Språk med Lingvulino kielistä

För åsiktsmångfald i Svenskfinland

2011-11-26T09:57:00.000+02:00

För en dryg vecka sedan, den 18 november, skapades gruppen För åsiktsmångfald i Svenskfinland med på Facebook med följande beskrivning:

Ledarskribenten vid Vasabladet Kenneth Myntti erbjöds andra uppgifter inom HSS Media då chefredaktören bedömde att han hade för radikala åsikter om svenskan i Finland. Vi motsätter oss en likriktning av åsikterna i den finlandssvenska offentligheten. Alla sakliga argument behövs. Vi är för åsiktsmångfald i Svenskfinland.

Gruppen kan läsas av alla som är med på Facebook. För att signalera stöd för gruppen och kanske intresse att diskutera ska man klicka på "Begär att få gå med i gruppen". Vi är nu närmare 40 medlemmar och en hel del intressant diskussion finns samlad. Särskilt imponerad är jag över Sven-Erik Klinkmanns text som publicerades i Vasabladet igår. Ett citat:

Helt klart är, och det är för mig det mest intressanta i det som hänt nu, att avpolletteringen av Kenneth Myntti som ledarskribent i Vasabladet träffat en nerv hos bladets läsare i det identitetspolitiska system – i Österbotten, i Svenskfinland, i Finland - som hela tiden befinner sig i rörelse. Detta då samtidigt som försök görs på olika håll att stabilisera, hitta hållbara nod- och stödpunkter för det svenska i det här landet. De många upprörda rösterna för Myntti tolkar jag som i första hand innebärande en djup oro för

a) den kulturella och opinionsmässiga mångsidighetens fortbestånd inte bara på Vbl utan i finlandssvenskheten som helhet,
b) Vbls traditionella opinionsmässiga roll för landskapet och även i förlängningen hela det svenska Finland
c) hur identitetsfrågorna framöver över huvud taget kommer att förstås och tacklas i olika sammanhang.

Jag rekommenderar att gå in här och klicka in till gruppen (länk finns inlagd den 18.11):
http://www.facebook.com/finlandssvensksamling

Eller gå direkt in på http://www.facebook.com/groups/195500343865225/

Ledarskribenten som vågade bredda perspektiven

2011-11-16T16:12:00.001+02:00

Så har rapporterar Radio Vegas nyheter idag:
http://svenska.yle.fi/nyheter/artikel.php?id=230771
Myntti för radikal för Vbl
16.11.2011
Vasabladet vill inte längre ha Kenneth Myntti som
ledarskribent. Myntti fick beskedet av
chefredaktör Camilla Berggren i går, bara några
minuter innan ledarredaktionen hade möte.
Du är inte medlem av ledarredaktionen längre,
hade Berggren sagt och enligt Myntti gett tre
skäl. Myntti har för radikala åsikter om svenskan
i Finland och de åsikterna motsvarar inte
Vasabladets linje.
För det andra - Vasabladet vill ha en kvinna i
ledarredaktionen och för det tredje - Vasabladets
ledarskribenter ska vara bosatta i Vasa, ska
Berggren ha sagt.
[...]
Myntti har nyligen återkommit från Sydtyrolen i
norra Italien och skriver på ett reportage om den
tyska minoriteten. Det skulle bli en ledare
också, men efter att tidningens ledning intagit
en ny språklinje lär inte den ledaren bli skriven.
...
Mig förvånar det inte, men chockar inte desto mindre.
Många av oss inom Finlandssvensk samling har nog
känt på sig att det har krävts ett stort mod av
Myntti att skriva det han skrivit. Nu har vi
bevis på det.
Fascinerande - och skrämmande - att en så saklig
person anses för radikal. Om Myntti övergår till
en annan tidning är det ett tecken på hur viktigt
det är med undvikande av mediemonopol på svenska
i Finland. Yles nyhet är ett ypperligt exempel på
denna sanning. Utan Yle vore många
tidningsnyheter aldrig nyheter, bara hemliga
interna överenskommelser som det eventuellt
skvallras om.
Föreningen såg i lördags Svensk Resning på
Svenska Teatern. Det är skrämmande hur rätt de
träffade i sin dystopiska satir.
Anna Ritamäki-Sjöstrand
Ordförande Finlandssvensk samling
som länge undrat var analysen dröjer av hur
Sydtyrolens språkliga upplägg kan inspirera till
en god förvaltningslösning i Vasaregionen

Tvingande lääni på Facebook

2011-07-22T11:27:00.001+03:00

Alla som försökt skriva in en finländsk ort på svenska i sin Facebookprofil förstår vad det är frågan om. Dels finns inga län längre. Dels kommer de automatiskt på finska oberoende av på vilket språk man själv vill. Jag tvingas bo i Kimito, Länsi-Suomen lääni, så jag föredrar att inte bo någonstans alls på Facebook.

Hittade efter diverse letande möjligheten att skicka respons på funktioner, så denna (inkopierat nedan) är skriven med anledning av funktionen "Profil". Jag har dock inga större förhoppningar om att min enskilda lilla kontakt ska leda till något.

Skickat som profil-förslag på Facebook-hjälpcenter 20 juli 2011

No more lääni as regions in Finland

THIS IS AN GENERAL ISSUE FOR ALL USERS OF FACEBOOK SITUATED IN FINLAND.

In Finland there are no longer regions called ”lääni” (in Finnish) or ”län” (in Swedish) BUT FACEBOOK STILL AUTOMATICALLY, when writing the name of your town, ADDS A NAME OF THESE OLD REGIONS. For example when I write my town name ”Kimito” Facebook adds ”Länsi-Suomen lääni”.

This is a problem for two reasons, the first, stated above:

1) The state has from the start of 2010 abolished these regions. The relevant regions are now "maakunta" (in Finnish) or "landskap" (in Swedish). (To be exact, this county division was a parallell division to the lääni/län-division, but now as the lääni/län regional units have been abolished this is the only relevant.)

2) Finland is a bilingual country with official names in Finnish and Swedish for the regional units as well as for many place namnes. Facebook, though, adds the Finnish ”lääni” also to the Swedish place names. For example my town is ”Kimito” in Swedish, but Facebook adds, not the Swedish ”Västra Finlands län”, but the Finnish language version of this (as stated above obsolete) region name. (Writing the Finnish name for Kimito, ”Kemiö” gives, of course, the same result).

Many Finnland-Swedes have avoided to put in their location name in their profile because of this reason (myself included).

My suggestion is that you urgently take the relevant measures to correct this issue.

The above two problems should be adressed, i.e.: The regions should be up-to-date and the linguistic preference of the Facebook user should be respected.

If the Facebook user writes the location name in Swedish this should be recognized as Swedish and promt the region name in its Swedish name version. Some towns have the same name form in both languages, for example, Västanfjärd, so the possibility to choose language version of the region would be useful, Egentliga Finland (Swedish) or Varsinais-Suomi (Finnish). I suppose you have solved these kinds of issues in other countries with more than one language.

If I can be of help in any way I am happy to assist you in solving this problem.

Anna Ritamäki-Sjöstrand

Vår familjehistoria på Arenan / Perheemme tarina Areenalla

2011-06-06T22:22:00.000+03:00

De två delarna (13 och 14) i TV-dokumentärserien Hjärtljud som handlar om vår familj har sänts på TV2 den 6 och 13 maj. Den delen där Ragnhild föds och vi lever med två barn och sedan förlorar Ragnhild, har begravning och berättar om hennes död finns ännu kvar på Yle Arenan till den 12.6.2011 kl. 19.55.

Här är länken till den svensktextade versionen av programmet som sändes fredagen den 13.5. kl. 19.55
http://arenan.yle.fi/video/1305309176341

Sydänääniä-dokumenttisarjan jaksot 13 ja 14, jossa perheemme on mukana on lähetetty TV2-kanavalla 6. ja 13. toukokuuta. Jakso jossa Ragnhild syntyy, me elämme kahden lapsen perheen elämää, Ragnhild kuolee ja haudataan on vielä katsottavassa Yle Areenalla 12.6.2011 kl. 19.55 asti.

Tässä linkki suomeksi tekstitettyyn versioon ohjelmasta, joka lähetettiin 13.5. klo 19.55:

http://arenan.yle.fi/video/1305309036300

Rödgul märkesboom på Facebook

2011-04-26T14:06:00.002+03:00

Det var riksdagsval i Finland den 17 april, ett skrällval som skrämde många. Den stora valvinnaren Sannfinländarna hyser en del finlandssvenhetsfientlighet i sina led. Följande dag började det ploppa upp en massa rödgula bollar på mina vänners profilbilder, den finlandssvenska flaggan. Någon hade agerat och skapat en picbadge: Stolt finlandssvensk.

Nu en dryg vecka senare har närmare 5000 personer lagt till det rödgula bröstmärket till sin profilbild.

Namnet på märket saknade ett d i finlandssvensk så det finns ett nytt märke nu, rättstavat, som jag länkar till här under.

Picbadges.com Stolt finlandssvensk

Finlandssvensk samlings styrelse

2011-04-04T13:28:00.001+03:00

Anna Ritamäki-Sjöstrand leder Finlandssvensk samling

2011-04-04T11:25:00.001+03:00

Finlandssvensk samling som i år firar 10-årsjubileum valde söndagen den 3 april 2011 på sitt årsmöte i Borgå Anna Ritamäki-Sjöstrand, f. 1968, till ny ordförande efter Juha Janhunen.

Ritamäki-Sjöstrand från Kimito är politices kandidat med folkrätt från Åbo Akademi och journalist, medlem sedan 2001 och styrelsemedlem under flera år. Hon är särskilt intresserad av språklig organisation, av hur språkliga målsättningar bäst förverkligas i praktiken. Finlandssvenskarna kan vinna på att utnyttja argument från internationella konventioner och exempel från andra länder. Vanliga finlandssvenskars engagemang i vardagen kan ha en stor betydelse för den språkliga utvecklingen.

Följande styrelsemedlemmar valdes:
vice ordförande Håkan Backman
sekreterare Petter Björk
verksamhetsledare Carl-Gustaf A. Aminoff
kassör Gösta von Wendt
webbredaktör Andreas Backa
Benita Ahlnäs
Gerd-Peter Löcke
suppleanter Stig Björkman
Ilya Spiegel
Margit Smeds-Aminoff

Muminbesök på esperanto - Muumien tapaaminen esperantoksi

2011-03-09T12:39:00.001+02:00

Kom med på kurs så förstår ni ännu mer.

Tule mukaan kurssille niin ymmärrätte vielä enemmän. 10 - 17. junio

Esperanto-kurso kun antaŭekskurso Naantali, Tampere, Heinävesi en Finnlando. La jam tradicia kursosemajno en Popola Instituto de Valamo, Heinävesi, Finnlando, 12-17.6. Ĉiuj kursoniveloj, kursanoj el la tuta mondo, vizito en la areo. Instruistoj Atilio Orellana Rojas kaj Patrik Austin, kursogvidanto Tiina Oittinen. Antaŭekskurso ĉe muminoj en Muminmondo de Naantali kaj Muminvalo en Tampere 10-12.6. Inf.: Esperanto-Asocio de Finnlando, rete: eaf@esperanto.fi

Och jo, Mumin finns på esperanto.

Ja Muumeihin voi tutustua esperantoksi myös lukemalla.

Tack för TV2:s Hjärtljud på svenska

2011-02-11T19:17:00.017+02:00

Tack för den svenska texten. Det har varit en glädje att se programmet och texten finns också på arenan, så alla svenskskspråkiga, njut!

Det här skrev jag just som kommentar till TV2 som på allmänhetens begäran sett till att serien Hjärtljud som följer familjer som föder barn, en stor del av dem svenskspråkiga, i det här programmet varje fredagkväll kl. 20 fr.o.m. den 28 januari. TV2 är ju en finskspråkig kanal och brukar inte ha svensk text på sina program så som svenskspråkiga FST5 brukar ha finsk text när någon talar svenska. På finska heter serien Sydänääniä (man måste söka på det här namnet på Arenan).

Här kan det senaste avsnittet ses på Yle Arenan: http://arenan.yle.fi/video/1670452
(Med svensk text. Vill man se programmet med finsk text ser man det inte på exakt samma ställe på Arenan.)

Också vår familj är med. Vi födde vår andra dotter Ragnhild på Ekenäs BB, liksom också vår första Sigrid. Vår fantastiska tvådöttrarsfamiljesaga höll i sig bara i tre och en halv månad, så avsnitten 13 och 14 i TV-serien - som sänds i april - är väldigt sorgliga, men fint gjorda.
Tyvärr gäller detta med att se på programmet bara Finland för av någon förunderlig anledning har man inte fått lov att låta datorer utanför Finland se programmet. Om man är positiv kan det vara ett tecken på att någon utländsk kanal vill köpa programmet ...

Visst är det exotiskt med ett BB utanför Sverige där personalen talar svenska med patentierna (och finska med de finskspråkiga patienterna, men det är ju vanligt förekommande i Finland). Såg just på FST:s dokumentärserie Farsor och kunde kontatera att ingen barnmorska yttrade ett enda ord på svenska då en familj födde sitt barn. I och för sig hade modern säkert finskspråkig bakgrund för hon hette Tiina med två i fast hon talade bara svenska med sin man och paret använde bara finska med personalen så kanske det var ett medvetet val att de ville ha det så, men i alla fall stämmer det att fullständigt svensk förlossning i Helsingfors eller Esbo är något ytterst ovanligt (en svensktalande barnmorska verkar de flesta svenskspråkiga få - som begär det - detta enligt vad jag erfarit av vad bekanta berättat, men ofta föder man ju inte bara under ett skifte). Ekenäs var det en alldaglighet.

Då Ekenäs BB stängdes ansåg ju sjukhusledningen att det svenskspråkiga argumentet inte gällde eftersom språklagen kräver svensk betjäning också på andra sjukhus - om det fungerar i praktiken tyckte de inte att behövde beaktas. Men bättre ställt är det på Rundradion YLE! Ekenäs BB:s svenska spred sig till TV2. :-)

Dolchamarin kolmas: Trajn' nenien

2010-12-15T17:05:00.001+02:00

Julkaisen Suomen Esperantoliiton tiedotten myös tässä:

Suomen tunnetuin esperantoksi levyttävä yhtye, rockia ja poppia tekevä Dolchamar, on julkaissut uuden CD:n. Sen nimi on "Trajn' nenien" (Juna ei minnekään) ja se on bändin kolmas levy.

Bändin keskushahmo on Patrik Austin, joka on ollut mukana sen koko historian ajan. Patrik sanoittaa ja säveltää useimmat yhtyeen kappaleet. Kaikki laulut ovat esperantokielisiä.

Pääammatikseen Patrik toimii peruskoulunopettajana Vantaalla. Esperantokursseja hän on vetänyt Helsingin yliopistossa ja Suomen Esperantoliiton toimistossa jo lähes kymmenen vuoden ajan. Parina kesänä hän on ollut Valamon kansanopiston kesäisen esperantokurssin suomenkielisenä opettajana yhdessä ulkomaalaisen opettajan kanssa. Vuonna 2006 Patrik sai Suomen Esperantoliiton Vuoden toimija -arvonimen ansioistaan sekä musiikin että opetustyön alalla.

Patrikia ja uutta CD:tä voi tulla kuuntelemaan Suomen Esperantoliiton toimistoon Helsinkiin (osoite Siltasaarenkatu 15 C 65) toimiston avoimien ovien päivänä lauantaina 18.12. klo 12 -17. Tarjolla on glögiä ja pipareita sekä tietysti jutustelua yhteiskieli esperantosta ja esperantoksi. Myös liiton kirjapalvelu esittäytyy erikoistarjouksin; mm. uusi alkeisoppikirja Esperanto mutkattomasti on saatavilla kymmenen euron hintaan.

Lisätietoja Suomen Esperantoliiton yhteyshenkilöiltä, esim. Tuomo Grundström, Rauma, puheenjohtaja, puh: 0440-199766, eafprezidantoMIUKUesperanto.fi, sekä tietenkin Patrikilta itseltään: puh 040-7292105 Patrik.austinMIUKUgmail.com

Suomen Esperantoliiton kotisivu www.esperanto.fi

Esperanton monikielinen verkkokurssi www.lernu.net

Expertkommittén fast i Lappland

2010-12-08T17:32:00.080+02:00

Expertkommitténs medlemmar som skulle träffa representanter för Finlandssvensk samling, Folkhälsan och Svenska kulturfonden och vid ett skilt möte även Svenska Finlands folkting idag den 8 december 2010, hade p.g.a. flygstrejken fastnat i Lappland. Alla träffar med samiska organisationer hade inte heller genomförts enligt planerna. Bara Finlands representant i expertkommittén, Päivi Majaniemi fanns på plats liksom tolkarna mellan svenska och engelska. En liten pratstund med Majaniemi blev det ändå för min del och konstruktiva diskussioner, före och efter det tilltänkta hörandemötet, med resten av FiSS-delegationen: Juha Janhunen, Carl-Gustaf Aminoff och Stig Björkman. Mötet framskjöts till fredag då jag jag tyvärr inte har möjlighet att ta mig till Helsingfors igen.

Ordförande Vesna Crnic-Grotic från Kroatien kommer att närvara på fredagens möte utöver Päivi Majaniemi.

Päivi Majaniemi är sekreterare för Finlands romaniförening rf (Suomen Romaniyhdistys - Finitiko Romanengo Sankiba länk till föreningens hemsida). Hon ge ett konkret exempel på hur språkminnet kan fungera. Hennes mor hade berättat för henne att hon glömt romani, men så blev modern gammal och började tala romani till henne, uppenbarligen utan att reflektera över att hon bytt språk, att det inte var finska hon talade. Då kändes det riktigt extra värdefullt för Päivi att hon fått chansen att lära sig romani.

Romani omfattas av språkstadgans del II, den allmänna delen som gäller alla språk som omfattas av stadgans definition på landsdels- eller minoritetsspråk.

Hörande av finlandssvenskarna på onsdag

2010-12-07T12:28:00.001+02:00

Expertkommittén för Europarådets minoritetsspråksstadga hör representanter för finlandssvenskarna på ondag.

Expertkommittén för Europarådets minoritetsspråkstadga - Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (på finska Alueellisia kieliä tai vähemmistökieliä koskeva Eurooppalainen peruskirja) - besöker Finland.

Expertkommittén träffar representanter för finlandssvenska medborgarorganisationer på onsdag morgon den 8 december 2010 i Helsingfors. Kommittén möter också samiska representanter i Enare (jag känner inte till när).

Finland inlämnade i september 2010 sin sin fjärde periodiska rapport till expertkommittén för Europarådets språkstadga.

Finlandssvensk samling kommer särskilt att påpeka att Finland helt underlåtit sin informationsskuyldighet i enlighet med stadgans artikel 6 enligt vilken staten skall "tillse att berörda myndigheter, organisationer och personer informeras om rättigheter och skyldigheter" enligt stadgan. Finland har inte publicerat sina rapporter på svenska och inte heller distribuerat expertkommitténs slutsatser på svenska. Endast ministerkommitténs slutsatser, som omfattar endast en sida, finns på svenska.

Föreningen vill särskilt fästa expertkommitténs uppmärksamhet vid ett flertal förvaltningsreformer som strider mot kravet i stadgans del II artikel 7.1.b "respekt för det geografiska området för varje landsdels- eller minoritetsspråk för att trygga att gällande eller ny administrativ indelning inte utgör hinder mot främjande av ifrågavarande landsdels- eller minoritetsspråk," Exempel på detta är Helsingfors annektering av en betydande del av Sibbo, sättet polisdistrikten sammanslogs på och indragningen av Ekenäs BB trots att såväl Västra Nylands sjukvårdsområde samt dess kommuner och alla representanter för den finlandssvenska befolkningen, bland dem Nämnden för den språkliga minoriteten inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Folktinget och Finlandssvensk samling, motsatte sig indragningen.

Finlandssvensk samling kommer att representeras av ordförande Juha Janhunen samt styrelsemedlemmarna Stig Björkman, Carl-Gustaf Aminoff och Anna Ritamäki-Sjöstrand.

Jag ger gärna tilläggsuppgifter 050-379 3146.(FiSS-medlemmarna träffas i Helsingfors redan idag, tisdag).

ALLMÄN INFORMATION:

Finland har ratificerat språkstadgan för samiska och svenska som "ett officiellt språk som används mindre allmänt" (stadgans definition av landsdels- eller minoritetsspråk inkluderar inte officiella språk, men svenskan i Finland omfattas av stadgan p.g.a. "officiellt språk som används mindre allmänt"-artikeln i språkstadgan). Stadgan omfattar endast traditionella minoritetsspråk, inte invandrarspråk. Stadgan är en integrerad av lagstiftningen i Finland. Del II som gäller alla språk som uppfyller stadgans definition på landsdels- eller minoritetsspråk (inte endast samiska och svenska) kan ses som minimistadganden för befrämjande av minoritetsspråk. Del III innehåller valbara åtgärder av vilka Finland valt att förbinda sig till 65 för svenskans del och 59 för samiskans del.

Rapporten (endast på engelska) finns på utrikesministeriets hemsida:

http://www.formin.fi/public/default.aspx?contentid=89005

(På hemsidan står felaktigt att stadgan gäller endast små utdöende språk. Storleken är inte avgörande, utan antalet modersmålstalare i relation till hela landets befolkning.)

Samhörighetssvenska: förståelse viktigare än nytta

2010-12-06T10:35:00.000+02:00

Finlands Kommunförbund har arrangerat en riksdagsvalsdebatt på svenska. Åbo Underrättelser rapporterar med en FNB-artikel den 26 november.

Jag tror inte begreppet samhörighetssvenska, som jag försiktigt har lanserat här på bloggen (som ju inte så många läser) användes där, men samma anda återspeglades förträffligt då Vänsterförbundets Birgitta Gran påpekade att den offentliga debatten förts med fel argument:

Nyttoaspekten överlag betonas alltför mycket och speciellt nyttan i pengar. Det är bara det man anser är värt något. Tänker man på det sätter är det klart att det går utför, i stället borde man satsa på förståelse över språkgränsen.

