller inte kallas arbetsspråk.

Här håller vi med, men vi har inte sett några tecken på att skrotande av välfungerande system lett till förbättringar, utan snarare till att den vanliga medborgaren får det allt svårare att sköta sina ärenden på svenska. I många fall är det redan – i praktiken – omöjligt.

Och påpekar det som jag framfört tidigare i min blogg, Finlands rapporteringspolitik och de språkliga val som staten gjort i detta sammanhang. Och slutligen, kolla in hemsidan jag refererar till i mitt tidigare inlägg. Någon på ministeriet har uppenbarligen formulerat sig olyckligt – men desto mer avslöjande – då stadgan på hemsidan presenteras. Här finns utrycket "utdöende språk".