Anna Ritamäki-Sjöstrand leder Finlandssvensk samling

Finlandssvensk samling som i år firar 10-årsjubileum valde söndagen den 3 april 2011 på sitt årsmöte i Borgå Anna Ritamäki-Sjöstrand, f. 1968, till ny ordförande efter Juha Janhunen. 
 
Ritamäki-Sjöstrand från Kimito är politices kandidat med folkrätt från Åbo Akademi och journalist, medlem sedan 2001 och styrelsemedlem under flera år. Hon är särskilt intresserad av språklig organisation, av hur språkliga målsättningar bäst förverkligas i praktiken. Finlandssvenskarna kan vinna på att utnyttja argument från internationella konventioner och exempel från andra länder. Vanliga finlandssvenskars engagemang i vardagen kan ha en stor betydelse för den språkliga utvecklingen.
 
Följande styrelsemedlemmar valdes:
vice ordförande Håkan Backman
sekreterare Petter Björk
verksamhetsledare Carl-Gustaf A. Aminoff
kassör Gösta von Wendt
webbredaktör Andreas Backa
Benita Ahlnäs
Gerd-Peter Löcke
suppleanter Stig Björkman
Ilya Spiegel
Margit Smeds-Aminoff

Muminbesök på esperanto - Muumien tapaaminen esperantoksi

Kom med på kurs så förstår ni ännu mer. 

Tule mukaan kurssille niin ymmärrätte vielä enemmän. 10 - 17. junio

Esperanto-kurso kun antaŭekskurso Naantali, Tampere, Heinävesi en Finnlando. La jam tradicia kursosemajno en Popola Instituto de Valamo, Heinävesi, Finnlando, 12-17.6. Ĉiuj kursoniveloj, kursanoj el la tuta mondo, vizito en la areo. Instruistoj Atilio Orellana Rojas kaj Patrik Austin, kursogvidanto Tiina Oittinen. Antaŭekskurso ĉe muminoj en Muminmondo de Naantali kaj Muminvalo en Tampere 10-12.6. Inf.: Esperanto-Asocio de Finnlando, rete: eaf@esperanto.fi

Och jo, Mumin finns på esperanto.

Ja Muumeihin voi tutustua esperantoksi myös lukemalla.  

Tack för TV2:s Hjärtljud på svenska

Tack för den svenska texten. Det har varit en glädje att se programmet och texten finns också på arenan, så alla svenskskspråkiga, njut!

Det här skrev jag just som kommentar till TV2 som på allmänhetens begäran sett till att serien Hjärtljud som följer familjer som föder barn, en stor del av dem svenskspråkiga, i det här programmet varje fredagkväll kl. 20 fr.o.m. den 28 januari. TV2 är ju en finskspråkig kanal och brukar inte ha svensk text på sina program så som svenskspråkiga FST5 brukar ha finsk text när någon talar svenska. På finska heter serien Sydänääniä (man måste söka på det här namnet på Arenan).

Här kan det senaste avsnittet ses på Yle Arenan: http://arenan.yle.fi/video/1670452
(Med svensk text. Vill man se programmet med finsk text ser man det inte på exakt samma ställe på Arenan.)

Också vår familj är med. Vi födde vår andra dotter Ragnhild på Ekenäs BB, liksom också vår första Sigrid. Vår fantastiska tvådöttrarsfamiljesaga höll i sig bara i tre och en halv månad, så avsnitten 13 och 14 i TV-serien - som sänds i april - är väldigt sorgliga, men fint gjorda.
Tyvärr gäller detta med att se på programmet bara Finland för av någon förunderlig anledning har man inte fått lov att låta datorer utanför Finland se programmet. Om man är positiv kan det vara ett tecken på att någon utländsk kanal vill köpa programmet ...