Så alltså Birgitta Gran. I debatten deltog även Jarmo Grönman (Samlingspartiet), Kaj Bärlund (Socialdemokraterna), Arto Välikangas (Sannfinnländarna), Niklas Andersson (Kristdemokraterna), Christina Gestrin (Svenska folkpartiet) och Kristian von Essen (Gröna). Uppenbarligen var debatten nyanserad. Gestrin betonade att alla måste få möjligheten att lära sig bägge inhemska, alltså att man borde se språkundervisningen som en rättighet - underförstått visar detta synsätt en förståelse för att denna rättighet riskerar försvinna för dem som aktivt önskar läsa svenska ifall obligatoriet försvinner - och Kristian von Essen talade för tidigareläggning av undervisningen. Niklas Andersson underströk att det ska vara roligt för finskspråkiga att lära sig svenska.

Det är intressant att Arto Välikangas i enlighet med sitt partis Sannfinländarnas linje påpekade att tvånget att läsa svenska i finska skolor, särskilt på helt finskspråkiga orter, leder till att folk börjar avsky språket vilket i sin tuyr leder till att svenskan hotas. Det här argumentet kunde gärnas tas mera på allvar. Det betyder inte att det automatiskt skulle vara bra för svenskan i Finland om obligatoriet att läsa andra inhemska i finska skolor slopades, men vi finlandssvenskar borde börja föra en dialog om saken. Vad är det vi finlandssvesnkar och Finland egentligen behöver i svenskkunskaper bland finnarna? Hurudana och hur mycket tid ska läggas ner på detta i skolan? Det nuvarande systemet är inte direkt fungerande om man säger så. I läroverksfinland fungerade målsättningen att skola tvåspråkiga tjänstemän för en tvåspråkig förvaltning, där var och en medborgare inte behöver vara tvåspråkig för att klara sig, utan får sina ärenden sköta på sitt eget språk. Så för förvaltningens del var det bättre förr. Har målsättningen en större förståelse bland vanligt folk uppnåtts? Om det handlar om rent språklig förståelse, helt klart, om det handlar om föreståelse för språkminoriteten är resultatet tvivelaktigt.

Kaj Bärlund underströk betydelsen att förutse strömningar och aktivt komma med förslag som beaktar svenskan. Bärlund betonade särskilt grundlagsutskottets positiva roll, vilket vi sett i Karlebyfrågan. Även Jarmo Grönman underströk att det är viktigt att inte sprittra fungerande tvåspråkiga områden då nya förvaltningsområden bildas.

Långfingret som medel vid undervisning i samiska, hm.

2010-12-05T18:30:00.000+02:00

Endel har tolkat att Björn Månsson visade långfingret åt samiskan i TV2:s pakkoruotsi-ilta på tisdagkvällen. Så det blev intervju med honom i onsdagens samiska nyheter. (Börjar vid 6 min 40 sec.)

Länk till SVT:s version av de samiska nyheterna:
http://svtplay.se/v/2253862/o__asat/1_12_17_30?cb%2Ca1366518%2C1%2Cf%2C-1%2Fpb%2Ca1366516%2C1%2Cf%2C-1%2Fpl%2Cv%2C%2C2256835%...2Fsb%2Cp102986%2C1%2Cf%2C-1

Det är i och för sig bra att de samiska nyheterna tycker språkundervisningen i Finland är värd att bevaka, men att det var just Björn Månssons långfinger som intresserade är symptomatiskt, inte för samerna, utan för hur det som kommit att kallas pakkoruotsi behandlas i offentligheten. Var finns den seriösa diskussionen om våra inhemska språk i läroplanen? Finns den över huvud taget? Till exempel, finns det en rörelse för att införa ett minumum av kunnande om de samiska språken i läroplanen? Eller finns detta redan i något ämne, t.ex. modersmål eller finska, eftersom Oj, vad litet man vet!

Okunskap regerar. Jag antar att man i de samiska kretsarna känner till det här, men det är intressant hur ointresserade av samiskan övriga verkar vara, fastän de finlandssvenska medierna verkar ha större intresse än de finskspråkiga (min helt ovetenskapliga känsla, men jag antar ju att det är lite annorlunda upp i norr). Jag slukar allt jag råkar på som har med samiskan att göra eftersom jag tycker att Finland absolut borde ta urfolks rättigheter och språkliga rättigheter mera på allvar. De som är registrerade med modersmål samiska är under 2000 i Finland - och det är ledsamt - så det behövs desto mera stöd och engagemang.

Vi som är i majoritet borde ha kunskaper. Samiskan används ofta som argument i pakkoruotsidebatten: Av historiska skäl borde vi väll läsa samiska. Och det var det här Björn Månsson skulle svara på och hans svar var inte direkt fantastiskt - för hela debatten var ett sammelsurium med karraktären "vi försvarar oss mot era angrepp"-"ni är förtryckare"-ställningskrig - men han visade inte långfingret åt samiskan. Han räknade upp olika språk och använde helt enkelt fingren som stöd för sitt tal.

Intressant nog hade inte reportern vid samiska redaktionen, sannolikt i Finland, kommit på tanken att det hade varit korrekt att interjuva Björn Månsson på hans modersmål. Detta trots att de samiska nyheterna sänds också i Sverige och Norge. Det är i och för sig begriplig att samma språk används som i TV-programmet i fråga, men det visar också att finlandssvenskar inte förväntas tala svenska i den verklighet där finskan är dominerande. Däremot intervjuades t.ex. Radio Vegas Sissi-program en fotexpert på finska idag. Kan det verkligen vara så att ingen svenskspråkig fotexpert finns att tillgå i vårt land? Eller är det kanske så att vi själva signalerar att svenskan inte är så viktig för oss, bara jobbet blir gjort, snabbt och effektivt.

Puhuttiin taas eri asioista

2010-12-01T00:05:00.003+02:00

Yle2:n Pakkoruotsi-ilta oli toisaalta ihan kiinnostava, siis osittain ihan asiallinen, ja toisaalta samanlainen kuin tämä n.s. pakkoruotsikeskustelu yleensä, eli kummallinen.

Vasemmalla puhuttiin siitä mitä kieliä suomenkielisissä kouluissa pitäisi opiskella, kohtuudesta ja suomenruotsalaisten n.s. etuoikeuksista. Oikealla puolealla puhuttiin suomenruotsalaisten perusoikeuksista ja ylpeiltiin omilla kielitaidoilla.

En katsonut ohjelmaa ihan alusta, mutta ymmärsiko joku ylipäätänsä toisen osapuolen ajatusmailmaa? Varmaan jonkunverran, mutta kyllä parantamisen varaa olisi. Kuunnella saisi enemmän toista osapuolta. Keskustelu voi tuoda ymmärrystä. Ongelmana oli varmaan myös suuri määrä keskustelijoita. Päivi Storgård pystyi jossain vaiheessa saamaan vähän syvyyttä keskusteluun tuomalla esille tavallisen suomenruotsalaisen vaikeuksia, mutta harvoin annettin yhdelle henkilölle mahdollisuus esittää näkemyksensä kunnolla. Se kuuluu tähän studiokonseptiin.

Asiaakin tuli esille, esimerkiksi se miksi ruotsinkielseen sisäänpääsykokeeseen osallistumalla joskus pääsee vähemmillä pisteillä opiskelemaan Helsingin yliopistoon (siksi ettei ole muita edes osin ruotsinkielisiä opiskelumahdollisuuksia Suomessa sillä alalla, kun suomenkielellä pääsee opiskelemaan, usein paljon helpommin moneen muuhun yliopistoon sitä samaa ainetta) - ja muistutettiin jopa suomenruotsalaisten isänmaallisuudesta Åke Lindmanin Framom främsta linjen - Etulinjan edessä -filmin voimin. Keskustelu jatkuu.

Några tankar inför TV2:s Pakkoruotsi-ilta

2010-11-30T20:24:00.001+02:00

TV2 arrangerar ikväll ett diskussionsprogram med titeln Pakkoruotsi-ilta, ett illavarslande namn - "tvångssvenskekväll" - men jag tolkar det som att orsakerna till att alla bekantar sig med det andra inhemska språket i skolan ska diskuteras. Här några tankar:

- Frågan om andra inhemska i de finländska skolorna handlar inte bara om obligatorium contra frivillighet. I praktiken handlar den om obligatorium contra omöjlighet. Risken är överhängande att det blir omöjligt att läsa svenska frivilligt om det inte är obligatoriskt eftersom kommunerna ser en möjlighet att spara genom att inte erbjuda svenska alls.

- Grunden för obligatoriet är Finlands tvåspråkighet, fostran till grundläggande förståelse för den andra språkgruppen, inte chansen att eleven har konkret nytta av språket (som kunde motivera frivillighet). Samhörighetssvenska och -finska behövs om vi vill odla tanken "ett folk - två språk". Yhteenkuuluvuusruotsia ja -suomea. Näin haluaisin sen ilmaista.

- Med tanke på tjänstemännen: Lång svenska har i praktiken varit obligatoriskt för alla över 50-åringar som blivit tjänstemän (man har gått läroverk om man blivit tjänsteman och över 50 procent av årskullarna gick läroverk då grundksolan infördes på 70-talet). De som gick läroverk läste alltså lång svenska. Nu läser under 10 procent lång svenska. Det är fler som läser tyska som A än som läser svenska.

- Det viktigaste ur svensk synvinkel med timfördelningsarbetsgruppens rapport är förslaget om ett obligatorum för kommunerna att erbjuda svenska som A-språk i finska skolor (alltså att alla ska ha rätt att läsa svenska frivilligt som A-språk om det i kommunen finns 10 elever som önskar det). I praktiken har de flesta finskspråkiga inte längre rätt att läsa frivillig A-svenska utan tvingas börja läsa svenska först på sjuan då det blir obligatoriskt.

- Problemet för kommunerna att erbjuda flera språk i skolan är att det kostar lite mer (och kräver mer planering), men det ska vara värt det. Finnarna borde få veta att alla finlandssvenska skolor erbjuder två A-språk och att i praktiken alla elever i svenska skolor läser finska som A-språk. (96 procent läser två A-språk, såväl A1 som A2, i svenska skolor). Det går alltså att förverkliga detta. (I Kimito erbjuds dessutom tyska, franska som B2- från åttan, även ryska i gymnasiet).

OCH TILL SIST ETT TACK TILL MAGMA. HOPPAS RAPPORTEN BLIR OMNÄMND OCH FAKTA UR DEN KOMMER FRAM IKVÄLL:
Uppdaterade just min Facebook-profil med följande:

Undervisningsrådet Erik Geber bidrar med FAKTA om varför alla i den finländska skolan läser andra inhemska språket, bakgrund, följder, argument. Sammanfattningen passar den som inte orkar med alla 60 sidor. / Toisen kotimaisen kielen opetuksen historiaa ja muutaa hyödyllistä tietopohjaa. Suomeksi 8 sivun yhteenveto.
http://www.magma.fi/magma-media/den-obligatoriska-svenskan

Konstruerade språk på CNN

2010-09-28T07:31:00.000+03:00

CNN, Connecting the World, Languages, sände den 17 september en intervju med Arika Okrent som skrivit en intressant bok om konstruerade språk och folk som talar dem, inklusive esperanto, alltså.

Här en länk till ljudet, själva TV-inslaget kanske blir tillgängligt också så småningom.

http://www.ipernity.com/doc/113837/9112002/in/album/142463

Arika Okrent har tagit en närapå antropologisk inställning, men riktigt vill hon inte smälta in i sitt studieobjekt. Hon säger tex att han kan esperanto passivt. Det är ett val hon gjort, att hålla en viss distans till sitt studieobjekt.

Karelbybråk, Stenbäck, andra inhemska och finlandssvenskarnas status

2010-09-19T00:25:00.003+03:00

Det står nu klart att Karleby och resten av Mellersta Österbottens landskap fortsättningsvis ska få sina närings-, trafik- och miljötjänster inom ett område som har Vasa som huvudort. Centerns målsättning för indelningen i Österbotten då länen, miljöcentralerna, arbetskrafts- och näringscentralerna med mera indrogs i början av året kommer inte att förverkligas. Mellersta Österbotten kommer inte att överföras till Närings-, trafik- och miljöcentralen som har Uleåborg som huvudort.

När detta blev klart - tack vare den konsekventa tolkning av grundlagens 122 § som jag återgett tidigare http://lingvulino.blogspot.com/2009/11/grundlagsutskottet-om-karlebyfragan.html
uttalade sig bland annat statsminister Mari Kiviniemi på ett sätt som visar att hon inte förstår den territoriella aspekten av Finlands tvåspråkighet. Det som i vissa kretsar kallas "pakkoruotsi", den obligatoriska undervisningen i svenska i finskspråkiga skolor i årskurserna 7-9, ifrågasattes nu på statsministernivå.

Min uppfattning är ändå att Mari Kiviniemi är positivt inställd till svenskan. Förklaringen till hennes uttalanden ser jag i att hon känner sig sårad å alla finskspråkigas vägnar för att, som hon ser det, Karlebygfrågan visar att deras svenskakunskaper inte duger. Dessutom tror jag det sårat henne personligen att hon stämplats som svenskfientlig. Hennes svenska är mycket god och jag är övertygad om hennes uttalanden inte beror på illvilja utan på genuint bristande förståelse, brist på kunskap om svenskans betingelser i Finland, något som alltså borde gå att göra något åt.

Hufvudstadsbladet publicerade söndagen den 12 september 2010 en intervju med Pär Stenbäck, f.d. SFP-ordförande med lång erfarenhet av regeringsarbete och internationella uppdrag, bl.a. inom Röda Korset. Stenbäck har även varit ordförande för Svenska kulturfonden. Hans boken Vision och verklighet: Handbok i överlevnad för Svenskfinland publicerades på Söderströms 2003 och hans engagemang för finlandssvenskheten fortsätter oförtrutet.

INTERVJU: "Vi behöver ingen språkstrid"

Även om han sett mycket är han betryckt då han sammanfattar sina känslor efter Karlebybråket.
– Man kan inte bortse ifrån att det uppstått någonting som kan uppfattas som början till en ny språkstrid. Samtidigt som den måste avvärjas kan vi inte kringgå ordvalet av ledande politiker. Det är en realitet vi måste leva med.

Stenbäck refererar även till Suomen Kuvalehtis pärmbild med texten ”Finlandssvenskarna har för stor makt” och associerar till 1930-talets Tyskland där judarna stämplades med samma uttryck. (Jag har inte första sidan framför mig men ungefär så här i original "Ruotsinkielisillä on Suomessa liikaa valtaa ja 9 muutaa väitettä suomenruotsalaisista", det där sista "och 9 andra påståenden om finlandssvenskarna" säger en hel del, alltså att artiklen behandlar sådant som sägs, men inte nödvändighetvis stämmer.).

Jag kommenterade så här på hbl.fi:

Informativt i Suomen Kuvalehti
Läste äntligen "10 väitettä ruotsin kielen asemasta" igår, helt saklig visade sig artikeln i Suomen Kuvalehti nr. 34 vara, riktigt balanserat skrivet och massor av fakta. Bra att SK tar fram svenskan tycker jag så efterlyser lite balans i vår svenskspråkiga debatt. På nätet finns behandlingen av det i intervjun omnämnda påståendet så att alla kan läsa själva: http://suomenkuvalehti.fi/jutut/kotimaa/onko-ruotsinkielisilla-suomessa-liikaa-valtaa

Stenbäcks associationer gällande själva påståendet är naturligtvis helt korrekta. Hans uttalande har dock övertolkats så att finlandssvenskarna riskerar deporteringar och gaskamrar – eller så är det jag som övertolkar tolkningarna. I vilket fall som helst gav artikeln upphov till en livlig debatt på hbl.fi. Jag bidrog med ytterligare några inlägg. Varje kommentar har maximalt 550 tecken, så trots att det här bllogginlägget är (förhoppningsvis inte för) avskräckande långt är de, var för sig, föredömligt korta.

Övertolkningar som språkhat
Flera undrar varför förslag om frivillig svenska övertolkas som svenskhat. Jag tror att det har att göra med begreppet pakkoruotsi, som ju i sig är fientligt, och hela den tradition av svepande anklagelser som det anknyter till. En väldigt passionerad grupp propagerar mot obligatoriet att läsa svenska. Samma personer sprider, enligt min erfarenhet, ofta uppfattningen att finlandssvenskarna representerar ett repressivt svenskt välde med särskilda privilegier. Det är väldigt sårande. Det är svårt att få till stånd en saklig diskussion.

Dessutom bidrog jag med tre inlägg för det obligatoriska andra inhemska i Finlands grundskolor.

Varför andra inhemska för alla

Det är viktigt att alla får så mycket undervisning i det andra inhemska att det finns förutsättningar för en grundläggande förståelse för den andra språkgruppen. För finskspråkiga kan det innebära att framtida livsval, till exempel giftermål med en svenskspråkig, inte leder till utanförskap vid familjemiddagarna alternativt förfinskning av den normalt svenska språkmiljön. Grunden för obligatoriet är alltså nationens sammanhållning.

Det andra inhemska har traditonellt varit obligatoriskt - för den majoritet som gick i läroverk, för alla blev det obligatoriskt i folkskolan inför grundskolans införande. Ifall den nationella samhörigheten inte anses vara ett tillräckligt argument, hur viktigt är det då att alla de högre utbildade har kunskaper i svenska och på vilken nivå?
Grundskolan erbjuder alla gymnasiebehörighet. Kan ett eventuellt slopande av obligatoriet i grundskolan genomföras med ett bibehållande av kravet i gymnasium, yrkesskola och universitet?

För att tillfredställande tillgodose det offentligas och affärslivets behov av svenska behöver en större del av de finskspråkiga erbjudas möjligheten att läsa frivillig A-svenska, vilket endast någon procent gör idag. Den obligatoriska B-svenskan omfattar endast 2 h/vecka i tre år. Den mest akuta risken med ett slopande av obligatoriet är att det i praktiken blir omöjligt att välja svenska frivilligt p.g.a. krav på stora elevgrupper eller byte av skola, brist på svensklärare o.dyl., vilket är läget redan i dag för A-svenskans del.

I anonyma, öppna nätdebatter med finlandssvenskarnas framtid som tema kommer förr eller senare jämförelser med invandrargrupper in. Argument av typen: Ryssarna i Finland har ju inte samma rättigheter som ni, så då borde ni inte heller ha det.

En statsbärande, historisk och territoriell minoritet

Finlandssvenskarna och Finlands urfolk samerna, som bör åtnjuta ett starkt skydd särskilt i sina traditionella områden, är inte utlänningar, invandrare eller "nyfinländare". Finlandssvenskarna utgör en statsbärande, historisk och territoriell minoritet. Finland har även internationellt förbundit sig att inte försämra svenskans ställning. Finland har formats på svenska och finska. Folk längs Finlands kust har talat former av svenska sedan urminnes tider. Jmf. tornedalsfinnarna, likaså historiska och territoriella, dock ej statsbärande.

Ekenäs BB-frågan till HFD

2010-07-19T22:01:00.001+03:00

Högsta förvaltningsdomstolen
PB 180/Unionsgatan 16
00131 Helsingfors

Ändringssökande:
Juha Janhunen, hemkommun: Helsingfors
asiemajeure()yahoo.com

Helsingfors förvaltningsdomstols beslut 10/045712

Det beslut som överklagandet gäller: § 245 Rättelseyrkanden som inlämnats på grund av styrelsens beslut 12.10.2009 om förlossningsverksamheten på Västra Nylands sjukhus samt ny behandling av ärendet som gäller förlossningsverksamheten på Västra Nylands sjukhus av den 7.12.2009 i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (HNS) styrelse. Enligt Helsingfors förvaltningsdomstol är beslutet lagligt varför förvaltningsdomstolens beslut överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.

Ändring söks angående beslutet att lägga ned förlossningsverksamheten på Västra Nylands sjukhus fr.o.m. 1.6.2010 och det sätt på vilket rättelseyrkandena behandlats.

De ändringar som yrkas: HNS styrelse har förfarit lagstridigt då beslutet om nedläggning av förlossningsverksamheten vid Västra Nylands sjukhus fattats och beslutet bör därför upphävas. HNS bör återupprätta enheten Ekenäs BB på ett sådant sätt att det olagliga beslutets effekter reverseras i så hög grad som möjligt.

Jag ber HFD att behandla frågan på de grunder som jag framfört till förvaltninsdomstolen. Domstolen har underlåtit att göra en rättslig bedömning av lagligheten i beslutet utgående från grundlagens 122§ krav på förenliga områden i ljuset av grundlagsutskottets tolkning om grundrättigheternas företräde och utgående från europeiska språkstagans och ramkonventonens krav på respekt för minoritetens geografiska område och hänsyn till den svenskspråkiga befolkningens behov och önskemål. De berörda kommunernas och sjukvårdsområdets beslut att motsätta sig nedläggningen bör tillmätas betydelse för tolkningen av hur den kommunala självbestämmanderätten förverkligas i detta fall. Minoritetsspråksnämndens utlåtanden bör tillmätas den tyngd som nämndens uppgift förutsätter. Nämnden besitter sakkunskap i språkfrågan som beredande tjänstemän borde respektera.

Domstolen har utan en självsändig rättslig bedömning valt att upprepa vissa delar av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts styrelses utlåtande i sitt beslut. Domstolen tillskriver således relevans till möjligheten att välja Borgå BB med heltäckande service på svenska. Att övriga förlossninsenheter inte erbjuder heltäckande service, dvs lagenlig språklig förlossningsvård, är ett erkänt faktum av HNS och därmed också känt för domstolen. Ändå tillmäter domstolen även relevans till att de som föder i HUCS får svensk service i lika grad som majoriteten av HNS svenskspråkiga och att Lojo satsar på språkutbildning. Det faktum att majoriteten inte får lagenlig service kan inte lagliggöra att de som hittills fått lagenlig språklig vård förlorar den. Språkkurser eller en utfästelse om att service på svenska utvecklas - dessutom helt utan konkretion t.ex. i höjda budgetanslag - kan inte lagliggöra en verklig och känd försämring av den svenska vården. Även om man utgår från att försämringen genomförs i god tro - vilket inte borde vara fallet då bl.a. HNS eget språkliga expertorgan uttalat sig klart om försämringen - är den inte laglig. HNS är skyldigt att påbevisa att en språklig försämring ej sker, inte bara påstå att den svenska vården utvecklas.

Enligt HNS förvaltningsstadga hör det till nämnden för sjukvårdsdistriktet att bereda ärenden som berör det egna området. I detta fall har berdningen av ärendet skötts centralt.

Det har framkommit att styrelsen fått rättelseyrkandena per post inför behandlingen av dem. Min argumentation om tjänstefel och brott mot god förvaltningssed genom lagstridig beredning av rättelseyrkandena gäller trots detta faktum. Styrelsen har genom berdningstextens formulering uppenbart avsiktligt missletts att rättelseyrkandena inte tillför något nytt i sak alternativt har beredningen oavsiktligt genom försummelse underlåtit att redovisa och bemöta nya fakta, ändamålsenlighets- och laglighetsargument som framkommit i yrkandena. Domstolen framför inga grunder för varför den anser det vara lagligt att inte behandla rättelseyrkandena fastän domstolen framför att de inte behövde behandlas då formellt ett nytt beslut fattades som beaktade yrkandena som framförts om själva beslutsproceduren. Övriga yrkanden eftersom de bara berörde beslutet i sak behövde alltså inte beaktas enligt domstolen. Detta kan inte vara en juridiskt korrekt tolkning. Samtidigt har domstolen lämnat nya besvär obeaktade på basen av att beslutet egentligen inte ändrats, vilket är felaktigt eftersom beslutet innehåller förändringar, om ock i praktiken obetydliga, även i sak.

Helsingfors den 1 juli 2010

Juha Janhunen

Intohimoa ja perhe-elämää esperantoksi

2010-07-03T19:25:00.000+03:00

Ylen Aamu-TV haastatteli 30.6.2010 kaksi esperanton harrastajaa: Salla Lappalainen, uutuudesta innostunut ja Kalle Kniivilä, vanha konkari, kertovat intohimosta esperantoa kohtaan ja siitä, miten perhe-elämä esperantoksi sujuu. Kalle on naimisissa ruotsalaisen kanssa. He puhvuat keskenään esperantoa ja äidinkieltään, suomea ja ruotsia lastensa kanssa.

Katso artikkeli ja video Ylen sivulta:
Esperanto on kuin salaseura

Om vår Ragnhild som blev ängel

2010-06-17T23:02:00.002+03:00

Detta meddelande har jag mejlat till många som jag mött under de senaste åren. En del har träffat vår andra dötter Ragnhild, född den 17 februari i år. Endel känner kanske inte ens till att hon kom till världen. Andra visste om henne, men hann aldrig träffa henne.

Bilden är från dopet den 10 april 2010.

Vi besökte Ekenäs den 31 maj. Vi satt på en restaurang. Ca kl 14 hade pizzorna just kommit, men de blev aldrig uppätna. En servitris körde Ragnhild till sjukhuset i Olles armar. Jag och Sigrid var en stund senare på plats. Återupplivningen gav inte något resultat. Ragnhild konstaterads död. Obduktionen visar inga makroskopiskt (med blotta ögat) synliga tecken på skador eller sjukdomar som kunde ha förorsakat dödsfallet. Prover har tagits för vidare undersökningar, men allt tyder på att diagnosen blir "plötslig spädbarnsdöd". Ragnhild hade somnat och i något skede hade hon slutat andas.

Jag har inte krafter eller möjlighet att ringa alla som absolut borde få veta. Och jag tänker som Olle, det är bäst att berätta öppet.

Olle skrev redan samma kväll till många:

"Vår familj har idag 31 maj 2010 drabbats av en
obeskrivlig katastrof. Vår lilla dotter Ragnhild
3 1/2 månader avled strax efter middagstid i
Ekenäs på sin mors mage i vad som ser ut att vara
s.k. plötslig spädbarnsdöd. Hon var bara
plötsligt livlös. Jag höll henne i mina armar och
försökte ge konstgjord andning i rallykörningen
till sjukhuset, inget stod att göra, när läkarna
kom in rummet och sa hur det var föll jag
gråtande på golvet. Vi fick henne vackert
inlindad i en vacker duk med en ros insatt, en
liten minnesstund hölls på kapellet. Hon var
kall. Jag höll henne i mina armar och smekte och
strök mina tårar i hennes ansike. Jag har aldrig
sett något så vackert och kärt. Jag är och Anna
är helt förkrossade.

mvh / Olle Sjöstrand

Vi har fått mycket stöd och vi vill tacka alla som kommit ihåg oss. Vi finns och lever i smärtan och hoppas att ni vågar kontakta oss också i fortsättningen om såväl djupa som mer vardagliga ting. Storasyster Sigrid, snart ett och ett halvt år, sprider glädje i vår vardag.

I Annonsbladet för Kimitobygden idag finns dödsannonsen med inbjudan som förmedlas även så här:

Alla som känner familjen är välkomna att närvara vid jordfästningen i Kimito kyrka lördagen den 19.6.2010 kl 11. Minnesstund i församlingshemmet.

Anna Ritamäki-Sjöstrand

Avsked vid BB

2010-05-28T16:01:00.000+03:00

Nu på måndag den sista maj kl. 12, Ekenäs BB:s sista dag, kommer en del av oss som sörjer att samlas vid sjukhuset. Den som vill är välkommen med. Blommor kan avlämnas, ljus tändas och tack framföras.

Förkastande BB-besvär utan egna motiveringar

2010-05-25T11:21:00.002+03:00

Så här TÖNTIGT har förvaltningsdomstolen "behandlat" språkfrågan i beslutet med anledning av besvären mot Ekenäs BB-nedläggningsbeslutet. Beslutet kom idag, den 25 maj 2010.

Stadgandena i Europarådets språkstadga nämns inte alls explicit i beslutet (dock kort i sammanfattningen av Janhunens besvär i referatdelen i början) och inget som helst juridiskt resonemang förs, inte något som jag begriper i alla fall. Alla resonemang som de ändringssökande framfört ignoreras. HNS utlåtande citeras nästan ordagrant som grund för beslutet.

Citat:

4.6. Yrkanden angående annan lagstridighet hos beslutet

I besvärsskrfterna har man ansett att det överklagade beslutet försämar den svenskspråkiga befolkningens ställning i Västa Nylands sjukårdsområde. I besvären har ansetts strida beslutet til denna del mot Finlands grundlag, språklagen, lagen om patientens ställning och rättigheter, lagen om likabehandling samt mot de internationella bestämmelserna om språkiga minoriteter.

Enligt 17 § 2 mom. i Finlands grundlag skall vars och ens rätt att hos domstol och andra myndigheter i egen sak använda sitt eget språk, antingen finska eller svenska, samt att fà expeditioner på detta språk tryggas genom lag. Det allmänna skall tilgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samälleliga behov enligt lika gruder. Enligt 22 § i grundlagen skall det allmänna se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tilgodoses. Enligt 122 § i grundlagen skall, när förvaltningen organiseras, en indelning i sinsemellan förenliga områden eftersträvas så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tilgodoses enligt lika grunder.

Enligt 3 § 3 mom. i lagen om patientens ställning och rättigheter skall patientens modersmål och individuella behov samt den kultur som han företräder i mån av möjlighet beaktas i vården och bemötandet. Enligt 4 mom. finns bestämelser om kommunernas och samommunernas skyldighet att tilhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster på finska och svenska i folkhälsolagen och i lagen om specialiserad sjukvård (6.6.2003/429).

Enligt 35 § 2 mom. i språkagen skall, när förvaltningen organiseras, en indelning i sinsemellan förenliga områden eftersträvas så att den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolknngens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tilgodoses enligt lika grunder.

Enligt 33 a § 2 mom. i lagen om specialiserad sjukvård skall sjukvård i samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt som omfattar kommuner med olika språk och tvåspråkiga kommuner tilhandahållas på samommunens båda språk så att patienten blir betjänad på de språk han eller hon väljer, antingen finska eller svenska.

Enligt 4 § 1 mom. i lagen om likabehandling skall myndigheterna i all sin verksamhet målmedvetet och systematiskt främja likabehandling samt etablera sådan förvaltningssed och sådana verksamhetssätt som säkerställer att likabehandling främjas när ärenden bereds och beslut fattas. Myndigheterna skall särskilt ändra de omständigheter som förhindrar uppnående av likabehandling.

Ovan nämda stadganden om språk förpliktar samommunen som en myndighet. Vid bedömning av ärendet ska man beaka att det är fråga om ett beslut som är taget av samommunen och genom vilket en enskild avdelning på Västra Nylands sjukus har lagts ned. Efter nedläggnngen har de svenskspråkiga patienterna möjlighet att använda förlossningstjänsterna på Lojo sjukus eller söka sig fritt til någon annan förlossningsenhet i samkommunen. Det framgår av styelsens gemensamma utlåtande att de föderskor som söker sig til Borgå sjukus får fullständig service på sitt eget modersmåL. De föderskor som söker sig til HUCS sjukus får likvärdig service på svenska som merparen av alla svenskspråkiga föderskor inom HNS område. Vidare har nämden för Lojo sjukvårdsområde konstaterat i sitt utlåtande att nämnden satsar på utbildning i svenska och fäster i utvecklingen av sin verksamhet speciell uppmärksamhet vid att specialsjukvård erbjuds på de båda officiella språken. Styelsen har vidare beslutat den 7 december 2009 att stärka förverkligande av de språkliga rättigheterna i Västnyland och hela HNS område i enlighet med målen i samkommunens språkprogram.

I beslutsfattandet som gäller nedläggningen av förlossningsavdelningen har man, på det sätt som nämnts ovan, beaktat bestämmelserna i lagen om likabehandling.

Beslutet strider inte mot Finlands grundlag, lagen om patientens ställning och rättigheter, språklagen, lagen om specialiserad sjukvård eller mot de internationella bestämmelserna om språkliga minoriteter.

4. 7. Sammandrag

På ovanämda grunder anser förvaltningsdomstolen att samkommunens styrelse inte har överskridit sina befogenheter, att beslutet inte har tillkommit i felakig ordning och att det inte heller annars är lagstridigt. Kommunalbesvär kan inte anföras på ändamålsenlighetsgrund.

BB-frågan visar svenskans framtid

2010-05-25T07:06:00.004+03:00

Insändare i dagens, 25 maj 2010, Hufvudstadsbladet:

BB-frågan visar svenskans framtid

Domstolsbeslutet om lagligheten i nedläggningen av Ekenäs BB kommer idag, en ynka vecka före nedläggningsdatum. Största delen av personalen har hållit ut och föderskor tas ännu emot, men det är mer än en förlossningsavdelnings framtid som avgörs idag.

BB-frågan - och likväl Ekåsen-frågan som jag tyvärr vet allt för litet om - handlar om svenskans framtid: Finns det inom Finlands rättssystem ett territoriellt skydd för den finlandssvenska minoriteten? Eller har vi helt förlorat det territoriella benet i konstruktionen av det tvåspråkiga Finland?

Finland är inte ett reellt tvåspråkigt land om vi inte längre har myndigheter med svenska som förvaltningsspråk - och om det visar sig att rättssystemet inte ger något skydd för att så skall förbli. Det krävs starkt svenska offentliga organisationer med självbestämmanderätt. Raseborgs stad och Västra Nylands sjukvårdsområde bör ha sådan självbestämmanderätt.

Sjukvårdsdistriktets respektlösa agerande som dessutom ignorerar även de organisationer, inklusive Folktinget, som representerar Finlands svenskspråkiga befolkning i kombination med förvaltningsdomstolens beslut om att avfärda kraven på verkställighetsförbud ger en stark antydan om att finlandssvenskarna inte har någon rätt till reellt inflytande över sina egna ärenden.

När jag skriver detta finns ännu hopp om att förvaltningsdomstolen tagit sin uppgift på allvar, men konstateras nedläggningen laglig är förlusten enorm.

Anna Ritamäki-Sjöstrand
Kimito

HFD förbjöd inte verkställigheten - KHO ei antanut toimeenpanokieltoa

2010-05-18T10:46:00.088+03:00

En del av besvärsställarna i Ekenäs överklagade förvaltningsdomstolens avslag gällande verkställighetsförbud i BB-frågan och Högsta förvaltningsdomstolens beslut gavs den 12 maj 2010:

Besvären avslås.

Skäl till högsta förvaltningsdomstolens beslut

Förvaltningsdomstolen har med stöd av det lagrum och på de grunder som anförs i förvaltningsdomstolens beslut kunnat avslå ansökan om att verkställigheten av samkommunens styrelses beslut ska förbjudas.

Med beaktande av att förvaltningsdomstolen som "Motivering" angivit endast "I ärendet har inte framkommit skäl att förbjuda beslutets verkställighet" så måste man ju konstatera att HFD haft förmågan att använda lite fler ord på att inte motivera sitt beslut. Å andra sidan hade HFD, i motsats till första instans, bemödat sig om att skriva ett kort referat av de ändringssökandes yrkanden.

Man undrar ju varför vi har ett domstolsväsende som uppenbarligen inte behöver motivera sina beslut och ändå bara godkänner besvär i sådana fall där miljöcentralen eller museiverket stöder besväret (fascinerande att parkeringsgrottan under torget i Åbo inte får byggas enligt Åbo förvaltningsdomstols beslut) - eller där val till ett organ inte följt köns- eller partifördelningen eller något annat som inte berör särskilt många (och då kommer i allmänhet beslutet från domstolen först efter att själva frågan inte längre är aktuellt, t.ex. först efter följande kommunalval då organen ändå ska väljas om).

HFD skickade det här beslutet till ändringssökandena till svenska, fast två av dem skrivit sitt gemensamma besvär på finska. Det brukar förstås vara tvärtom, att det är svårt att få sitt ärende behandlat på svenska eller att man annars förlorar på att använda svenska (t.ex. att behandlingen försenas p.g.a. detta). Helsingfors förvaltningsdomstol skickade ut sitt avslag per mejl på finska till dem som besvärat sig på finska, men per post enligt besvärets språk. På den finska texten stod det "käännös", alltså översättning, fast man kan anta att den finska texten reellt var original (att ärendet i praktiken behandlats på finska, alltså att domarna pratat finska med varandra då de diskuterat ärendet, om de nu alls bemödat sig att prata om det, förstås, och vi får väl inte veta sådana detaljer). Var det p.g.a. att de flesta besvären var på svenska som processpråket tydligen var svenska, eller vilken regel följde domstolen?

Om någon känner till var man hittar mer detaljer om processreglerna i förvaltningsdomstolarna och om reglerna för valet av processpråk i största allmänhet, så vore jag tacksam för den informationen. Domstolarna verkar inte vara riktigt konsekventa. T.ex. avgjorde endast en domare verkställighetsfrågan angående Kimitoöns skolbesvär i Åbo förvaltningsdomstol medan Helsingfors anlitade tre domare, inklusive föredraganden som alltså i Helsingfors även var med och beslutade. Nu ska det bli intressant att se om det är samma domare som fattar beslut i själva sakfrågan. Har domstolarna interna arbetsordningar och är dessa offentliga?

Ei toimeenpanokieltoa

Korkein hallinto-oikeus antoi päätöksensä toimenpidekieltoasiassa 12 maj 2010. Osa muutoksenhakijoista Tammisaaren synnytysosasto-asiassa olivat vieneet toimenpidekieltoasian KHO:hon. KHO kumosi valitukset ja vetosi samoihin syihin kuin hallinto-oikeus, eli ei motivoinut päätöstään ollenkaan.

Myös suomenkielisen valituksen jättäneet saivat päätöksen ruotsiksi, vaikka hallinto-oikeuden päätäs tuli sillä kielellä millä valitus oli kirjoitettu. Mistä saisi tietoja käytännön säännöistä kielen vallinnasta oikeuskäsittelyssä? Eikö kyseessä ole kielilain vastainen päätöksen antaminen? Kielilakia yleensä rikotaan ruotsinkielisten suhteen, mutta suomenkielen käyttöäkin voidaan siis joskus laiminlyödä.

"Ei aihetta täytäntöönpanon kieltämiseen"

2010-04-06T23:38:00.001+03:00

Näin Helsingin hallinto-oikeus 1.4.2010 Tammisaaren synnytysosaston lakkauttamista koskevassa asiassa:

HALINTO-OIKEUDEN RATKAISU
Hallinto-oikeus hylkää päätöksen täytäntöönpanon kieltämistä koskevat vaatimukset.

Perustelut
Asiassa ei ole ilmennyt aihetta päätöksen täytäntöönpanon kieltämiseen.
Hallnto-oikeus antaa päätöksen valitusasiassa erikseen myöhemmin.

Sovelletut oikeusohjeet
Kuntalak 98 §

Onko joku sitä mieltä, että oikeus on hyvin perustellut päätöksensä, vaikkapa erityisen tarkasti huomioinut valituksissa esitetyt perustelut täytöönpanon kieltämiselle? Nauru takertuu kurkkuun. (Voiko sanoa näin suomeksi? Korjatkaa kielivirheitäni kun siihen on aihetta!)

"Inte framkommit skäl att förbjuda beslutets verkställighet"

2010-04-06T23:36:00.003+03:00

Skrev just denna kommentar under Radio Vega Västnylands notis Förvaltningsdomstol: Ingen orsak avbryta stängning av BB i Ekenäs

Det är fascinerande, egentligen chockerande hur en domstol kan komma fram till följande

"Avgörande: Förvaltningsdomstolen förkastar yrkandena angående verkställighetsförbud
Motivering: I ärendet har inte framkommit skäl att förbjuda beslutets verkställighet"

med beaktande av att domstolen tolkar kommunallagens följande stadgande:

"98 § Besluts verkställbarhet
Ett beslut kan verkställas innan det har vunnit laga kraft. Ett beslut får dock inte börja verkställas, om rättelseyrkande eller ändringssökande skulle bli meningslöst genom verkställigheten eller om det organ som behandlar rättelseyrkanden eller besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten."

Om inte detta, då (sam)kommunen så uppenbart själv gått in för att verkställa med oåterkallelig verkan, är en sådan situation där det finns skäl att utfärda verkställighetsförbud, så varför har man då denna paragraf över huvud taget? Kan det alls finnas fall där sådana skäl finns? Har alla förvaltningsdomstolar i landet samma praxis, eller har någon av dem utfärdat förbud i något ärende?

Kunde ni be rättslärda kommentera? Och en annan fråga många av oss undrar över: När kan vi förvänta oss beslut i sak? Enligt Helsingfors förvaltningsdomstols verksamhetsberättelse 2008 var medelbehandlingstiden lite under 10 månader, men olika typer av ärenden tar olika lång tid att behandla.

Anna Ritamäki-S

Så långt som Radio Vega-kommentar. Tillägg för bloggen:

Det länge efterlängtade beslutet om verkställighetsförbud kom alltså, torsdagen den 1 april 2010. Men det var negativt, vilket säkert HNS-ledningen kunde förlita sig på, så säker som den var på sin sak. Det verkar finnas en tyst överenskommelse om att förvaltningsdomstolar inte blandar sig i frågor som har någon betydelse (de enda undantagen verkar vara när miljö- eller museimyndigheterna överklagar).

Man börjar ju undra om möjligheten till verkställighetsförbud finns till bara för att lura befolkningen att tro att besvär har någon betydelse. Det samma gäller hela systemet med kommunalbesvär över huvud taget.

Det är de facto bara den första meningen i verkställbarhetsparagrafen som har någon betydelse, alltså "Ett beslut kan verkställas innan det har vunnit laga kraft." Resten av paragrafen är död. Och förvaltningsdomstolens beslut i sak har ändå ingen praktisk betydelse utan är bara en teoretisk exercis som finns till för att man ska kunna påstå att det finns en laglighetskontroll.

Kommunalbesvärsmöjligheten utgör ett skenrättsmedel, inte ett reellt rättsmedel. Eller, har jag fel? Har besvär någonsin någon praktisk betydelse, annat än att människor sätter ner en massa energi på att framföra goda juridska skäl till att beslut är lagstridiga och en massa tid på att hoppas på att domstolen ska tolka lagen såsom en vanlig människa förstår den och på att det ska ha någon praktisk betydelse, för att ändå alltid bli besvikna?

Kunde någon svara? Vad är det för idé att ha domare som jobbar på förvaltningsdomstolarna om domarna ändå bara stöder den starkare partern (och inte ens bryr sig om att framföra en juridisk argumentation till stöd för sitt beslut)?

Frapperande exempel på vad man på goda grunder kan uppfatta som rättsvidriga beslut är det enhälliga godkännandet i Högsta förvaltningsdomstolen av statsrådets beslut att överföra en betydande del av Sibbo till Helsingfors stad och Helsingfors förvaltningsdomstols beslut om obetydliga ersättningar till Sibbo för detta. Förvånande var i och för sig att domstolen alls ansåg att Helsingfors skulle betala något för sitt roffande ...

Jag har antagligen varit alltför naiv då jag trott att grundlagens språkstadganden, särskilt nu efter grunlagsutskottets tolkning i Karlebyfrågan, kan ha någon praktiskt betydelse för förlossningsvården i Västra Nyland. Domarna på förvaltningsdomstolen skrattar säkert gott åt alla som bemödar sig att skriva besvär och ge dem jobb, då de mycket väl vet att det ändå inte har någon betydelse vad de kommer fram till. Det nuvarande Ekenäs BB är nedlagt fr.o.m. den 1 juni t.o.m. om de, mot min nu - på goda grunder - väldigt pessimistiska förmodan, ändå skulle komma fram till att beslutet var olagligt.