Visst är det exotiskt med ett BB utanför Sverige där personalen talar svenska med patentierna (och finska med de finskspråkiga patienterna, men det är ju vanligt förekommande i Finland). Såg just på FST:s dokumentärserie Farsor och kunde kontatera att ingen barnmorska yttrade ett enda ord på svenska då en familj födde sitt barn. I och för sig hade modern säkert finskspråkig bakgrund för hon hette Tiina med två i fast hon talade bara svenska med sin man och paret använde bara finska med personalen så kanske det var ett medvetet val att de ville ha det så, men i alla fall stämmer det att fullständigt svensk förlossning i Helsingfors eller Esbo är något ytterst ovanligt (en svensktalande barnmorska verkar de flesta svenskspråkiga få - som begär det - detta enligt vad jag erfarit av vad bekanta berättat, men ofta föder man ju inte bara under ett skifte). Ekenäs var det en alldaglighet.

Då Ekenäs BB stängdes ansåg ju sjukhusledningen att det svenskspråkiga argumentet inte gällde eftersom språklagen kräver svensk betjäning också på andra sjukhus - om det fungerar i praktiken tyckte de inte att behövde beaktas. Men bättre ställt är det på Rundradion YLE! Ekenäs BB:s svenska spred sig till TV2. :-)

Dolchamarin kolmas: Trajn' nenien

Julkaisen Suomen Esperantoliiton tiedotten myös tässä:

Suomen tunnetuin esperantoksi levyttävä yhtye, rockia ja poppia tekevä Dolchamar, on julkaissut uuden CD:n. Sen nimi on "Trajn' nenien" (Juna ei minnekään) ja se on bändin kolmas levy.

Bändin keskushahmo on Patrik Austin, joka on ollut mukana sen koko historian ajan. Patrik sanoittaa ja säveltää useimmat yhtyeen kappaleet. Kaikki laulut ovat esperantokielisiä.

Pääammatikseen Patrik toimii peruskoulunopettajana Vantaalla. Esperantokursseja hän on vetänyt Helsingin yliopistossa ja Suomen Esperantoliiton toimistossa jo lähes kymmenen vuoden ajan. Parina kesänä hän on ollut Valamon kansanopiston kesäisen esperantokurssin suomenkielisenä opettajana yhdessä ulkomaalaisen opettajan kanssa. Vuonna 2006 Patrik sai Suomen Esperantoliiton Vuoden toimija -arvonimen ansioistaan sekä musiikin että opetustyön alalla.

Patrikia ja uutta CD:tä voi tulla kuuntelemaan Suomen Esperantoliiton toimistoon Helsinkiin (osoite Siltasaarenkatu 15 C 65) toimiston avoimien ovien päivänä lauantaina 18.12. klo 12 -17. Tarjolla on glögiä ja pipareita sekä tietysti jutustelua yhteiskieli esperantosta ja esperantoksi. Myös liiton kirjapalvelu esittäytyy erikoistarjouksin; mm. uusi alkeisoppikirja Esperanto mutkattomasti on saatavilla kymmenen euron hintaan.

Lisätietoja Suomen Esperantoliiton yhteyshenkilöiltä, esim. Tuomo Grundström, Rauma, puheenjohtaja, puh: 0440-199766, eafprezidantoMIUKUesperanto.fi, sekä tietenkin Patrikilta itseltään: puh 040-7292105 Patrik.austinMIUKUgmail.com

Suomen Esperantoliiton kotisivu    www.esperanto.fi

Esperanton monikielinen verkkokurssi  www.lernu.net

Expertkommittén fast i Lappland

Expertkommitténs medlemmar som skulle träffa representanter för Finlandssvensk samling, Folkhälsan och Svenska kulturfonden och vid ett skilt möte även Svenska Finlands folkting idag den 8 december 2010, hade p.g.a. flygstrejken fastnat i Lappland. Alla träffar med samiska organisationer hade inte heller genomförts enligt planerna. Bara Finlands representant i expertkommittén, Päivi Majaniemi fanns på plats liksom tolkarna mellan svenska och engelska.  En liten pratstund med Majaniemi blev det ändå för min del och konstruktiva diskussioner, före och efter det tilltänkta hörandemötet, med resten av FiSS-delegationen: Juha Janhunen, Carl-Gustaf Aminoff och Stig Björkman. Mötet framskjöts till fredag då jag jag tyvärr inte har möjlighet att ta mig till Helsingfors igen.