Bångstyrigt HNS - Jääräpäinen HUS

2010-03-08T13:37:00.000+02:00

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt har idag återigen visat sin bångstyrighet i Ekenäs BB-frågan. När styrelsen idag den 8 mars behandlade givandet av utlåtande till förvaltningsdomstolen med anledning av de besvär som inlämnats beslutade styrelsen fortsätta verkställigheten så att BB dras in den 31 maj i år. Beslutet har alltså inte vunnit laga kraft, men ändå tänker HNS verkställa. Lyckligtvis finns det fortfarande en vettig minoritet i HNS-styrelsen som godkände föredragningen med rösterna 9-7.

Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiiri toteuttaa jääräpäisesti tammisaaren synnytysosaston lakkauttamista.

Uusittu esperanton etäkurssi

2010-01-06T09:32:00.001+02:00

Nyt voit aloittaa esperanton opiskelun etäkurssina Kansanvalistusseuran Etäopistossa. Kurssi on uusittu syksyllä 2009. Tarkemmat tiedot kurssista löydät täältä: http://www.etaopisto.fi/kielet/esperanto.htm

Oppikirja (sisältyy kurssin hintaan):
Stano Marãek: ESPERANTO MUTKATTOMASTI
(Ihan uusi kirja, suomeksi toimittanut Tuomo Grundström)

Etäkurssin uutena opettajana toimii Sylvia Hämäläinen.

BB-frågan på Facebookissa synnytysosastoasiaa

2009-12-09T12:27:00.000+02:00

Här finns Bevara Ekenäs BB!!!-gruppen på Facebook. Sidan uppdateras regelbundet med länkar till intressanta artiklar och ny information.

Tässä myös suomenkielellä toimiva Bevara Ekenäs BB!!!-ryhmä Facebookissa. Ryhmän sivuille tulee usein uusia tietoja kiinnostavista artikkeleistä ja Tammisaaren synnytysosaston lakkautuspäätökseen liityvistä uusista kehityksistä.

Bevara Ekenäs BB!!!

Parallellfall till Karlebyfrågan

2009-12-09T12:04:00.001+02:00

Insändare i Hufvudstadsbladet 9 december 2009:

EKENÄS BB Ett 50-tal rättelseyrkanden gällande Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (HNS) indragningsbeslut av Ekenäs BB är en exceptionell mängd. Kvaliteten på dem torde dessutom vara väldigt god. I måndags då HNS-styrelsen fick chansen att rätta sina misstag togs ändå bara formfelen ad notam, medan rättelser av faktafel och såväl laglighets- som ändamålsenlighetssynpunkter ignorerades.

Kanske styrelsemajoriten inte har läsförmåga? Eller läsork? Det sannolika är väl att den förblindats av indragningsiver. Ignorans fungerar som stategi så varför inte hålla kvar huvudet i busken, liksom.

Att de flesta svenskspråkiga mödrar inte föder med fullgod svenskspråkig vård berättigar inte HNS att dra in denna vård där den fungerar även om det är så beredningen argumenterar. Det här har såväl minoritetsspråksnämnden, med sin ordförande Jan-Erik Eklöf i spetsen, påpekat, liksom även Juha Janhunen, Finlandssvensk samlings ordförande, och säkerligen många andra.

Janhunen understryker särskilt respekten för minoritetens geografiska område enligt grundlagens 122 paragraf och Europarådets språkstadgas artikel 7.1b som är folkrättsligt och inomstatligt bindande för svenskan i Finland.

Ekenäs BB verkar på en ort med stor svenskspråkig majoritet inom Västra Nylands sjukvårdsområde som är HNS enda sjukvårdsområde med svensk majoritet.

Så som det framgick vid Karlebys orientering vid reformen av den statliga regionförvaltningen måste de språkliga rättigheterna, så som grundrättigheter, prioriteras då en myndighet väljer mellan två administrativa indelningar. I BB-frågan är myndigheten HNS och indelningen gäller organiseringen av födslar på Västra Nylands sjukhusområde eller överförda till resten av HNS.

Beslut vinner inte laga kraft innan inlämnade besvär behandlats vilket brukar ta ordentligt över ett halvår i anspråk. HNS har inte rätt att verkställa beslutet ifall det gör besvären meningslösa. Förvaltningsdomstolen kan utfärda verkställighetsförbud. Och det vore förmätet att utgå ifrån att domstolen inte kan sin grundlag så beslutet torde så småningom konstateras vara olagligt.

Misströstar gör man ju ändå, men att ge upp, det passar sig inte.

Anna Ritamäki-Sjöstrand,
gravid, förväntad andragångsföderska i Ekenäs,
styrelsemedlem i Finlandssvensk samling, Kimitoön

BB-frågan behandlades inte - Synnytysosastoasiaa ei käsitelty

2009-11-10T17:13:00.002+02:00

Planerna på att fatta beslut om nedläggningen av BB i Ekenäs på nytt idag den 10 november 2009 blev inte av. Ärendet drogs tillbaka från föredragningslistan.

Radio Vega: BB-frågan behandlades inte
Hufvudstadsbladet: VD:n strök ärendet om Ekenäs BB

Rättelseyrkanden lämnas alltså in som normalt. Detta bekräftas i ett finskspråkigt meddelande till oss som begärt protokollsutdrag (inkopierat nedan). Protokollsutdraget fick jag i början av veckan per post - och på svenska.

Tammisaaren synnytysosaston kohtalosta ei päätetty uudestaan HUS:in kokouksessa tänään 10. marraskuuta 2009. Asia vedettiin esityslistalta.

STT: Valitukset Tammisaaren synnytysoston sulkemisesta jäivät pöydälle

Oikaisuvaatimukset jätetään siis niin kuin aikasemmin on ilmoitettu. Sain tänään seruaavan viestin (suomeksi vaikka olin itse kirjoittanut ruotsiksi).

10.11.2009

Arvoisa vastaanottaja!

Olette tilannut pöytäkirjanotteen muutoksenhakuohjeineen HUS:n hallituksen päätöksestä 12.10.2009 § 177 ”Länsi-Uudenmaan sairaalan synnytystoiminta”.

Ilmoitan, että esittelijä poisti tänään pidetyn hallituksen kokouksen esityslistalta esityksen kahden oikaisuvaatimuksen käsittelystä koskien em. päätöstä.

Kuten päätöksen oikaisuvaatimusohjeissa sanotaan ”Kunnan jäsenen katsotaan saaneen päätöksestä tiedon, kun pöytäkirja on asetettu yleisesti nähtäväksi. Hallituksen 12.10.2009 kokouksen pöytäkirja on asetettu yleisesti nähtäväksi 6.11.2009. Oikaisuvaatimusaika umpeutuu 20.11.2009.

Ystävällisin terveisin

Ilkka Kauppinen
hallintojohtaja

Sain viikon alussa pyötäkirjaotteen ruotsiksi postitse.

Styrelseprotokollet från BB-beslutet nu offentliggjort

2009-11-06T23:13:00.000+02:00

Uppenbarligen har man äntligen fått protokollet från 12.10-mötet justerat och offentliggjort för jag fick följande meddelande från HNS idag:
"Inlämningstiden för rättelseyrkande går ut 20.11."

Och dessutom:
"Styrelsen behandlar två rättelseyrkanden vid sitt sammanträde 10.11.2009. Styrelsens föredragninglistan 10.11. har publicerats på HNS webbplats." På svenska kan man inte hitta någon föredragning för styrelsen - den finns antagligen inte - men här onsdagens HNS-styrelseföredragning

Ny behandling om Ekenäs BB innan alla rättelseyrkanden kommit in

2009-11-06T10:43:00.004+02:00

Den 5 november gjorde Radio Vega det känt att HNS-styrelsen redan nu på tisdag, den 10 november tar upp BB-frågan på nytt. Harry Yltäväs, Vf-styrelsemedlem från Rasebog, och Jan-Erik Eklöfs, ordf. för minoritetsspråksnämnden, rättelseyrkanden förringas i beredningen och själva beslutet föreslås inte ändras. Här kommenterar Harry Yltävä på Radio Vega HNS-ledningens nya drag.

Lite erfarenheter och kommentarer för andra som är intresserade av att formellt påverka i BB-frågan:

- Det har fungerat bra att kontakta keskuskirjaamoSNABELhus.fi och faktiskt få ett svar (skrev på svenska och begärde svenskt protokollsutdrag, men fick svar på finska, yllätys, yllätys, man borde väl satsa på att bli cynisk, men jag blir ändå på något vis naivt förvånad när inte ens skriftlig kommunikation med den officiellaste av alla adresser fungerar på svenska, eller ens anses föranleda en ursäkt då den inte gör det).

- Följande svar fick jag onsdagen den 4 november: "Emme ole saaneet vielä 12.10. pöytäkirjaan kahden pöytäkirjantarkastajan nimeä, koska he ovat olleet matkoilla ulkomailla.
Toivomme, että saamme nimet lähipäivinä. Lähetämme sen jälkeen Teille otteet molemmilla kielillä. Asian valitusaika ei ole vielä alkanut."
Alltså de har ännu inte offentliggjort protokollet från den 12 november! Och därmed har inte de 14 dagarna för rättelseyrkande börjat löpa.

- Man måste skriva rättelseyrkande först (till HNS-styrelsen), det ska först behandlas i styrelsen och sedan efter det först kan man lämna besvär.

- Behandlingen nu på tisdag den 10 november råddar till läget för rättelseyrkande och besvär, tyvärr, allt skjuts framåt, för man borde ju lämna rättelseyrkande för det nya beslutet. Hoppas de får det protokollet snabbt justerat. Men förstås kan man ännu begära prtokollsutdrag från det första mötet och begära för det andra sedan efter tisdagen. Jag antar ändå - fast lite suddigt är rättsläget - att Harry Yltävä och Jan-Erik Eklöf (ordf. för minoritetsspråksnämnden), som båda lämnade in rättelseyrkande i förtid, redan kan gå vidare till förvaltningsdomstolen ifall inget ändrats trots att deras yrkanden redan varit i styrelsen. Eklöfs rättelseyrkande har publicerats här på bloggen tidigare.

- Rätt att lämna rättelseyrkande (och senare besvär) har kommunmedlem i HNS-medlemskommun (inte juridiska personer, t.ex. organisationer). Ett rättelseyrkande måste behandlas (HNS kan alltså inte strunta i att behandla dem, men kan förstås fatta precis samma beslut flera gånger).

Grundlagsutskottet om Karlebyfrågan

2009-11-03T19:05:00.001+02:00

Grundlagsutskottets utlåtande 21/2009 rd med anledning av regeringens proposition med förslag till lagstiftning om revidering av regionförvaltningen har väckt ett stort intresse särskilt bland svenskspråkiga.

Under rubriken Språkliga rättigheter konstaterar grundlagsutskottet bland annat följande:

Enligt 122 § i grundlagen gäller att när statens region- och lokalförvaltning organiseras ska en indelning i sinsemellan förenliga områden eftersträvas så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens tillgång till tjänster på det egna språket tillgodoses på lika grunder. Också bestämmelserna i 17 § 2 och 3 mom. i grundlagen om vars och ens rätt att använda sitt eget språk, antingen finska eller svenska eller samiska, hos myndigheter och det allmännas skyldighet att tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings samhälleliga behov enligt lika grunder är betydelsefulla.

[...]

Grundlagsutskottet understryker att de grundläggande språkliga rättigheterna måste vägas in redan när en områdesindelning och ändringar i den bereds. I samband med reformen av hela den statliga regionförvaltningen är det viktigt att göra en grundlig bedömning av hur olika tänkbara områdesindelningar tillgodoser den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningens faktiska möjligheter att få tjänster på sitt eget språk i enlighet med grundlagens krav. Så vitt utskottet vet har någon sådan utredning ännu inte gjorts. Det skulle ha varit korrekt att bedöma de språkliga konsekvenserna redan innan propositionen lämnades till riksdagen eller åtminstone under behandlingen i riksdagen. Det är i vilket fall som helst klart att områdesindelningen i statsrådets förordning längre fram måste bygga på en adekvat bedömning av beslutets språkliga konsekvenser. Det är nödvändigt att statsrådet skyndsamt tillsätter en expertarbetsgrupp för att klarlägga konsekvenserna av de ändringar i områdesindelningen som denna lagstiftning ger upphov till för de två befolkningsgruppernas faktiska möjligheter att få tillgång till de grundlagsfästa tjänsterna på lika grunder. Utskottet poängterar att statsrådet beslutsfattandet på denna punkt är laglighetsprövning som grundar sig på kraven i 122 § och 17 § i grundlagen. I ett administrativt perspektiv måste man då välja den områdesindelning som bäst tillgodoser de grundläggande språkliga rättigheterna.

Grundlagsutskottet talar också om en risken med att "den språkliga minoriteten blir en mycket liten grupp i periferin".

I princip är åtminstone det ett problem ur grundlagssynvinkel om det bara finns en enda tvåspråkig kommun inom en myndighets eller centrals verksamhetsområde. I ett sådant fall går det inte i praktiken att tillgodose den språkliga minoritetens faktiska möjligheter att få tillgång till tjänster på samma grunder som den språkliga majoriteten genom att inrätta till exempel serviceenheter för den språkliga minoriteten enligt 18 § i lagförslag 1 och 23 § i lagförslag 2.

Hela utlåtandet finns här.

Nu finns Skolspiran on avattu

2009-11-03T18:19:00.000+02:00

Är du intresserad av små skolor och kampen för bevarande av de starkaste av dem i Kimitoöns kommun!? Fullmäktige har redan den 7.10.2009 fattade ett beslut om indragning av fyra skolor. Därefter har insamlingar av namn för initaitv förverkligats enligt kommunallagen och frågan kommer upp på nytt i fullmäktige.

Läs mera på Skolspiran!

Kiinnostaako työ pienten koulun säilymiseksi Kemiönsaaren kunnassa!? Valtuusto on jo 7.10.2009 päättänyt lakkauttaa neljä koulua. Nyt on toteuttu nimenkeräys kunnallislain mukaan ja asia tulee uuteen käsittelyyn.

Lue lisää Skolspiran-blogilla!

BB-rättelseyrkande inlämnats av minoritetsspråksnämndens ordförande

2009-10-31T12:53:00.002+02:00

RÄTTELSEYRKANDE
HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT
Nämnden för den språkliga minoriteten 26.10.2009

Till HNS styrelse

RÄTTELSEYRKANDE ANGÅENDE STYRELSENS BESLUT AV 12.10.2009 GÄLLANDE FÖRLOSSNINGSVERKSAMHETEN VID VÄSTRA NYLANDS SJUKHUS

Nämnden för den språkliga minoriteten måste, i enlighet med de skyldigheter som lagen om specialiserad sjukvård samt därtill hörande språklagstiftning ålägger på nämnden, yrka på att styrelsen ändrar sitt beslut från 12.10.2009 §177 gällande förlossningsverksamheten vid Västra Nylands sjukhus. Nämnden har behandlat ärendet på sitt möte 15.10.2009 §55.

I grundlagens §22 Respekt för de grundläggande fri- och rättigheterna stadgas:
”Det allmänna skall se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses.”

I grundlagens §122 Den administrativa indelningen stadgas:
”När förvaltningen organiseras skall en indelning i sinsemellan förenliga områden eftersträvas så att den finsk- och svenskspråkiga befolkning-ens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder.”

I språklagens §35 Åtgärder för att främja språkliga rättigheter stadgas bl.a.:
”Det allmänna skall i enlighet med grundlagen tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder.”

Flera undersökningar visar, att modersmålet har en stor betydelse för kvaliteten på vården inom alla specialiteter. ”I en vårdsituation får språket en betydelse som går utöver det verbala redskapet, ty språket har också en stark emotionell dimension.” (Margita Lukkarinen, Vård på eget språk, 2001). I HNS stora undersökning om vård på modersmålet som slutfördes år 2004 fick Västra Nylands och Borgå sjukhus genomgående utmärkta resultat för att ge patientservice på patientens modersmål, svenska eller finska. I HNS kundenkät som genomfördes i början av år 2009 fick Västra Nylands sjukhus det högsta vitsordet av svenskspråkiga patienter i fråga om att ge service på modersmålet och Borgå sjukhus fick likaså ett mycket högt vitsord. Den goda servicen på svenska inom Västra Nylands sjukvårdsområde har sin bakgrund i att närmare tre fjärdedelar av områdets personal enligt HNS personalbokföring 31.12.2008 har svenska som modersmål. Inom både Lojo och Hucs sjukvårdsområden är den svenskspråkiga personalandelen mycket liten, 2-3%, och detta återspeglas tydligt i svaren på kundenkäten. En nedläggning av förlossningsverksamheten i Ekenäs och en förflyttning av föderskorna till huvudstadsregionen eller Lojo skulle innebära en klar språklig försämring för de svenskspråkiga inom Västra Nylands sjukvårdsområde. Detta bekräftar Jari Petäjä i en intervju i Radio Vega (15.9.2009) redan innan styrelsens beslut. Av Västra Nylands sjukvårdsområdes befolkning på 44 066 personer är 26 433 svenskspråkiga (60,0%, 31.12.2008).

I rapporten om förlossningsverksamheten lyfter man fram att även den svenskspråkiga servicen inom hela HNS försvagas, om personalen vid Västra Nylands sjukhus inte flyttar över till de platser där svenskspråkiga föderskor vårdas. Om BB i Ekenäs stängs är risken överhängande att HNS går miste om kompetent svenskspråkig vårdpersonal. Vårdpersonal som det redan i dagsläge råder stor brist på.

I rapporten konstaterar man, att enligt lagen om specialiserad sjukvård ska de specialiserade sjukvårdstjänsterna ordnas i enlighet med invånarnas behov.

Nämnden finner att en stängning av Ekenäs BB skulle leda till en avsevärd försämring av den svenskspråkiga vården i området. En stängning av Ekenäs BB, utgående från de premisser som förelåg vid styrelsens beslut, är inte i enlighet med vare sig grundlagen, lagen om specialiserad sjukvård eller språklagen.

I beredningen nämns, att Västra Nylands befolkning är en oansenlig del av HNS hela befolkning, 2,9%. Det korrekta jämförelsetalet är, att Västra Nylands svenskspråkiga befolkning är 19,8% av HNS hela svenskspråkiga befolkning, vilket gör att styrelsens beslut har betydelse för en ansenlig befolkningsgrupp.

Att i beredningen jämföra avstånden inom HNS med nationella avstånd är helt oväsentligt. Beslutet berör HNS.

Den språkkonsekvensbedömning, som finns i beredningen och grundar sig på Statistikcentralens uppgifter, kan inte anses uppfylla de kriterier som ges i justitieministeriets anvisningar om konsekvensbedömning, 6:2007, vilka finns på justitieministeriets hemsidor. En språkkonsekvensbedömning skall beakta åtminstone följande helheter:
- Konsekvenser för myndighetens verksamhet
- Förverkligande av de grundläggande rättigheterna och rättsskyddet
- Jämlikhet och icke-diskriminering
- Regional tillgång på tjänster

Nämnden finner det helt lagstridigt att lägga ner en enhet, som klanderfritt fungerar på bägge nationalspråken, till förmån för enheter där detta inte kan uppfyllas.

Nämnden yrkar på att styrelsen upphäver sitt beslut av 12.10.2009 §177 gällande förlossningsverksamheten vid Västra Nylands sjukhus och att en fullständig språkkonsekvensbedömning måste göras innan ärendet eventuellt tas till ny behandling.

På nämndens för den språkliga minoriteten vägnar

Jan-Erik Eklöf
Ordförande

Västra Nylands sjukhus rättar sakfel om BB-nedläggning

2009-10-24T23:22:00.000+03:00

Denna insändare publicerades i Hufvudstadsbladet torsdagen den 22 oktober 2009. Bland annat kommenteras uppgiften om att BB i Ekenäs skulle vara dyrare, här citat ur Lillranks kolumn som nämns nedan:

Ekenäs BB har tre förlossningsrum med tre skift. I medeltal föds 1,8 bebisar per dygn. Visst blir vården bra med en sådan kapacitet. Men en förlossning där kostar 60 procent mer än genomsnittet i landet eftersom personalen skall ha lön och hyrorna löper också utan patienter.

Sakfelen om BB kräver en korrigering
[fet stil för vissa stycken tillsatt av mig]

EKENÄS BB Paul Lillrank, professor vid tekniska högskolan, uttrycker sig i I dag-kolumnen (Hbl 18.10) om Ekenäs BB som en fråga om oförenliga motsättningar. Karusellargument i all ära, sakfelen kräver dock korrigering, främst för att lindra yrseln.

Kvalitetsfrågan har HNS i upprepade uttalanden ifrågasatt i syfte att påverka beslutande politiker. Det gäller också de ekonomiska frågorna, även Lillrank har man lyckats vilseleda: Siffror som 60 procent håller inte streck eftersom man ensidigt för Ekenäs del granskat de siffror kommuninnevånarna kostat, men inte de inkomster som för förlossningarnas del kommer Ekenäs till godo i form av självbetalande patienter (detta förekommer inte annanstans i landet).

Hela tabellen är alltså uppgjord för ett annat syfte - nämligen från kund- och inte producentperspektiv. Därför beaktas inte heller i tabellen det faktum att patienten måste skickas till specialsjukvården för att få en medicinsk bedömning under graviditeten om läkarvård inte kan erbjudas på hälsocentralsnivå (på grund av läkarbrist).

Detta problem kommer att kvarstå vid en eventuell centralisering. Vad gäller personalmängden har förlossningsgruppen utrett att Ekenäs har lika många barnmorskor per 1 000 förlossningar som Jorv. Av Lillranks text kan man lätt få den uppfattningen att förlossningar är det enda personalen vid Ekenäs BB sysslar med. Men samma personal sköter ju även sjukhusets mödrapoliklinik och barnsängsavdelning, som har totalt 15 patientplatser för nyförlösta samt patienter som av någon orsak vårdas på sjukhus under graviditeten.

Inbesparingen på 1,9 miljoner euro om förlossningarna flyttas till andra sjukhus är även den tagen från förlossningsgruppens uträkningar. Denna kostnad får man endast om personalen helt går upp i rök i Ekenäs och likaså kostnaderna för utrymmen. Men utrymmena blir trots allt kvar och fördelas på de övriga specialiteterna, vars pris därmed skjuter i höjden medan personalen åtminstone i offentligheten lovats arbete på andra HNS-sjukhus.

Den faktiska vinsten på koncernnivå med att stänga Ekenäs BB skulle enligt förlossningsgruppen vara 225 000 euro vilket motsvarar jourersättningarna. Till och med den blir i verkligheten en förlust om man räknar med den inkomst på 250 000 euro per år som sjukhuset får av självbetalande patienter (de har inte räknats med då man kalkylerat i detta).

Lillrank påpekar förtjänstfullt, angående den perinatala dödligheten, att det är befängt att dra slutsatser utifrån knappa underlag, men även här krävs det klargöring: Västra Nylands sjukhus perinatala mortalitetssiffra är 2,9 för de fem senaste åren (jämför 4,9 som landets medeltal 2007) och 2,8 under de 14 senaste åren.

Om man granskar de senaste fem årens material består fallen mesta dels av graviditeter där barnet dött inne i livmodern, ofta i mycket tidiga graviditetsveckor och före den gravida anlänt till sjukhuset. Just därför vill vi påpeka att en centralisering snarare kan höja denna siffra.

Alla kvinnor som kommer för att kontrollera varför barnet inte rört sig kanske inte orkar ta sig den långa vägen till Helsingfors alla gånger situationen känns osäker. På rådgivningen kan man förvisso lyssna till fosterljud, men regelrätta fosterljudskurvor som kan ge en vink om hur barnet mår, tar man ju bara på sjukhusen.

För vår del anser vi att vi kan erbjuda en trygg förlossningsvård helt i linje med krav från Sverige (http://tinyurl.com/ygdw7g3). Kravet i Sverige är att öka barnmorskans närvaro vid förlossningarna (helst bara en föderska per barnmorska) och på detta sätt minska antalet kejsarsnitt.

För vår del är den procenten redan låg tack vare närvaroprincipen och jourhavande läkare som jourar från sjukhusets bostäder. Och läkarna kan närhelst ledningen så önskar övergå till sjukhusjour. I enlighet med Lillranks tidigare utlåtande i sjukvårdsfrågor (se bland annat "Nordic Healthcare Group") torde man kunna dra slutsatsen att Lillrank egentligen vill tala för patientnära sjukvård och därmed för Ekenäs BB.

Agneta Westerlund,
avdelningsskötare, enheten för barnsjukdomar, förlossning och kvinnosjukdomar,
Helena Hieta-Heikurainen,
resultatchef och överläkare, enheten för barnsjukdomar, förlossning och kvinnosjukdomar,
Thomas Dahllund,
biträdande överläkare, enheten för barnsjukdomar
Markku Turpeinen,
överläkare, enheten för barnsjukdomar, Västra Nylands sjukhus

SVAR Den tillgängliga statistiken är svår att tolka. Gör man lokala korrigeringar i Ekenäs borde siffrorna synas också på de ställen man jämför sig med. Kvarstår att riskerna och besparingarna är små. Beslutsfattare och statistikmyndigheten beaktar inte de risker som följer av längre avstånd (tillgänglighetsrisk). Men dessa gäller också för de självbetalande patienter som kommer till Ekenäs.
I glesbygder är förhållandet mellan närvård och specialiserad vård problematiskt.
Paul Lillrank,
I dag-kolumnist

Motargument på Barbro Viljanens blogg - Analysoiva blogi synnytysosastosta

2009-10-13T09:05:00.000+03:00

Vill du veta mer om Ekenäs BB? Som t.ex. hur är det egentligen med de där nya rekommendationerna om säkerhet? Vad kostar det egentligen? Varifrån har den där utredaren som målar ut Ekenäs BB som dyrt och livsfarligt i sin rapport riktigt fått sina siffror? Vad har egentligen Raseborg och Ingå tyckt? En stor del av svaren står att finna på Barbro Viljanens blogg!

Barbro Viljanen är radiolog och klinisk fysiolog, pensionerad röntgenöverläkare, medicine och kirurgie doktor och ordförande för grundtrygghetsnämnden i Ingå.

De här uppgifterna hittade jag i en kommentar som en medlem i nämnden för den språkliga minoriteten lagt ut på bloggen:

Enligt den av HNS-fullmäktige slutgiltigt fastställda prislistan är
statistiken följande:

Normal förlossning:
VNS 1420 €

HUCS (Kvinnokliniken,
Barnmorskeinstitutet,Jorv) 1990 €
(innefattar förlossning, 3 vårddygn, suturering av rämna, annat ingrepp som görs under förlossningen t.ex. dropp, barnläkarkontroll)

Äntligen någon som tagit fram den här informationen så den blir allmänt tillgänglig! Tack!

Haluatteko tutustua asiantunteviin kommentteihin synnytysosastokeskustelussa? Barbro Viljasen (ruotsinkielinen) blogi on oikea paikka! Joskus myös blogin kommentit ovat erittäin kiinnostavia. Lista yllä näyttää, että HUS:in virallisen hinnaston mukaan synnyttäminen normaaline toimenpiteineen maksaa VÄHEMMÄN Länsi-Uudenmaan sairaalassa kuin HYKS-alueella.

BB-nedläggningsbeslutet fattat - Negatiivinen synnytysosastopäätös

2009-10-12T16:14:00.005+03:00

Så det gick som det gick. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts styrelse fattade sitt beslut om nedläggning idag med rösterna 9-8. Nu blir det aktuellt att utreda alla alternativ, allt från att bilda ett eget sjukvådsdistrikt, ett privat sjukhus, en anslutning till Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och så vidare.

Radionyheternas information om beslutet finns här och Hufvudstadsbladets artikel här.

Ja tänään Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiirin hallitus sitten päätti, äänin 9-8, lakkauttaa Tammisaaren synnytysosaston. Nyt selvitellään vaihtoehtoja, esim. oman sairaanhoitopiirin perustamista Länsi-Uudellemaalle, liittymisstä Varsinais-Suomen sairaanhoitopiiriin tai jopa yksityisen sairaalan perustamista.

Lisää lakkauttamisuutisesta voi lukea esimerkiksi tästä (Ylen uutiset) tai tästä (Helsingin Sanomat).

Besvärsmöjligheter och -omöjligheter gällande BB-frågan

2009-10-11T21:03:00.002+03:00

Jag fick följande kommentar till Finlandssvensk samlings utlåtande (publicerat på denna blogg) på Bevara Ekenäs BB-gruppen på Facebook

Nå, då är ju saken biff. Ta upp frågan i Europadomstolen om Ekenäs BB beslutas läggas ner

Så här svarade jag:

[Senare tillägg: Det här med att människorättsdomstolen inte kan ta upp ärendet är inte riktigt korrekt. Europeiska människorättskonventions protokoll mot diskriminering har trätt i kraft och man kan således tänka sig att man kunde få till ett rättsfall uttryckligen om diskriminering, men i så fall har man alltså förlorat i alla inhemska rättsinstanser först innan det blir aktuellt att försöka ta ärendet till domstolen.]

Man kan inte ta upp frågan i Europadomstolen, alltså människorättsdomstolen i Strasbourg som handhar mål enligt europeiska människorättskonventionen (dessutom först efter att alla inhemska rättsmedel är uttömda och endast om klagomålet inte anses uppenbart ogrundat) och alltså inte ärenden på basen av stadgan eller minoritetsramkonventionen. Alla dessa tre konventioner är Europarådets, men Europadomstolen har jurisdiktion bara för själva människorättskonventionen (med protokoll).

Följande del av utlåtandet är alltså värd att komma ihåg när det gäller europeiska minoritetsspråkstadgan:
"men någon internationell domstol med jurisdiktion att handha klagomål finns inte. De internationella sanktionerna är i första hand av politisk karaktär.
Språkstadgans system är baserat på periodiska rapporter som en internationell expertkommitté granskar. Kommittén rapporterar vidare till Europarådets ministerkommitté som avger kortfattade rekommendationer."

Språkstadgan kommer inte med något Europarådet-kommer-och-räddar-oss-system utan erbjuder i första hand ett medel för oss svenskspråkiga i Finland att föra fram vår sak inom Finland. Det är värdefullt att uppföljningssystemet existerar eftersom det ger finlandssvenskarna möjligheten att lyfta fram problem som förekommer i tillämpningen. Gör vi det inte har vi så att säga oss själv att skylla. Å andra sidan beror de svaga kunskaperna om stadgan långt på att staten inte uppfyller sin informationsskyldighet. De som berörs skall informeras enligt stadgan, men utrikesministeriet mera felinformerar än alls. (Stadgan handlar om "utdöende språk" enligt UM:s hemsida - och så utdöende är vi väl ändå inte!?)

Men konkret när det gäller Ekenäs BB:

Finlandssvensk samling (och förhoppningsvis andra) kommer att lyfta fram den här frågan - också det faktum att beslutanderätt lokalt saknas och förslag av den här typen alls kan förekomma - när vi ger våra kommentarer med anledning av Finlands nästa rapport till expertkommittén, men det i sig betyder inte att själva beslutet - ifall det är negativt - påverkas av att Europarådet känner till den.

Det som däremot har konkret betydelse för BB:s framtid - ifall beslutet i morgon blir negativt - är att det är möjligt att använda sig av stadgan i nationell juridisk argumentation, alltså i besvär enligt kommunallagen. HNS styrelse är ett kommunalt organ, så de som har besvärsrätt (invånare i kommun som hör till HNS) framställer ett rättelseyrkande till HNS styrelse inom två veckor från beslutets offentliggörande. Ifall styrelsen inte ändrar sitt beslut kan man sedan besvära sig till förvaltningsdomstolen (och sedan vidare till Högsta förvaltningsdomstolen vid behov).

Besvär är i allmänhet mest bara till besvär. Jobbiga för alla parter. Man kan vinna, förstås, men ofta har mycket vatten hunnit rinna under broarna innan saken blir slutbehandlad. Det klokaste är att få ett positivt beslut från första början ... och det är ju det vi jobbat hårt på, vi här i Bevara Ekenäs BB!!!-gruppen och många andra! :-)

Och när nästa dust kommer är vi ännu bättre rustade än den här gången. Kanske så väl rustade att motparten drar sig för att gå in i en ny dust!

Och så ett tillägg, för namngivningen av europeiska mellanstatliga organisationer och deras diverse organ gör det inte lätt att skilja dem åt:

Observera att Europarådet inte är samma sak som Europeiska unionen, utan en något äldre (grundad 1949) och geografiskt större mellanstatlig organisation med säte i Stasbourg, känd särskilt för sitt arbete för mänskliga rättigheter. Finland blev medlem i Europarådet 1989 (och ratificerade människorättskonventionen i samma veva), i Europeiska unionen först 1995. (Europeiska rådet inom EU-systemet är alltså något helt annat än Europarådet d.v.s. Europeiska rådet = EU:s toppmöten.)

Demonstration för Ekenäs BB i Helsingfors på onsdag

2009-10-05T22:32:00.003+03:00

Som vi vet är Ekenäs BB åter indragningshotat, och hotet är allvarligare än tidigare. Beslut om avdelningens fortsatta existens fattas av styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt i Helsingfors måndagen den 12 oktober.

Det pågår ännu många aktioner för att i mån av möjlighet rädda BB och påverka beslutsfattarna. Bland annat har en diskussionsgrupp, "Bevara Ekenäs BB!", bildats på Facebook för att stöda BB och sprida information om vad som pågår. Gruppen är ett rent medborgarinitiativ och räknar nu över 4000 medlemmar.

Inom gruppen har en handfull aktiva (Åsa Gottberg, Katja Lundén, Melinda Lönnberg, Mathias Nyström, Tanja Pirhonen, Charlotta Wolff) åtagit sig att arrangera en demonstration i Helsingfors, onsdagen den 7 oktober. Vi samlas på Järnvägstorget kl. 17 och marscherar därifrån till Riksdagshuset där det blir tal och annat program. Styrelsen för HNS har inbjudits att delta i demonstrationen.

Både privatpersoner och medborgarorganisationer (föreningar, partier, professionella organisationer) är välkomna att delta i demonstrationen. Vi hoppas att det blir massiv uppslutning!

Från Västnyland ordnas busstransport (kontakta Marthorna/Catharina Hindrén på numret 050-3281209, eller bevara.bbERSÄTTMEDSNABELgmail.com. Pris för bussen 10 e/person.

Vänliga hälsningar,
på gruppens vägnar,

Charlotta Wolff
samt Åsa Gottberg, Katja Lundén, Melinda Lönnberg, Mathias Nyström, Tanja Pirhonen,

Vi vill bevara och utveckla Ekenäs BB!

- Ekenäs BB är tryggt och uppvisar den lägsta perinatalmortaliteten av alla små örlossningsavdelningar i Nyland. Ekenäs BB fyller också kraven i Gängse-vård-rekommendationerna, vilket Lojo förlossningsavdelning inte gör. Ytterligare förbättringar i patientsäkerheten kan och bör göras genom en utveckling av jourverksamheten i Ekenäs. (Perinatalmortalitet/ 1000 förlossningar 2003-2007; hela Finland 4.9, Ekenäs 2.9, Lojo 3.3, Borgå 4.1, Hyvinge 3.8. (HNS Arbetsgruppsrapport Organisering av förlossningsverksamheten inom HNS 2009-2011)).
- Inbesparingarna genom en nedläggning är obefintliga. Personal sägs inte upp, lokalerna kan inte hyras ut och den inkomst som de utländska föderskorna innebär uteblir. Dessutom förutsätter nedläggningen investeringar i pediatrisk jour och därtill anslutande avdelningsverksamhet i Lojo. (HNS Arbetsgruppsrapport Organisering av förlossningsverksamheten inom HNS 2009-2011).
- Då man uppskattar de ekonomiska verkningarna av en nedläggning bör också faktorer som ökade reskostnader (ambulans), förlängda vårdtider och övernattningskostnader beaktas. En stor del av dessa kostnader kommer fortsättningsvis att betalas av skattebetalarna via FPA.
- Ekenäs BB står för en humanare vårdkultur och patientsyn, där familjens och föderskans önskemål om bl.a. smärtlindring beaktas. Ekenäs BB erbjuder förutom medicinska smärtlindringsmetoder också alternativ som akupunktur, massage och vattenförlossning.
- Ekenäs BB är en barnvänlig och amningsvänlig förlossningsavdelning. Ekenäs BB har som första i Finland tilldelats WHO:s certifikat "Baby Friendly Hospital" och är för tillfället det enda i Nyland med detta certifikat.
Ekenäs BB är en föregångare också på ekologisk front. På Ekenäs BB uppmuntras familjerna att använda flergångsblöjor. Sjukhuset står för både flergångsblöjor och tvätt.
- Ekenäs BB är fullständigt tvåspråkigt och kan garantera service såväl på finska som svenska.
- HNS beredning i ärendet är motstridig, bristfällig och ensidig. Noggranna jämförelser mellan olika förlossningsavdelningar har inte gjorts. I stället har en partisk enmansrapport beställts då de ursprungliga utredningarna inte tillfredsställde ledningen. Beredningen har inte heller beaktat de faktorer som talar för ett bevarande av Ekenäs BB. Avvikande åsikter inom arbetsgruppen har förbisetts och tystats ned.
Ekenäs BB är en väsentlig del av Västra Nylands sjukhus och inga drastiska förändringar bör göras utan att se till helheten.
HNS bör beakta de berörda kommunernas och invånarnas vilja. Expertvälde och förmynderi hör inte hemma i 2000-talets Finland.
- HNS kunde genom att informera patienterna om deras valmöjligheter öka antalet förlossningar på Ekenäs BB, men detta kräver vilja och aktivitet från HNS.

Kontakt: bevara.bbERSÄTTMEDSNABELgmail.com

LUS-jäsenten eriävä mielipide synnytysraporttiin

2009-10-05T19:19:00.003+03:00

Tässä Länsi-Uudenmaan sairaalan työryhmäjäsenten eriävä mielipide synnytysraporttiin. Toinen LUS-dokumentti nimeltään "Toinen totuus Tammisaaren synnytyssairaalasta" on julkaistu tällä blogilla aikaisemmin tänään.

Huomautuksia ja lisäyksiä työryhmäraporttiin koskien HUS:n synnytystoiminnan

Synnytystoiminnan järjestämistä HUS:ssa 2009- 2011 selvittäneen työryhmän jäseninä tahdomme täten esittää eriävän mielipiteemme tietyistä raportin tärkeistä kannanotoista, koska koimme ettei puheenjohtaja Lasse Lehtonen hyväksynyt kokouspöytäkirjoihin kaikkia ehdotuksiamme eikä eriäviä mielipiteitämme. Työryhmän raportissa ei myöskään mainita meidän ilmoittaneen, ettemme voi raporttia sellaisenaan, kuin se on julkaistu, hyväksyä.

Mielestämme koko toimeksianto oli alusta asti vinoutunut, eikä minkäänlaista tahtoa löytynyt koko HUS:n synnytystoiminnan organisoinnin objektiiviseen tarkasteluun.

Työryhmä asetettiin selvittämään synnytystoiminnan järjestämistä HUS:ssa ja tämän otsikon mukaisesti olisi ollut mahdollista verrata HUS:n eri synnytyssairaaloita niin turvallisuuden, talouden kuin laadun perustein. Työryhmä kuitenkin keskittyi taloutta koskevissa selvityksissään keräämään tietoja ainoastaan Länsi Uudenmaan henkilöstö-, tila- ja päivystyskustannuksista. Turvallisuusnäkökohtia kyllä tarkasteltiin kaikkien sairaaloiden osalta, mutta laadun arviointiin ei ollut metodeja tarjolla.

Voidaan hyvin kyseenalaistaa menettelytapa, jossa Juha Tuominen synnytystyöryhmän mandaatissa päättää asettaa työryhmän selvittämään HUS:n synnytystoimintaa v 2009-2011, mutta kuitenkin rajoittaa työn yksipuolisesti koskemaan Länsi-Uudenmaan sairaalan toiminnan lopettamisesta syntyviä seurauksia. Hän perustaa päätöksensä tilastoihin, jotka osin osoittautuivat virheellisiksi. Sekä Tuomista että Haukkamaata on virheistä informoitu, tästä huolimatta näitä ei ole korjattu. (liite 2)

Työryhmän muiden jäsenten päätöksen mukaisesti ei otettu kantaa äitiyspoliklinikan eikä lastentautien erikoissairaanhoidon toimintaan. Näin ollen jäi uupumaan kokonaisvaltainen kannanotto siihen, miten ja missä synnytysosaston mahdollisen sulkemisen jälkeen Länsi Uudenmaan raskaana olevat ja lapsipotilaat tulevaisuudessa hoidettaisiin. Tästä seuraa ristiriita Juha Tuomisen tekstin kanssa, jossa oletetaan, että keskittämistoimenpiteillä saavutettaisiin kustannussäästöjä tinkimättä turvallisuudesta. Säästöjä ei tule ja potilasturvallisuus tulee kärsimään. Suuri sairaala voi helposti katsoa pystyvänsä ottamaan vastaan kaksi
synnyttäjää lisää päivässä ilman henkilöstölisäyksen tarvetta (mikäli LUS:n
synnyttäjät jaettaisiin tasaisesti eri sairaaloiden kesken). Mutta miten on
laita 2000 äitiyspoliklinikkakäynnin ja 800 lastentautien hoitojakson
kanssa? Pystytäänkö nämäkin hoitamaan samoilla henkilökuntaresursseilla ja
jos näin, niin missä? Tämä tosiasia tulisi huomioida selvityksessä, jotta
tämä ylipäätään olisi luotettava.

Huomioimatta ovat myös jääneet kustannukset lisääntyneistä ambulanssikuljetuksista samoin kuin kustannukset mitä todennäköisimmin lisääntyvistä sekä pidentyvistä osastohoitojaksoista johtuen synnyttäjän matkan oleellisesta pitenemisestä.

Työryhmä on todennut, että synnyttämisen turvallisuudessa ei ole eroja HUS:n sairaaloiden kesken. Kuitenkin todetaan, ettei Lohjan sairaala täytä "Käypä hoito suosituksen" mukaista turvallisuusvaatimusta lastenlääkäripäivystyksen täältä puuttuessa.

HUS:n muiden sairaaloiden henkilöstökuluja ei ole selvitetty. Saattaisihan olla jopa HUS-konsernin kannalta taloudellisesti edullisempaa esimerkiksi sulkea Lohjan sairaalan synnytysosasto. Täältähän puuttuu sekä lastentautien päivystys sekä lastenosasto ja synnyttäjän matka Jorvin sairaalan synnytysosastolle vie aikaa vain noin 20 minuuttia moottoritietä ajaen. Lohjan synnyttäjille voitaisiin antaa mahdollisuus valita Jorvin ja Länsi Uudenmaan sairaalan välillä. Tänä päivänä viikkoraja Lohjalla sallitulle synnyttämiselle on 36 raskausviikkoa ja suuri osa Lohjan synnyttäjistä (26 % 1.1.08-30.4.09 vrt 6% LUS:n synnyttäjistä) jo
synnyttää muissa HUS:n sairaaloissa.