Ordförande Vesna Crnic-Grotic från Kroatien kommer att närvara på fredagens möte utöver Päivi Majaniemi.

Päivi Majaniemi är sekreterare för Finlands romaniförening rf (Suomen Romaniyhdistys - Finitiko Romanengo Sankiba länk till föreningens hemsida). Hon ge ett konkret exempel på hur språkminnet kan fungera. Hennes mor hade berättat för henne att hon glömt romani, men så blev modern gammal och började tala romani till henne, uppenbarligen utan att reflektera över att hon bytt språk, att det inte var finska hon talade. Då kändes det riktigt extra värdefullt för Päivi att hon fått chansen att lära sig romani. 

Romani omfattas av språkstadgans del II, den allmänna delen som gäller alla språk som omfattas av stadgans definition på landsdels- eller minoritetsspråk.

Hörande av finlandssvenskarna på onsdag

Expertkommittén för Europarådets minoritetsspråksstadga hör representanter för finlandssvenskarna på ondag.

Expertkommittén för Europarådets minoritetsspråkstadga - Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (på finska Alueellisia kieliä tai vähemmistökieliä koskeva Eurooppalainen peruskirja) - besöker Finland.

Expertkommittén  träffar representanter för finlandssvenska medborgarorganisationer på onsdag morgon den 8 december 2010 i Helsingfors. Kommittén möter också samiska representanter i Enare (jag känner inte till när).

Finland inlämnade i september 2010 sin sin fjärde periodiska rapport till expertkommittén för Europarådets språkstadga.

Finlandssvensk samling kommer särskilt att påpeka att Finland helt underlåtit sin informationsskuyldighet i enlighet med stadgans artikel 6 enligt vilken staten skall "tillse att berörda myndigheter, organisationer och personer informeras om rättigheter och skyldigheter" enligt stadgan. Finland har inte publicerat sina rapporter på svenska och inte heller distribuerat expertkommitténs slutsatser på svenska. Endast ministerkommitténs slutsatser, som omfattar endast en sida, finns på svenska.

Föreningen vill särskilt fästa expertkommitténs uppmärksamhet vid ett flertal förvaltningsreformer som strider mot kravet i stadgans del II artikel 7.1.b "respekt för det geografiska området för varje landsdels- eller minoritetsspråk för att trygga att gällande eller ny administrativ indelning inte utgör hinder mot främjande av ifrågavarande landsdels- eller minoritetsspråk," Exempel på detta är Helsingfors annektering av en betydande del av Sibbo, sättet polisdistrikten sammanslogs på och indragningen av Ekenäs BB trots att såväl Västra Nylands sjukvårdsområde samt dess kommuner och alla representanter för den finlandssvenska befolkningen, bland dem Nämnden för den språkliga minoriteten inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Folktinget och Finlandssvensk samling, motsatte sig indragningen.

Finlandssvensk samling kommer att representeras av ordförande Juha Janhunen samt styrelsemedlemmarna Stig Björkman, Carl-Gustaf Aminoff och Anna Ritamäki-Sjöstrand.

Jag ger gärna tilläggsuppgifter 050-379 3146.(FiSS-medlemmarna träffas i Helsingfors redan idag, tisdag).

ALLMÄN INFORMATION:

Finland har ratificerat språkstadgan för samiska och svenska som "ett officiellt språk som används mindre allmänt" (stadgans definition av landsdels- eller minoritetsspråk inkluderar inte officiella språk, men svenskan i Finland omfattas av stadgan p.g.a. "officiellt språk som används mindre allmänt"-artikeln i språkstadgan). Stadgan omfattar endast traditionella minoritetsspråk, inte invandrarspråk. Stadgan är en integrerad av lagstiftningen i Finland. Del II som gäller alla språk som uppfyller stadgans definition på landsdels- eller minoritetsspråk (inte endast samiska och svenska) kan ses som minimistadganden för befrämjande av minoritetsspråk. Del III innehåller valbara åtgärder av vilka Finland valt att förbinda sig till 65 för svenskans del och 59 för  samiskans del.