Raporttiin ei otettu mukaan esittämäämme toista toimintamallia, jonka mukaan ei tehtäisi radikaaleja muutoksia ennen kuin Naistenklinikan suunniteltu remontti valmistuisi v 2015. Monen vuoden ajaksi tulee Naistenklinikalta 3000 synnytystä sijoittaa muualle, väistösuunnitelmien mukaan 2000 Kätilöopistolle ja 1000 Jorviin. ( liite 4)

Vasta v 2015 nähdään millainen synnyttäjien jakautuminen eri HUS:n sairaaloiden kesken tulee olemaan. Samalla remonttivaiheen aikana säilytettäisiin puskurikapasiteetti, mikäli synnytysten määrä HUS-piirissä lisääntyy samaa vuositahtia kuin tänä vuonna. On kuitenkin huomioitava, että vaikka tämä toimintamalli on ns 0-ratkaisu, liittyy siihen kuitenkin kustannusten lisääntymistä Lohjan sairaalan lastenosaston ja päivystyksen perustamisen myötä, mikäli edellytetään Lohjan jatkavan synnytystoimintaa. Jo tänä kesänä ovat suuret sairaalat ruuhkan vuoksi useaan otteeseen joutuneet ohjaamaan synnyttäjiä muualle. Missä nämä synnyttäjät jatkossa hoidettaisiin,( kotisynnytyksissäkö?) mikäli pienet sairaalat
lakkautettaisiin?

Tammisaaren synnytysosasto on ollut edelläkävijä synnytyksen hoidon ja suunnittelun kehittäjänä Suomessa. Osoituksena tästä hyvästä laadusta voidaan pitää muilta sairaanhoitoalueilta Tammisaareen hakeutuvien synnyttäjien suurta määrää. (liite 3) Länsi uusimaalaisten synnyttäjien lukumäärä on pysynyt varsin tasaisena viimeisten 10 vuoden aikana ollen noin 400. Synnytysten määrän vähenemistä ei siis ole tapahtunut ja sitä vastoin oman alueen ulkopuolelta tulevien määrä on koko ajan kasvanut.( liite 1) On todennäköistä, että yhä useammat synnyttäjät hakeutuvat Länsi Uudenmaan sairaalaan, kunhan suunnitteilla oleva EU-direktiivien mukainen laki synnyttäjän vapaasta valinnan mahdollisuudesta koko maassa astuu voimaan.

Sairaalamme on ainoa HUS:n sairaaloista, joka on saanut WHO:n ja Unicefin Baby Friendly sertifikaatin jo vuonna 1996 ensimmäisenä Suomessa. Tämän jälkeen osastomme on edelleen kehittänyt toimintaansa tarjoamalla yksilöllistä synnytyssuunnittelua ja vaihtoehtoisia kivunlievitysmenetelmiä, jolloin jokaisella naisella on mahdollisuus juuri hänelle parhaiten sopivaan kivunlievitykseen. LUS on ollut myös ensimmäisten joukossa aloittamassa synnytyspelkopoliklinikan toimintaa jo 1990-luvulla. HUS voisi olla ylpeä läntisestä synnytysosastostaan, joka on monessa ollut edelläkävijänä; ja minkä osoituksena myös lukuisat maamme kätilöt ja kätilöopiskelijat tahtovat tulla Tammisaareen vierailulle oppiakseen synnytyksen hoidon uusimpia käytäntöjä. Sulkemalla tällainen yksikkö otettaisiin iso askel taaksepäin suomalaisessa synnytyksen hoidossa.

LUS on vuodesta 1999 yhteistyössä Nordan Ab:n kanssa tarjonnut venäläisille synnyttäjille mahdollisuuden yksityisesti maksavana synnyttää Tammisaaren synnytysosastolla. Kaikki nämä synnyttäjät seulotaan huolella alkuraskaudessa ja he käyvät useita kertoja raskauden aikana äitiyspoliklinikalla. Näin pystymme varmistamaan sen, ettei Venäjältä tule meille riskiraskauksia. Tähän päivään mennessä pitkälti yli 100 venäläislasta on syntynyt Tammisaaressa. Nämä yksityispotilaat tuovat tervetulleen lisän kassaan. Tulot kattavat vuositasolla gynekologisen päivystyksen sekä synnytysten hoitoon tarvittavan lastenlääkäri- ja
anestesialääkäripäivystyksen menot.

Tammisaaren synnytysosaston sulkemisella ja synnyttäjien ohjaamisella muihin sairaaloihin ei saavutettaisi minkäänlaisia taloudellisia säästöjä. Sen sijaan tämä toisi mukanaan huomattavia riskejä koskien turvallisuutta. Pitkät ja lukuisat ambulanssimatkat olisivat tulevaisuuden näkymä. Ensimmäisen puolen vuoden aikana 2009 on meillä 30 lasta syntynyt 1,5 tunnin sisällä siitä, kun tulivat kotoaan synnytysosastolle. Ainakin osa, mahdollisesti jokainen näistä lapsista olisi syntynyt ambulanssissa, mikäli Tammisaaren synnytykset jo nyt olisi lopetettu. Tätä ei voi kutsua turvallisuudeksi.

Myös äidinkieli on merkittävä turvallisuustekijä. Missään muussa HUS:n sairaalassa kuin Tammisaaressa ja Porvoossa ei pystytä tänä päivänä tarjoamaan kattavaa ruotsinkielistä palvelua. 16 kätilön siirto muihin yksiköihin, mikäli nämä ylipäätään olisivat halukkaita siirtymään, ei pelasta HUS:n kieliongelmaa. Potilaan perusoikeuksiin kuuluu saada hoitoa omalla äidinkielellään ja sitä hän voi saada ainoastaan sairaalassa, jossa koko henkilökunta puhuu sekä suomea että ruotsia ja myös dokumentoi sekä suomeksi että ruotsiksi.

Mitä kieleen tulee, voidaan todeta, että jopa työryhmäraportin ruotsinkielinen versio on täynnä kömmähdyksiä. Meillä työryhmän jäseninä ei ollut mahdollisuutta oikaista kielivirheitä, koska saimme sekä ruotsin- että suomenkielisen version lopullisessa muodossaan vasta julkaisupäivän aamuna, eli 21.8.09 klo 9.09. Samasta syystä emme pystyneet korjaamaan asiavirheitä, jotka havaitsimme. Esimerkiksi synnytystoiminnan tilakustannuksiin on laskettu mukaan koko lastenosasto, vaikka vain 3% lastenosaston kuormituksesta muodostuu vastasyntyneiden hoidosta; samoin on mukaan laskettu osa kirurgis-gynekologisen osaston tilakustannuksista, vaikkei tämä
osasto lainkaan kuulunut synnytysselvitykseen.

VNS-medlemmarnas avvikande åsikt till förlossningsrapporten

2009-10-05T18:44:00.005+03:00

Medlemmarna från Västra Nylands sjukhus har lämnat en avvikande åsikt med anledning av den rapport som publicerats om förlossningsverksamheten. Denna avvikande åsikt, liksom även andra dokument som producerats vid sjukhuset, har inte getts offentlighet (de finns åtminstone inte bifogade som bilagor till Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikts styrelseföredragning på HNS webbplats). Eftersom flera missförstånd och missvisande uppgifter förekommit i offentligheten har jag tagit mig friheten att publicera två dokument, dels denna avvikande åsikt (nedan) samt ett dokument som presenterar "den andra sanningen om Ekenäs BB", publicerat här på bloggen på finska tidigare i dag.

Det är dags att ta udden av ryktena om bristande patientsäkerhet och överstora kostnader. Det förhåller sig alltså så här:

- Förlossningsavdelningen i Ekenäs har dygnet-runt-jour med gynekologi, anesti och barnläkare. Alla läkare finns tillgängliga på sjukhusområdet, nära operationssalen. (Dessutom finns operationssalen nära förlossningssalarna, vilket jag kan intyga eftersom jag själv födde med kejsarsnitt, oplanerat fast inget nödsnitt, så det gick raskt, men jag behövde inte sövas - barnets funktioner var det inget fel på - och jag fick allt väl förklarat för mig - för jag känner mig trygg när jag förstår - vad mojängerna, sladdarna, vätskorna och all personal som arbetade så effektivt var till för, och så kom flickan ut och vi kunde lyckligt titta på varandra min man och jag, i nya skepnader som mor och far, och se vår Sigrid för första gången.)

- Kostnadseffektiviteten är mycket god vid Ekenäs BB eftersom man utnyttjar synergier med de andra enheterna (alla lönekostnader för barnmorskor och gynekologer skall inte hänföras till förlössningsverksamheten, liksom inte heller alla barn- och anestiläkares till exempel). Verksamheterna stöder varandra. Dessutom har sjukhuset varit innovativt och satsat på inkomstsidan genom att ta emot framför allt ryska föderskor som betalar privat. Personalen är flexibel, kompetent och engagerad. I barnmorskeförbundets utlåtande talas det t.o.m. om Ekenäs BB som en magnetarbetsplats.

Här finns arbetsgruppsrapporten: Organisering av förlossningsverksamheten inom HNS 2009-2011

Synpunkter och tillägg beträffande arbetsgruppsrapporten om förlossningsverksamheten inom HNS

Vi gruppmedlemmar i arbetsgruppen för Organisering av förlossningsverksamheten inom HNS 2009-2011 vill härmed ge vår avvikande åsikt i viktiga frågor vad gäller rapporten, eftersom vi upplever att ordförande Lasse Lehtonen inte beaktat alla våra förslag eller avvikande åsikter i de mötesprotokoll som förts. I Arbetsgruppens rapport har inte heller nämnts, att vi meddelat att vi inte kan godkänna rapporten i den form den publicerats.

Vi anser att hela uppdraget från första början var mycket vinklat och att ingen vilja fanns till en objektiv utredning av hur man verkligen kan organisera förlossningsverksamheten inom HNS.

Rubriken för arbetsgruppen borde ju ge möjlighet, att jämföra olika förlossningssjukhus inom HNS både vad gäller trygghet, ekonomi och kvalitet. Som nu är har gruppen endast koncentrerat sig på Västra Nylands sjukhus visavi ekonomin, inte överhuvudtaget de andra sjukhusens personal -, utrymmes - och jourkostnader. Tryggheten har dock granskats, vad gäller även de andra sjukhusen, men metoder för att granska vårdkvaliteten har inte funnits tillgängliga.

Redan mandatet där Juha Tuominen besluter, att tillsätta en arbetsgrupp för utredning av arrangemang för förlossningsverksamheten inom HNS 2009-2011, men ändå begränsar det ensidigt till att gälla enbart stängningen av Västra Nylands sjukhus, kan ifrågasättas. Han grundar sitt beslut på statistik, som delvis visat sig vara felaktig, men inte korrigerats, trots att både han och Haukkamaa informerats om det (se bilaga 2 [publiceras ej här])

Eftersom de övriga i arbetsgruppen beslöt att varken mödrapoliklinikverksamheten eller specialsjukvården för barn utreds inom denna arbetsgrupp, har ju gruppen samtidigt tagit ställning till att en helhetsbedömning av hur Västra Nylands gravida och barn skall skötas i framtiden om förlossningsavdelningen stänger, inte har utförts. Samtidigt strider det mot Juha Tuominens text, där han förutsätter att förändringarna ger full kostnadseffektivitet, utan att pruta på patientsäkerheten. Det blir inte kostnadseffektivt och patientsäkerheten kommer att lida. Det är lätt för ett stort sjukhus att säga att de kan ta emot 2 förlossningar till per dag med samma personalresurs(om förlossningarna fördelas jämt mellan sjukhusen ), men hur är det tänkt gällande de mer än 2000 mödrapoliklinik -besöken per år på VNS samt de 800 barnen som vårdas årligen på VNS Barnavdelning. Skall även de skötas med samma personalresurs och i så fall var? Detta faktum bör beaktas i utredningen, annars är den överhuvudtaget inte tillförlitlig.

Inte heller har man beaktat de kostnader som det ökade antalet ambulanstransporter innebär, inte heller att vårdtiderna förlängs. Troligtvis ökar även vårdperiodernas antal pga. att avståndet till förlossningssjukhuset förlängs. Arbetsgruppen har utrett att det är lika tryggt att föda överallt inom HNS. Trots det konstateras i rapporten att Lojo inte uppfyller ”Käypä hoito” – kravet på trygghet eftersom sjukhuset saknar pediatrisk jour.

Personalkostnaderna på de andra HNS -sjukhusen har inte utretts och inte heller om det eventuellt skulle vara ekonomiskt mera lönsamt för hela koncernen att stänga Lojo förlossningsavdelning, som saknar barnläkarjour samt barnavdelning och vars föderskor har endast 20 min väg till Jorvs sjukhus via motorvägen. I stället kan dessa föderskor ges en möjlighet att välja mellan Jorv och Västra Nylands sjukhus.

Redan nu är graviditetsveckogränsen för att få föda i Lojo 36 veckor och en stor del av Lojos föderskor (26 % 1.1.08 - 30.4.09 jmf. 6 % VNS) föder redan nu på andra sjukhus inom HNS.

I rapporten togs inte med vårt andra förslag till lösning dvs. att inga radikala beslut görs före år 2015 då Kvinnoklinikens renovering är slutförd. Under flera års tid måste 3000 av Kvinnoklinikens förlossningar omplaceras (enligt planerna 2000 till Barnmorskeinstitutet och 1000 till Jorv, se bilaga 4 [publiceras ej här]).

Först från och med 2015 kan man se vilken fördelningen av förlossningspatienter mellan sjukhusen blir samtidigt som man bevarar en buffert om förlossningarna ökar på årsbasis i samma takt som i år. Trots detta andra förslag till 0-lösning så ökar ju kostnaderna, eftersom Lojo i alla fall är tvunget att bygga en barnavdelning och ordna barnläkarjour om förlossningsverksamheten där skall kunna fortsätta.

Redan denna sommar har de stora sjukhusen vid flera tillfällen meddelat att de inte kan ta emot flera patienter. Var skall i så fall dessa skötas (hemförlossning?) om de små sjukhusen stängs och inte som nu tar emot de föderskor de stora sjukhusen inte har rum för.

Ekenäs BB är känt för att vara föregångare inom förlossningsvården i Finland och som mätare på den goda kvaliteten inom förlossningsvården kan man se mängden av föderskor som kommer från andra sjukvårdsområden inom HNS (se bilaga 3 [publiceras ej här]) Antalet västnyländska förlossningar har varit konstant runt 400 de senaste 10 åren, så ingen minskning har skett, däremot ökar antalet föderskor utifrån (se bilaga 1 [publiceras ej här]) Troligtvis kommer allt flera föderskor att söka sig till Västra Nylands sjukhus då lagen enligt kommande EU-direktiv ändrar och det blir fritt fram att välja förlossningssjukhus inom hela landet.

Sjukhuset är det enda inom HNS som fått WHO:s och Unicef:s Baby Friendly -certifikat redan 1996 och detta som första sjukhus i Finland. Sedan dess har avdelningen ännu ytterligare utvecklat vården, genom att erbjuda individuell förlossningsplanering och alternativa metoder för smärtlindring, vilket gör att alla kvinnor kan erbjudas den form av smärtlindring, som lämpar sig för dem. Likaså var VNS ett av de första sjukhusen i landet som startade poliklinik för patienter med förlossningsrädsla redan på 1990-talet.

Varför kan HNS inte i stället vara stolt över sitt förlossningssjukhus i väst, som på många sätt varit en föregångare, vilket bevisas av att en stor del av landets barnmorskor och barnmorskestuderande vill besöka sjukhuset, för att lära sig det nyaste inom förlossningsvården. Genom att stänga en sådan enhet medverkar man till att förlossningsvården i Finland tar ett långt kliv bakåt i tiden.

Sjukhuset har sedan 1998 samarbetat med Nordan Ab, för att erbjuda ryska föderskor möjlighet att betala privat och föda på Ekenäs BB (Bilaga 5 [publiceras ej här]). Alla ryska föderskor screenas i början av graviditeten och besöker mödrapolikliniken flera gånger under graviditeten, vilket gör att inga ryska riskgraviditeter sköts på avdelningen .I detta nu har långt över 100 ryska barn fötts i Ekenäs. Dessa privatpatienter ger ett välkommet tillskott i kassan. Den inkomst sjukhuset får av dessa privatbetalande patienter täcker på årsbasis kostnaderna för hela den gynekologiska och den del av barnjour – och anestesijourverksamheten som berör förlossningsvården.

Detta innebär att inga ekonomiska vinster kan uppnås med att stänga Ekenäs BB och flytta förlossningarna till andra sjukhus, men däremot avsevärda risker vad gäller trygghet. Långa och många ambulansfärder är scenariot. Under det första halvåret 2009 har 30 barn fötts inom 1 ½ timme från det de kommit till förlossningsavdelningen hemifrån. Åtminstone en del kanske t.o.m. alla dessa barn skulle i så fall ha fötts i ambulansen. Det kan inte kallas trygghet.

Språket är även en betydande trygghetsfaktor. Det finns för tillfället ingen möjlighet att erbjuda heltäckande svensk service på andra sjukhus inom HNS än i Borgå och Ekenäs. En förflyttning av 16 barnmorskor – om de nu skulle vara villiga att flytta – räddar inte HNS visavi språkfrågan. Patienten bör få vård på sitt modersmål och det kan hon få endast på ett sjukhus där hela personalen talar och dokumenterar på både svenska och finska.

Vad beträffar språket kan man ju notera att även gruppens svenska version av rapporten är full av språkgrodor. Som gruppmedlemmar fick vi den svenska och även den finska slutliga versionen oss tillsänd först samma morgon som den offentliggjordes dvs. den 21.8 kl.9.09 och hade därför inte möjlighet att rätta språkfelen och inte heller de sakfel som vi upptäckt då vi läst den slutliga rapporten. Det gäller bl.a. kostnader för lokaliteter där hela barnavdelningen tagits med, trots att det är bara 3 % som har med vård av nyfödda att göra. På samma sätt har en del av gynekologi – kirurgi - avdelningens lokaliteter tagits med, trots att de inte finns med i utredningen.

Helena Hieta-Heikurainen
resultatenhetschef, överläkare

Markku Turpeinen
överläkare

Agneta Westerlund
avdelningsskötare

TOINEN TOTUUS TAMMISAAREN SYNNYTYSSAIRAALASTA

2009-10-05T15:42:00.005+03:00

Lakkausuhan alla olevasta Tammisaaren synnytysosastosta on viime aikoina liikkunut kaikenlaisia huhuja, esim. sen turvallisuudesta (tai oikeastaan turvallisuuden puutteesta) ja kustannuksista. Tosiasiat ovat toiset. Jo kesäkuussa nämä väitteet olivat liikkeellä, jonka takia Länsi-Uudenmaan sairaala kirjoitti alla olevan dokumentin. Julkaisen pian blogillani myös dokumentin "Huomautuksia ja lisäyksiä työryhmäraporttiin koskien HUS:n synnytystoiminnan järjestämistä". Olen ottanut itselleni vapauden julkaista nämä dokumentit sillä en ole löytänyt näitä tietoja millään julkisella nettisivulla eikä niiden sisältö ole ollut paljon esillä julkisuudessa. Oikeat tiedot pitää olla saatavilla.

Tässä on kaksi mielestäni tärkeintä oikaisua väärinkäsityksiin:

- Tammisaaren synnytysosastolla on käytännössä täysi lääkäripäivystys vuorokauden ympäri (gynekologi, lastenlääkäri ja anestesialääkäri). Lääkärit päivystävät sairaala-alueella, joka on erittäin pieni suuriin sairaaloihin verrattuna, eli he päivystävät leikkaussalin lähellä. (Ja leikkaussali on myös synnytyshuoneiden lähellä; tiedän sillä synnytin itse sektiolla tammikuussa. Kaikki tapahtui nopeasti, mutta ei kuitenkaan hätäsektionopeudella, sillä minun tapauksessani ei ollut kiire - vauvan toiminnoissa ei ollut mitään häiriöitä - ja sain olla hereillä. Minulle ja miehellinen kerrottiin kärsivällisesti ja asiallisesti mitä oli meneillään ja miksi. Väsymyksestä huolimatta minua kiinnosti erilaisten vehkeiden, asiantuntijoiden ja toimenpiteiden rooli synnytyksessä. Oli turvallinen olo.)

- Tammisaaren synnytystoiminta on järjestetty kustannustehokkaasti, sillä synnytykset hoidetaan joustavasti yhteistoiminnassa sairaalan muiden toiminta-alueiden kanssa ja tämän lisäksi kannattaa myös huomioida ne lisätulot, jotka synnytysosaston yksityiset ulkomaalaiset asiakkaat tuovat sairaalaan. Kustannustehokkuuteen vaikuttavat myös henkilöstön sitoutuneisuus ja joustavuus.

TOINEN TOTUUS TAMMISAAREN SYNNYTYSSAIRAALASTA

1. Executive summary

Tammisaaren synnytyssairaala on toiminnallaan osoittanut, että pienissäkin yksiköissä on mahdollista toimia poikkeuksellisen laadukkaasti, tehokkaasti ja turvallisesti. Tämän todistavat kaikki käytettävissä olevat faktat. Synnytyssairaalan tuloksista kiitos kuuluu hyvälle tiimityölle ja erinomaiselle henkilökunnalle. Henkilökunta on innovatiivisesti kehittänyt toimintaa jatkuvasti huolimatta HUS:in johdon tuen puutteesta ja aktiivisesta vastustuksesta.
Synnytyssairaalan palvelut ovat kaikissa suhteissa (lääketieteellinen laatu, palvelun laatu, turvallisuus, tehokkuus ja hinta) kilpailukykyisiä mihin tahansa muuhun vaihtoehtoon verrattuna. Toiminta tulee uuden terveydenhoitolain ja HUS-konsernin johdon vastustuksen loputtua kehittymään entistäkin paremmaksi kustannus/laatu suhteessa.
Sairaala on olennainen osa Länsi uudenmaan alueen infrastruktuuria. Synnytysten ja koko sairaalan säilyttäminen on alueen kasvuhakuisen kehityksen kannalta välttämätöntä.
Tämän lisäksi sairaanhoitopalvelujen saaminen toisella kotimaisella äidinkielellä on perustuslaillinen oikeus, joka vaarantuu jos palveluja siirretään muualle.

2. Faktoja laadusta ja turvallisuudesta

Suomen ensimmäinen ja HUS:n ainoa Baby Friendly Hospital vuonna 1996 (WHO:n kriteerien mukaan)
1990-luvun alusta osasto on tietoisesti kehittänyt toiminnan laatua(synnytyspelkopotilaiden tukeminen, vaihtoehtoiset kivunlievitysmenetelmät, potilaan kanssa yhdessä laadittu synnytyssuunnitelma)
Tämän seurauksena oman alueen synnyttäjät poikkeuksetta hakeutuvat Tammisaareen.
Hyks:ssä vuonna 2008 hoidettiin vain 5,6% alueemme synnyttäjistä ( nämä pääasiassa korkean riskin synnyttäjiä)
Hyvästä laadustamme johtuen ulkokuntalaisten synnyttäjien määrä on jatkuvassa kasvussa. Vuonna 2008 39%
Lisäksi Venäjältä hakeutuu Tammisaareen synnyttämään vuosittain noin 20-30 potilasta.
Pysyvä henkilökunta , jolla vuosien kokemus, takaa osaamisen laadun.
Läheisyys luo turvallisuutta .Viimeisen puolen vuoden aikana 30 synnyttäjä on synnyttänyt Tammisaaressa 90 minuutin sisällä sairaalaan saapumisesta. (ajoaika Tammisaari-Helsinki 1½-2 tuntia)
Ylilääkäri ja osastonhoitaja ovat aktiivisesti olleet kouluttamassa myös muiden sairaaloiden kätilöitä Osaston hoitoideologia kiinnostaa kätilö-opiskelijoita valtakunnallisesti ja vierailevia opiskelija- ja kätilöryhmiä käy kuukausittain tutustumassa ja saamassa oppia.

Viimeisten viiden vuoden aikana ei ainuttakaan korvattua potilasvahinkoa ( eikä edes vahinkovalitusta)
Hätäkeisarileikkausprosentti vuonna 2008 HUS:n alhaisin, 0,8 %. Vuosien seurannassa aika hätätilanteessa keisarileikkauspäätöksestä lapsen syntymään keskimäärin 11 min.
Perinataalimortaliteetti ( kuolleena syntyneet sekä ensimmäisen elinviikon aikana kuolleet) Stakesin mukaan vuosina 2003-2007 oli LUS:ssa 0,29 % ( vertaa koko Suomi 2007 , 0.49%)
Synnytysten käynnistysprosentti HUS:n matalin vuonna 2008 11,3 %. Korkea käynnistysprosentti johtaa herkästi ylimääräisiin toimenpiteisiin ja tämän myötä nostaa kustannuksia.
Välilihan leikkausprosentti vuonna 2008 HUS:n matalin 14,1 %.
Kahdenkymmenen vuoden seurannassa ei ainuttakaan synnytyksen jälkeistä kohdunpoistoa.

3.Faktoja tehokkuudesta ja hinnoista

Sama henkilökunta(16 kätilöä) hoitaa äitiyspoliklinikan ja ultraääniseulonnat – yhteensä 2746 käyntiä 2008, synnytykset ( 652 synnytystä) sekä osaston potilaat ( sekä ennen synnytystä että synnytyksen jälkeen)
Synnytystoiminnan lisäksi neljän lääkärin voimin vuonna 2008 hoidettu 3077 gynekologisen poliklinikan potilasta ja 855 leikkausta.
Hoitohenkilökunnan määrä / 1000 synnytystä on 25, sama kuin HUS:n suurissa yksiköissä Jorvissa ja Kätilöopistolla, Naistenklinikalla 31.
Potilaan hoito maksaa koko HUS:n piirissä suunnilleen yhtä paljon. Esimerkiksi Kirkkonummi maksoi synnytyksistä 1.1.2008 - 30.4.2009 LUS:lle keskiarviolta 1831 € ja HYKS:lle 1807 € per synnytys.
Itsemaksavista ulkokuntalaisista potilaista saatava tuotto on suuri vuositasolla, ainoastaan synnytysosastolle 161 556,23 € vuonna 2008. Kun siihen vielä lisätään sairaalan muilla osastoilla annettu hoito, summa on noin 250 000 € .Tämä vastaa naistentauti- anestesia- ja lastenlääkäripäivystyksen kustannuksia vuositasolla.

4. Faktoja sairaalan kokonaisuuden haavoittuvuudesta

Pienen sairaalan kaikki toiminnat ovat toisistaan riippuvaisia. Esimerkiksi synnytystoiminnan lakkauttaminen johtaisi sekä lastenlääkäri - että anestesialääkäripäivystyksen loppumiseen kustannustehottomana. Samoin lastenosaston toiminta ei enää olisi mahdollista eikä edes kannattavaa.
Tästä on seurauksena koko sairaalan akuuttitoiminnan heikentyminen ja tämän myötä myös luopuminen vaativasta leikkaustoiminnasta , koskien sekä kirurgiaa että gynekologiaa.

5. Miksi johto ajaa maan parhaan synnytyssairaalan lopetusta?

Maailma on sen näköinen, miten sitä katsoo. HUS- johto uskoo suuruuden ekonomiaan. Mitä suurempi yksikkö, sitä tehokkaampaa toiminta on! Tämän lisäksi johto haluaa keskittää kaiken ohjauksen, ajattelun ja suunnittelun. Ideana on, että keskusjohto tietää parhaiten. Erilaiset ajatukset ja toimintamallit sekä itsenäinen innovatiivinen ajattelu nähdään epäilyttävinä ja vähintäänkin johdon ”oikeaa totuutta” uhkaavina. Tässä yhteydessä johdon ajattelun vaikuttimina ovat tietysti pääomistajien taloudelliset vaatimukset ja valitukset palvelun kalleudesta. Omistajan ääni ohjaa pääkaupunkikeskeisiin ratkaisuihin ja aluepoliittiset pyrkimykset jäävät tietysti toiseksi.

Kun kaikkeen tähän yhdistetään teknokraattinen Toyotan tehtaiden toimintamallin ihailu, medikalisoituneesti painottunut lääkärin ammatti- identiteetti, etäinen kabinettijohtamisen kulttuuri ja ekonomistinen taloudellisten arvojen korostaminen alkaa johdon ajattelun tausta hahmottua. Näistä lähtökohdista on ymmärrettävää, että voi päätyä ajamaan maan parhaan pienen synnytyssairaalan lopetusta.

6. Tulevaisuuden kuvia

Nyt tehtävät päätökset perustetaan toivottavasti faktoihin. Päätösten perusteella avautuu ainakin kolmenlaisia tulevaisuuden kuvia;

Kauhuskenaario
Synnytyspalvelut lopetetaan ja niiden mukana sairaalan kyky ylläpitää täyttä palveluvalmiutta heikkenee. Sairaalan tehokkuus heikkenee ja sen houkuttelevuus työpaikkana vähenee. Tämä johtaa muutamassa vuodessa siihen, että toiminta katsotaan HUS konsernissa kannattamattomaksi. Palvelut siirretään pääkaupunkiseudulle ja Lohjalle. Taksit ja ambulanssiyrittäjät voivat hyvin. Ensimmäisen kahden vuoden aikana matkalla sairaalaan kuolee 1 äiti ja vammautuu 2 lasta. Raaseporin vetovoima alueena vähenee entisestään ja siitä tulee pääkaupunkiseutulaisten talvisin autioitunut kesälomareservaatti.

Vähennetään asteittain- skenaario:
Synnytyspalvelut siirretään muihin sairaaloihin ja sairaala keskittyy kehittämään ”sitä missä se on hyvä”. Jotta synnytysten lopetustavoitteeseen päästäisiin luvataan, että toiminta muilta osin jatkuu ja käydään ei realiteetteihin perustuvaa lehmäkauppaa. Päivystyspalveluja yritetään ylläpitää kalleudesta ja työvoiman saantivaikeuksista huolimatta. Palvelut tulevat alueelle kalliiksi ja johtavat jatkuviin veronkorotustarpeisiin. ……

Järki voittaa - skenaario:
Päätetään rakentaa sairaalan toimintaa nykyisten olemassa olevien vahvuuksien varaan ja ryhdytään tukemaan synnytyssairaalan toimintaa kunnolla. Henkilökunnalle annetaan työrauha. Jo päätetty remontti toteutetaan vauhdilla. HUS -saneeraukset suunnitellaan siten, että osa synnyttäjistä ohjataan Tammisaareen. Sairaalaan haluavien synnyttäjien tuloa kannustetaan ja sen palveluista tiedotetaan alueella. Ulkomaalaisten synnyttäjien palveluun panostetaan ja näitä palveluja markkinoidaan aktiivisesti koko kapasiteetin saamiseksi käyttöön. Tuleva terveydenhoitolaki tekee vapaan synnytyspaikan valinnan kansalaisille mahdolliseksi ja tämä lisää kysyntää huomattavasti. Kolmen vuoden kuluttua synnytysten määrä on noussut tuhanteen kahteensataan ja paikallisten synnytysten hintoja voidaan vähentää 30 %.
Alueen houkuttelevuus paranee ja työpaikkojen/ uusien asukkaiden määrä alkaa nousta.

Tammisaari, 25.06.2009

Helena Hieta-Heikurainen
ylilääkäri tulosjohtaja

Markku Turpeinen
dosentti, ylilääkäri

Thomas Dahllund
apul.ylilääkäri

Anu Lehmusvaara
apulaisylilääkäri

Aulikki Saari-Kemppainen
apul. ylilääkäri

Karl von Smitten
professori, v.t. apul.ylilääkäri

Jukka Rinne
apul.ylilääkäri

Agneta Westerlund
osastonhoitaja

Nina Nuutinen
apul.osastonhoitaja

Peter Braskén
ylilääkäri

Martti Hirn
os.ylilääkäri

Raafat Sayed
erik.lääkäri

Carl-Johan Lindström
ylilääkäri, tulosjohtaja

Mari Vehma
erik.lääkäri

Sirkka-Liisa Läspä
erik.lääkäri

Mervi Haapala
os.ylilääkäri

Johanna Harling
os.lääkäri

Tammisaaren synnytysosaston lakkauttaminen olisi rikkomus Suomen kansainvälisiä sitoumuksia vastaan

2009-10-04T22:33:00.001+03:00

Tässä Finlandssvensk samling-järjestön lausunto Tammisaaren synnytysosastosta. Tässä tarkastellaan lakkausuhka kielioikeudellisesta näkökulmasta.

Tammisaaren ja Porvoon osastot ovat sairaanhoitopiirin alueella ainoat synnytysyksiköt, jotka käytännössä pystyvät tarjoamaan kielilain vaatimaa hoitopalvelua. Tästä tosiasiasta ei päästä siirtämällä Tammisaaren 16 kielitaitoista kätilöä muihin yksiköihin. Kielellinen hoito-osaaminen pirstaloituu sattumanvaraiseksi. Vaikka periaatteessa voisi järjestää ruotsinkielisiä - toimivia - alayksiköitä muihin sairaaloihin, tämä ei käytännössä toteudu hienosta puheista huolimatta.

Tammisaaressa koko sairaala, kaikki toiminnot, kaikki osastot, ja koko yhteiskunta on täysin toimiva ruotsiksi, julkiset palvelut myös täysin suomeksi. Siksi Tammisaari on mahdollisuus niille synnyttäjille koko HUS:in alueella (ja toisille, esim. minä Varsinais-Suomesta synnytin tammikuussa Tammisaaressa), joille ruotsinkieli on tärkeä hoidon laatukriteeri. Monet tyytyvät tilanteeseen jossa kielelliset oikeudet eivät toteudu, useimmiten siitä syystä että arvostavat lähellä sijaitsevaa yksikköä (esim. suurin osa Espoossa asuvista ruotsinkielisistä synnyttävät Jorvissä, vaikka suurin osa tietää kokemuksesta, että ruotsinkielen käyttö on siellä sattumanvaraista, vaikka se joskus toimii ihan hyvinkin, joka tapuksessa se ei ole samalla lailla itsestäänselvyys kuin Tammisaaressa). Vaikka monet luopuvat kielellisistä oikeuksistaan, ei ole oikeudenmukaista evätä näitä oikeuksia niiltä, joille oikeudet tällä hetkellä taatan kiitos Tammisaaren synnytysosaston.

Tammisaaren synnytysosaston lakkauttaminen olisi rikkomus Suomen kansainvälisiä sitoumuksia vastaan

Virkamiestason ehdotus Länsi-Uudenmaan sairaalan Tammisaaressa sijaitsevan synnytysosaston lakkauttamisesta sotii perustuslain kielisäädöksiä ja kielilakia sekä Suomen kansainvälisiä sitoumuksia vastaan. Kysymys on lakisääteisistä velvollisuuksista maan ruotsinkielistä vähemmistöä kohtaan. Ehdotus, jota Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiirin hallitus käsittelee kokouksessaan 12. lokakuuta, ei ota huomioon ruotsinkielisen väestön alueellisia oikeuksia eikä kielivähemmistön selkeää kannanottoa Tammisaaren synnytysosaston puolesta.

Tammisaaren synnytysosaston palvelut toimivat täysin sekä ruotsin että suomen kielellä. Länsi-Uudenmaan sairaanhoitoalueella, joka käsittää vuodenvaihteessa perustetun Raaseporin (entisten Tammisaaren, Karjaan ja Pohjan kuntien) sekä Inkoon ja Hangon alueet, on ruotsinkielinen väestö selvästi enemmistönä. Alueen 44.000 asukkaasta 61 prosenttia on ruotsinkielisiä. Entisen Tammisaaren kaupungin alueella ruotsinkielisiä on yli 80 prosenttia. Kyseessä on ainoa Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiiriin kuuluva selvästi ruotsinkielinen alue. Monet synnyttäjät hakeutuvat Tammisaareen myös muilta alueilta sekä kielellisistä syistä että osaston tarjoaman korkeatasoisen hoidon takia.

Keskustelussa on tuotu esiin uhka - vaikka konkreettista ehdotusta ei vielä ole tehty - myös Porvoon synnytysosaston lakkauttamisesta. Porvoossa on tosin nykyään suomenkielinen enemmistö, mutta ruotsinkielisten osuus on merkittävä. Porvoon synnytysosasto on sairaanhoitopiirin toinen hyvää ruotsinkielistä palvelua tarjonnut yksikkö. Pääkaupunkiseudulla, missä ruotsinkielisen väestön määrä on suuri mutta prosenttiosuus pieni, voi ruotsin kielellä synnyttää vain joissakin tapauksissa, ja palvelun taso on hyvin epätasainen. Niinpä pääkaupunkiseudulla ei olekaan yhtään synnytysyksikköä, joka kykenisi noudattamaan kielilakia (423/2003), jonka mukaan ”yksilön kielelliset oikeudet toteutetaan ilman, että niihin tarvitsee erikseen vedota” (2 §).

Suomi on sitoutunut 1.3.1998 alkaen noudattamaan Euroopan neuvoston alueellisia ja vähemmistökieliä koskevaa peruskirjaa ja sisällyttänyt sen kansalliseen oikeusjärjestykseensä (asetus 149/1998). Peruskirja ei yleensä koske virallisia kieliä, mutta Suomi on sitoutunut soveltamaan sitä ruotsin kieleen, eli valinnut myös ”vähemmän käytetyn virallisen kielen” (art. 3). On ilmeistä, että Suomen tulisi soveltaa maassa virallisen kielen asemaa nauttivaan ruotsiin vähintäänkin samoja sääntöjä kun muihin vähemmistökieliin. Sopimuksen osapuolet sitoutuvat rakentamaan politiikkansa, lainsäädäntönsä ja käytäntönsä mm. siten, että ”alueellisen kielen tai vähemmistökielen maantieteellistä aluetta kunnioitetaan sen varmistamiseksi, että olemassaolevat tai uudet hallinnolliset rajat eivät muodosta estettä kyseisen alueellisen kielen tai vähemmistökielen edistämiselle” (art. 7.1b).

Vastaava säädös uudessa perustuslaissa (731/1999) kuuluu näin: ”Hallintoa järjestettäessä tulee pyrkiä yhteensopiviin aluejaotuksiin, joissa turvataan suomen- ja ruotsinkielisen väestön mahdollisuudet saada palveluja omalla kielellään samanlaisten perusteiden mukaan.” (122 §). Vanhan perustuslain vaatimus siitä, että hallintoalueiden rajoja uudistettaessa tulee pyrkiä siihen, että toiskieliset vähemmistöt tulevat niin pieniksi kuin mahdollista (hallitusmuodon 50.3 §), oli vielä selvemmin sopusoinnussa sen alueellisen periaatteen kanssa, joka on määritelty Euroopan neuvoston kieliperuskirjassa ja Euroopan neuvoston kansallisten vähemmistöjen suojelua koskevassa puiteyleissopimuksessa (art. 16) sekä yleisesti hyväksytty ihmisoikeuskirjallisuudessa. Myös uuden perustuslain hallinnollista jakoa koskeva säädös on tulkittava peruskirjan vaatimuksen mukaisesti: Kunnioittaa vähemmistökielen maantieteellistä aluetta.

Tammisaaren synnytysosaston lakkauttaminen merkitsisi sitä, että Suomi laiminlyö kansainvälisoikeudelliset velvollisuutensa, sillä lakkauttamisen vuoksi vahvasti ruotsinkielisen Länsi-Uudenmaan synnytykset siirrettäisiin isomman, pääosin suomenkielisen alueen hoidettavaksi. Tämä hallinnollinen rajanmuutos merkitsisi kielilain vaatimukset täyttävän yksikön lakkauttamista ja synnyttäjien ohjaamista kielilain vaatimuksia rikkoviin yksiköihin. Ehdotettu hallintouudistus muodostaisi siis esteen ruotsin kielen edistämiselle. Ruotsintaitoisten kätilöiden ja lääkärien hajasijoittaminen moneen suureen yksiköön ei takaisi samoja kielellisiä oikeuksia kuin samojen henkilöiden keskittäminen yhteen pienempään, ruotsinkielisellä alueella sijaitsevaan yksikköön.

Jos Tammisaaren synnytysosasto lakkautetaan, vaarannetaan samalla koko Länsi-Uudenmaan sairaalan asema korkeatasoisten ja kustannuksiltaan edullisten terveyspalvelujen tuottajana. Päätöksellä olisi huomattava kielteinen vaikutus koko maan ruotsinkielisille sairaanhoitopalveluille. Näin katoaisi taas yksi yksikkö, joka yleisesti käyttää ruotsinkielistä hoitoterminologiaa ja jossa alan opiskelijat voivat perehtyä ruotsinkieliseen hoitokulttuuriin.

Euroopan neuvoston kieliperuskirja on juridisesti sitova sopimus, joka on sisällytetty Suomen kansalliseen oikeusjärjestykseen. Peruskirjan määräyksiä voivat valvoa Suomen omat hallintotuomioistuimet. Kansainvälistä valitusinstanssia ei kuitenkaan ole, ja kansainväliset sanktiot ovat luonteeltaan lähinnä poliittisia.

Kieliperuskirjan noudattamista seurataan kansainvälisen asiantuntijakomitean antamien tilanneraporttien perusteella, jotka puolestaan perustuvat valtion ja vähemmistöedustajien antamiin raportteihin. Komitea raportoi Euroopan neuvoston ministerikomitealle, joka antaa lyhyitä maankohtaisia suosituksia. Kun Suomea koskeva raportti viimeksi tarkistettiin vuonna 2007, kehotti ministerineuvosto kolmannen kerran Suomea toteuttamaan lisätoimia ”varmistaakseen ruotsin- ja saamenkielisten sosiaali- ja terveydenhuoltopalvelujen saatavuuden”.

Sekä alueelliset että kansalliset ruotsinkieliset järjestöt ovat yksimielisesti ilmoittaneet vastustavansa Tammisaaren synnytysosaston sulkemishanketta. Suomenruotsalaiset kansankäräjät, Folktinget, joka edustaa maan ruotsinkielistä väestöä, on selkeästi asettunut tukemaan Tammisaaren synnytysosaston säilyttämistä. Päätös osaston sulkemisesta merkitsisi sitä, että kielellinen enemmistö täysin kieltäytyisi ottamasta huomioon kielivähemmistön omaa mielipidettä.

Kemiössä 1.10.2009
Finlandssvensk Samling ry:n hallituksen toimeksiannosta

Anna Ritamäki-Sjöstrand
Hallituksen jäsen
Suomenkielinen käännös toteutettu yhteistyössä Juha Janhusen kanssa

Tässä Finlandssvensk samlingin kotisivut: www.finlandssvensksamling.org

BB-indragning brott mot Finlands internationella förpliktelser

2009-10-01T15:47:00.006+03:00

Här Finlandssvensk samlings uttalande om Ekenäs BB, en analys ur språklig synvinkel. Vi lyfter fram den regionala dimensionen av språkliga rättigheter, en dimension som är svårgreppbar, dels för att en stor del av den svenska språkgruppen i Finland - numera den största delen - lever i lokal minoritetsställning och dels för att den finskspråkiga majoriteten inte känner till vilken milsvid skillnad det är mellan den svenskspråkiga samhällsverkligheten mellan orter med svensk majoritet och orter med en liten andel svenskar. Såväl i Helsingfors som i Ekenäs har en svenskspråkig rätt till svenskspråkig sjukvård, men i Ekenäs fungerar det. Det kan fungera i Helsingfors också, men då beror det allt för ofta på att patienten har tur att råka på svenskspråkig personal eller på att betydande personliga, administrativa och politiska ansträngningar har gjorts uttrycklingen för att få vården att fungera. I Ekenäs går så att säga av sig själv. Den språkliga medvetenheten är en del av hela samhällskulturen.