Rapporten (endast på engelska) finns på utrikesministeriets hemsida:

http://www.formin.fi/public/default.aspx?contentid=89005

(På hemsidan står felaktigt att stadgan gäller endast små utdöende språk. Storleken är inte avgörande, utan antalet modersmålstalare i relation till hela landets befolkning.)

Samhörighetssvenska: förståelse viktigare än nytta

Finlands Kommunförbund har arrangerat en riksdagsvalsdebatt på svenska. Åbo Underrättelser rapporterar med en FNB-artikel den 26 november.

Jag tror inte begreppet samhörighetssvenska, som jag försiktigt har lanserat här på bloggen (som ju inte så många läser) användes där, men samma anda återspeglades förträffligt då Vänsterförbundets Birgitta Gran påpekade att den offentliga debatten förts med fel argument:

Nyttoaspekten överlag betonas alltför mycket och speciellt nyttan i pengar. Det är bara det man anser är värt något. Tänker man på det sätter är det klart att det går utför, i stället borde man satsa på förståelse över språkgränsen.

Så alltså Birgitta Gran. I debatten deltog även Jarmo Grönman (Samlingspartiet), Kaj Bärlund (Socialdemokraterna), Arto Välikangas (Sannfinnländarna), Niklas Andersson (Kristdemokraterna), Christina Gestrin (Svenska folkpartiet) och Kristian von Essen (Gröna). Uppenbarligen var debatten nyanserad. Gestrin betonade att alla måste få möjligheten att lära sig bägge inhemska, alltså att man borde se språkundervisningen som en rättighet - underförstått visar detta synsätt en förståelse för att denna rättighet riskerar försvinna för dem som aktivt önskar läsa svenska ifall obligatoriet försvinner - och Kristian von Essen talade för tidigareläggning av undervisningen. Niklas Andersson underströk att det ska vara roligt för finskspråkiga att lära sig svenska.

Det är intressant att Arto Välikangas i enlighet med sitt partis Sannfinländarnas linje påpekade att tvånget att läsa svenska i finska skolor, särskilt på helt finskspråkiga orter, leder till att folk börjar avsky språket vilket i sin tuyr leder till att svenskan hotas. Det här argumentet kunde gärnas tas mera på allvar. Det betyder inte att det automatiskt skulle vara bra för svenskan i Finland om obligatoriet att läsa andra inhemska i finska skolor slopades, men vi finlandssvenskar borde börja föra en dialog om saken. Vad är det vi finlandssvesnkar och Finland egentligen behöver i svenskkunskaper bland finnarna? Hurudana och hur mycket tid ska läggas ner på detta i skolan? Det nuvarande systemet är inte direkt fungerande om man säger så. I läroverksfinland fungerade målsättningen att skola tvåspråkiga tjänstemän för en tvåspråkig förvaltning, där var och en medborgare inte behöver vara tvåspråkig för att klara sig, utan får sina ärenden sköta på sitt eget språk. Så för förvaltningens del var det bättre förr. Har målsättningen en större förståelse bland vanligt folk uppnåtts? Om det handlar om rent språklig förståelse, helt klart, om det handlar om föreståelse för språkminoriteten är resultatet tvivelaktigt.

Kaj Bärlund underströk betydelsen att förutse strömningar och aktivt komma med förslag som beaktar svenskan. Bärlund betonade särskilt grundlagsutskottets positiva roll, vilket vi sett i Karlebyfrågan. Även Jarmo Grönman underströk att det är viktigt att inte sprittra fungerande tvåspråkiga områden då nya förvaltningsområden bildas.