Finlandssvensk samling rf:

En indragning av Ekenäs BB skulle innebära ett brott mot Finlands internationella förpliktelser

Tjänstemannaförslaget om en indragning av Västra Nylands sjukhus förlossningsavdelning, Ekenäs BB, strider förutom mot grundlagens språkstadganden och språklagen även mot Finlands internationella förpliktelser gällande den svensktalande minoriteten. Förslaget som skall behandlas i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts styrelse den 12 oktober 2009 repekterar inte den svenskspråkiga befolkningens geografiska område och ignorerar minoritetens klart uttryckta bedömning av Ekenäs BB:s betydelse.

Indragningshotade Ekenäs BB verkar fullständigt på svenska såväl som på finska. Västra Nylands sjukvårdsområde som består av Raseborg (som grundades vid årsskiftet efter sammanslagning av Ekenäs, Karis och Pojo), Ingå och Hangö har en klar svenskspråkig majoritet. Av de kring 44000 invånarna har 61 procent svenska som modersmål. Tidigare Ekenäs stad hade över 80 procent svenskspråkiga, så även sjukhusets närmiljö är huvudsakligen svensk. Området är det enda inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) med en klar svenskspråkig majoritet. Många föderskor söker sig till Ekenäs BB från andra områden p.g.a. den språkligt och medicinskt högklassiga vården.

Dessutom förekommer diskussioner, fastän ett konkret förslag ännu inte föreligger, om en indragning av Borgå BB, den andra enheten inom HNS som upprätthåller en god språklig nivå. Borgå är visserligen en stad med finsk majoritet men andelen svenskråkiga i regionen är betydande. Inom huvudstadsregionen, där de svenskspråkiga är många, men den procentuella andelen är liten, kan det vara möjligt att få en del av förlossningsvården på svenska i vissa fall, men den språkliga vårdkvaliteten är ytterst ojämn. Huvudstadsregionen har inga förlossningsenheter som klarar av att följa språklagen (423/2003) genom att se till att ”individens språkliga rättigheter förverkligas utan att han eller hon särskilt behöver begära det” (2 §).

Finland har förbundit sig att fr.o.m. den 1 mars 1998 följa Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk och införlivat den i den nationella rättsordningen (förordning 149/1998). Normalt gäller stadgan inte officiella språk, men Finland har valt att tillämpa den på svenskan som ”ett officiellt språk som används mindre allmänt” (art. 3). Det är uppenbart att Finland åtminstone bör följa de grundläggande regler som gäller för andra minoritetsspråk för sitt svenska nationalspråk. Fördragsparterna förbinder sig att ”bygga sin politik, lagstiftning och praxis” på bland annat "respekt för det geografiska området för varje landsdels- eller minoritetsspråk för att trygga att gällande eller ny administrativ indelning inte utgör hinder mot främjande av ifrågavarande landsdels- eller minoritetsspråk” (art. 7.1b).

Motsvarande stadgande i den nya grundlagen (731/1999) lyder: ”När förvaltningen organiseras skall en indelning i sinsemellan förenliga områden eftersträvas så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder.” (122 §). Den gamla grundlagens krav på att ”minoriteterna med annat språk bliva möjligast små” vid nyreglering av förvaltningsområdens gränser (regeringsformens 50.3 §) var klart i överensstämmelse med territorialprincipen såsom den formulerats i Europarådets språkstadga och i Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter (art. 16) och så som den allmänt uppfattas inom den minoritetsrättsliga litteraturen. Även den nya grundlagens krav på den administrativa indelningen bör tolkas i samklang med stadgans krav på respekt för minoritetens geografiska område.

Ett beslut om indragning av Ekenäs BB innebär att Finland underlåter att fullfölja sina folkrättsliga förpliktelser enligt språkstadgan. Det starkt svenskspråkiga Västra Nylands födslar införlivas i ett större finskdominerat område. Denna administrativa gränsförskjutning innebär en indragning av en enhet som uppfyller språklagens krav och en hänskjutning av föderskorna till enheter som inte uppfyller kraven. Den nya administrativa indelningen för födslar utgör således ett hinder mot främjande av det svenska språket. Ett visst antal svenskkunniga barnmorskor och läkare utspridda på flera enheter garanterar inte att svenskspråkiga föderskor kan tala och bli tilltalade på svenska på det sätt som samma personal koncentrerad till en och samma enhet placerad på en svenskspråkig ort.

Ifall en indragning av BB i Ekenäs genomförs riskeras i förlängningen hela sjukhusets framtid som högklassig producent av kostnadseffektiv specialsjukvård, vilket har en starkt negativ effekt för den svenskspråkiga sjukvården i Finland. Därmed förloras ytterligare en plats där den svenskspråkiga vårdterminologin används genomgående och vårdstuderande har en möjlighet till en naturlig inlärning av en svenskspråkig vårdkultur.

Språkstadgan är ett juridiskt bindande fördrag som införlivats i den nationella rättsordningen. Förvaltningsdomstolarna i Finland kan tillämpa språkstadgans bestämmelser, men någon internationell domstol med jurisdiktion att handha klagomål finns inte. De internationella sanktionerna är i första hand av politisk karaktär.

Språkstadgans system är baserat på periodiska rapporter som en internationell expertkommitté granskar. Kommittén rapporterar vidare till Europarådets ministerkommitté som avger kortfattade rekommendationer. Då Finlands senaste rapport granskades 2007 lyfte ministerkommittén för tredje gången fram behovet av att Finland ”satsar mera på att säkerställa tillgången till social- och hälsovårdstjänster på svenska”.

Såväl regionala organ som nationella svenskspråkiga organisationer har enstämmigt och entydligt motsatt sig en stängning av Ekenäs BB. Svenska Finlands folkting, som representerar Finlands svenskspråkiga befolkning, har klart tagit ställning för Ekenäs BB:s bevarande. En indragning vore ett absolut underkännande av minoritetens egen bedömning.

Kimito den 1 oktober 2009,
för Finlandssvensk samling rf:s styrelse, enligt uppdrag

Anna Ritamäki-Sjöstrand
Styrelsemedlem

Här finns Finlandssvensk samlings hemsida: www.finlandssvensksamling.org
Mer information om språkstadgan hittar du i vänstermenyn under "Dina rättigheter"

Crazy drum man

2009-09-29T21:26:00.003+03:00

Och varför visar jag då en sådan film på min blogg? Orsaken är enkel, den tokiga trummisen är min man! Hjälp!? Inte är det väl han som tuttat på för att ge sin kompis möjligheten att spela in en videosnutt!? Nej, absolut inte. Hans band hade bara caféet som träningslokal och så tog han sig dit för att ta vara på det som kunde räddas. Och trots förstörelsen hade trummorna - uppenbarligen - klarat sig helskinnade. Det är detta han testar i filmen. Bedrövligt står det till med själva lokalen.

Ja mitä nyt? Miksi tällainen video blogillani? Kyseessäni on oma rakas rumpalimieheni! Onkohan ihan hulluksi tullut? Ei oikeastaan. Hänen bändinsä treenikämppä paloi sunnuntaina ja hän vain heti mahdollisuuden saatuaan ryntäsi pelastamaan kamat - ja testaamaan rummut! Kaveri laittoi todisteen youtubeen ja valitsi otsikoksi Crazy drum man, englanniksi vaikka video on Ahvenanmaalta. Löytääköhän moni tämän anonyymin, hullun rumpalin? Joka tapauksessa aika hullulta näyttää!

Spara klokt med tanke på framtiden

2009-09-24T12:49:00.000+03:00

Denna insändare ingick i Åbo Underrättelser den 24 september 2009. Den handlar om hur man kan spara pengar på att hålla kvar också mindre skolor parallellt med de större och riskerar utökade kostnader om man inte håller dem kvar, detta specifikt ur ett Kimitoö-perspektiv där Kimitos och Dragsfjärds områden både har ungefär en och en halv klassers årskullar. Då är det ekonomiskt klokt att sträva efter att en skola har enkla klasser, en annan sammansatta (en lärare för en årskurs i ena skolan, en lärare för två årskurser i den andra) - för att inte tala om alla andra fördelar det har att ha ett mångsidigt skolnät. De skolor som behandlas här är inte riktigt små skolor, utan har 40-50 elever, vilket utnyttjar lärarresurserna väl.

Tänkt bara på vilken underbar marknadsföringstrumf det är i dessa tider då det finns så få byskolor kvar! Kommunen där det finns olika skolor att välja bland!

Spara klokt med tanke på framtiden

Det finns politiker i vår kommun som målar kommunens ekonomiska framtid i svart. Det är intressant att då jag för åtta år sedan ville att det skulle framgå i budgetboken hur mycket statsbidrag vi fick per elev så var svaret att "så kan man inte räkna". Nu passar det ändå att använda bruttosumman för att ange hur mycket vi förlorar för varje elev som vi inte har. Och Kohtamäkis omnämnande om att vi - med beaktande av statsbidraget - skött skolsektorn betydligt förmånligare än andra kommuner i samma storleksklass har förbigåtts med tystnad.

Det är sant att statsbidraget minskar, då elevantalet minskar men givetvis minskar också kostnaderna. Dels behöver de elever som inte finns varken skolmat, läromedel eller skjuts. Och helt utan något särskilt fullmäktigebeslut minskar antalet lärare. Under de senaste sex åren har antalet lärare minskat i samma takt som elevantalet, så det finns inget ackumulerat underskott och kommer knappast heller att uppstå något sådant på det sätt som Ingmar Forne har framfört.

Genom att dra in skolan i Björkboda sparar vi två lärartjänster och för varje parallellklass som faller bort i de högre årskurserna sparas där en lika stor resurs. Sådan inbesparing kan vi räkna med ännu två år framåt. Andra indragningar kan se ut som inbesparingar, men kan i värsta fall leda till betydande merkostnader.

Skolorna i Tjuda och Ytterkulla representerar en skolkultur som många uppskattar. Med det elevunderlag vi har i dag behövs dessa skolor för att inte riskera att varje inflyttad elev leder till krav på parallellklasser i de större skolorna. Vi måste inse att tre lärare i en skola och sex i en annan inte kräver mera lön än nio lärare i den större skolan. Om vi får ens en lika stor inflyttning som under de senaste åren så behöver vi alla de elevplatser som i dag är lediga i de kvarvarande trelärarskolorna. Om elevantalet ökar i Amosparken kommer väggarna emot och inte är det heller ändamålsenligt att inrätta parallellklasser i Dalsbruk.

Vi har aktiva byaföreningar som vill marknadsföra oss som kommunen med livskraftiga byskolor. Vi måste ta vara på invånaraktiviteten och våga tro på framtiden.

Carola Antskog, Kimito

Miniskolor ger flexibilitet - Minikoulut tuovat joustavuutta

2009-08-30T15:45:00.001+03:00

Den här insändaren skriven av min mor publicerades i Åbo Underrättelser lördagen den 29 augusti. Bakgrunden är att Kimitoöns organisationskommissionen i maj ifjol, alltså som förberedelse för inför sammanslagningen av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd vid årsskiftet, beställde en utvecklingsplan av Audiator. Konsulten Esa Kohtamäki överlät rapporten i maj i år. Nu i augusti har öppna möten arrangerats i de berörda skolorna.

Kimitoön har såväl svenska som finska skolor. Både svenska och finska skolsektorn har goda möjligheter att göra betydande inbesparingar i lärarkostnaderna utan att göra så stora förändringar i skolnätet som Kohtamäki föreslagit.

Miniskolorna ger flexibilitet

Så har då alla skolor i Kimitoöns kommun, utom den ohotade skolan i Rosala och de praktiskt taget indragningsklara Björkboda skola 1-6 och finska centralskolan 1-4, haft besök av skoldirektör Erika Strandberg som presenterat hur tjänstemannaledningen tänkt sig förändra skolstrukturen. De två återståemde skolorna på måndag är viktiga för att vi ska få en insyn i hur dessa föräldrar ser på alternativen.

Här syns en tydlig trend till stordrift. Trots att bilagan till samgångsavtalet klart talar för att trelärarskolor ska bevaras har man valt att satsa främst på skolor med enkla klasser i Dalsbruk och Amosparken, vilket ger ytterst lite utrymme för inflyttning. Enligt de elevantal som presenterats skulle indragningen av Ytterkulla och Tjuda skolor leda till parallellklasser i de största skolorna och ett behov av några enkla klasser i Västanfjärd. En överföring av eleverna från Björkboda till Västanfjärd skulle alltså öka trycket på flera lärare där. Det finns ytterst litet att vinna på att från hösten 2010 dra in skolorna i Tjuda och Ytterkulla - om alls något.

Redan genom att dra in Björkboda skola och minska lärarantalet på finska sidan med två sparas de 200 000 euro som man beräknar att startsbidraget minskar nästa år. Samtidigt håller man kvar några miniskolor med sammansatta klasser, vilket har många pedagogiska fördelar och möjliggör ett flexibelt utnyttjande av lärarresurserna.

Carola Antskog
fullmäktigeledamot, Kimitoön

Mielipide yllä on äitini kirjoittama. Kemiönsaaren kunnassa keskustellaan kouluverkon voimakkaasta supistamisesta. Konsultti Esa Kohtamäen mukaan säästetään suuria summia lakkauttamalla kouluja, vaikka minikoulut yhdysluokkineen tarjoavat joustavuutta opettajaresurssien käytässä - ja lisäksi kunnassa on tarjolla erilaisia pedagoogisia vaihtoehtoja.

Kunnassa on sekä ruotsin- että suomenkielisiä kouluja. Selviä säästöjä voi saada aikaan myös ilman ehdotettua kovaa kouluverkkojen supistamisia. Ruotsinkielisenä minua kiinnostaa eniten miten oman kieliryhmäni koulutus järjestetään, koska olen sitä mieltä että suomenkielisten on itse päätettävä omista kouluasioistaan. Tietenkin toivon hyviä - ei hätiköityjä - ratkaisuja kaikille!

2009-05-30T21:26:00.001+03:00

Nya valsystemet bra för SFP - Uusi vaalijärjestelmä hyvä RKP:lle

2009-05-23T20:56:00.005+03:00

Det nya riksdagsvalssystemet är - tvärtemot vad som antytts i tidningsspalterna - bra för Svenska folkpartiet. Det är ju de mellanstora partierna som vinner på det nya systemet då de facto-rösttrösklarna i det nuvarande försvinner.

Om resultatet i riksdagsvalet 2003 hade räknats enligt nya systemet (som jag förklarar i gårdagens blogginlägg) hade SFP fått 9 mandat, ett mandat mer.

Riksdagsvalet 2003

Centern/Keskusta enligt nya systemet 52 (fick enligt gällande system 55 mandat)
Samlingsp/Kokoomus 39 (40)
SDP 51 (53)
Vänsterförbundet/Vasemmistoliitto 21 (19)
Gröna förbundet/Vihreä liitto 16 (14)
KD 11 (7)
SFP 9 (8)

Valet 2003 var det stora förlustvalet för Svenska folkpartiet då tre mandat gick förlorade i tre olika kretsar, Nylands, Helsingfors och Vasa. Partiet hade på riksnivå 4,6 procent, en minskning med 0,5 procentenheter, i antalet röster räknat drygt 8500 färre än i valet 1999. Hade SFP:s röster fördelat sig mellan kretsarna på ett annat sätt hade de gett 9 mandat. Nu ledde alltså valsystemets gömda rösttrösklar till ett sämre slutresultat än rösträkningen på nationell nivå hade gett.

Rösttrösklarna gömmer sig med nuvarande system i valkretsarna och är minst i Nyland där rösterna fördelas på 34 mandat och störst i de små valkretsarna där de fördelas bara på 6, vilket ju i valet 2007 ledde till att Tarja Cronberg, trots att Gröna förbundet fått 11,7 procent i Norra Karelen, inte blev vald. Samlingspartiet fick med 11,8 procent i samma valkrets ett mandat. Det skilde på 90 röster mellan de två partierna.

I Egentliga Finlands valkrets, där senast partiordförande Stafan Wallin invaldes, har det för SFP varit klokt att ingå valförbund med Centern. Ett understöd på 5,5 procent i valkretsen är i sig ingen garanti för en plats bland de 17 invalda. Platsen är mycket sannolik med det resultatet - mycket sannolik redan med ett understöd på 5 procent - men om det går vägen avgörs ändå av hur rösterna fallit på de andra partierna. Med det nya valsystemet är val på egen lista - vilket ju blir obligatoriskt - inte längre rysk rulett för SFP i Åboland.

Utan rösttröskel skulle partier med bara 0,5-1 procent av rösterna få 1-2 mandat enligt det nya systemet. Fördelningen av partiernas mandat på valkretsarna skulle bli mindre förutsägbart och kunna leda till situationer som upplevs orättvisa då de små partierna kan få mandat på ställen där de har en väldigt liten andel av rösterna och partier med större andel röster just där kan bli utan. En rösttröskel på 2 procent löser dock det här problemet lika bra som den nu föreslagna 3 procent. SFP har alltså gjort rätt i att verka för en så låg tröskel som möjligt. Det är också synd att partier av typen "Norra Karelens befrielsefront", alltså partier starka endast regionalt, inte har en chans att komma in då den ursprungligen föreslagna regionala 12-procentsspärren inte längre finns med.

Hur är det då med beskyllningarna om att SFP då partiet godkänner förslaget till valreform riskerar att falla ur riksdagen och att de svenskspråkiga därmed skulle förlora sin representationen? Frågan innehåller antagandet att SFP är den bästa - eller enda? - representanten för de svenskspråkiga. Det här är ingen självklarhet. Å andra sidan kan man konstatera att Svenska folkpartiet måste kunna kunna räkna med att få åtminstone 3 procent av rösterna för att räkna sig som en trovärdig representant för den svenskspråkiga befolkningen. Ifall SFP någon gång i framtiden faller under tröskeln torde det innebära att de svenskspråkiga förlorat tilliten till SFP och hittat andra kanaler för frågor som de upplever som viktiga.

RKP olisi uudella laskentatavalla saanut lisäpaikan vuoden 2003 vaaleissa

Paikkajako vuoden 2003 vaalituloksella esitetyn uuden vaalijärjestelmän mukaan laskettuna (katso yllä) näyttää, että uudistus on myös Ruotsalaisen kansanpuolueen kannalta positiivinen. RKP olisi silloin saanut lisäpaikan. Puoluetta on julkisuudessa syytetty uudistuksen vastustajaksi. Vaalipiirijaosta johtuvien äänikynnysten häviäminen on eduksi kaikille keskisuurille puolueille.

RKP:tä on myös haukuttu siitä, että puolueen edustajat uudistuksen myötä ovat valmistelemassa puolueelleen itsemurhaa. Puoluetta on siis haukuttu tyhmäksi ja ajattelemattomaksi, muka tekevät kaiken pysyäkseen hallituksessa, vaikka se pitkällä aikavälillä johtaisi tuhoon. Tämä ajattelu on tässä yhteydessä perusteeton. Jos RKP nauttii ruotsinkielisten kesken vankkaa luottamusta, puolue kyllä pysyy eduskunnassa kynnyksestä huolimatta, eli ylittää 3 prosentin rajan. Toisaalta RKP:n asema ja ruotsinkielisten edustus ei ole synonyymejä, vaikka näin asia usein esitetään. Näiden kahden asian kesken kuitenkin kiistämättä on selvä yhteys.

Riksdagsvalet 2007 enligt förslaget till nytt valsystem - Eduskuntavaalit 2007 uuden vaalijärjestelmäehdotuksen mukaan

2009-05-22T22:24:00.007+03:00

Så här hade mandaten fördelats i förra riksdagsvalet - om man tillämpar det nu föreslagna valsystemets regler på resultatet:

Centern/Keskusta 47 mandat (nu 51)
Samlingspartiet/Kokoomus 46 (50)
SDP 44 (45)
Vänsterfundet/Vasemmistoliitto 18 (17)
Gröna/Vihreät 17 (15)
KD 10 (7)
SFP 9 (9)
Sannfinländarna/Perussuomalaiset 8 (5)

Centern, Samlingspartiet och Socialdemokraterna, alltså de tre stora, hade förlorat sammanlagt 9 mandat. Vänsterförbundet hade fått ett mandat till, Gröna två, KD 4 och Sannfinländarna 3. SFP hade hållit sina 9 mandat.

Regeringen utsåg 2007 en kommission med Lauri Tarasti som ordförande som skulle utreda en reform av riksdagsvalsystemet. Kommissionen publicerade sin rapport 24.4.2008: Valområde och röstspärrar införs vid riksdagsval
(Hela rapporten som omfattar ca 150 sidor kan laddas ner på finska.) Nu nästan ett år senare, den 19.4.2009 har regeringspartierna kommit överens om utgångspunkterna för förslaget som ska avlåtas till riksdagen. Regeringen följer Tarastikommissionens förslag, men sänker röstspärren för hela landet från 3,5 till 3 procent och avstår helt från den föreslagna valkretsvisa gränsen på 12 procent.

Mer bakgrund finns på www.vaalit.fi -> VAL (På svenska) -> Utvecklingsprojekt -> Utveckling av valsystemet för riksdagsval.

I sammanfattningen kan man läsa följande nyckelfraser (här ackompanjerade av mina kommentarer):

"Antalet riksdagsmandat som partierna fått i hela landet räknas enligt det d´Hondtska systemet."

PARTIETS SAMMANLAGDA RÖSTETAL I HELA LANDET står alltså som grund för ANTALET MANDAT I HELA LANDET. Man räknar alltså ut jämförelsetal på traditionellt sätt, men nationellt i stället för på valkretsnivå och för partierna på ett abstrakt plan så till vida att varje jämförelsetal inte tillskrivs någon viss kandidat utan endast avgör antalet invalda.

"Riksdagsmandaten som partierna har fått i hela landet fördelas mellan valkretsarna enligt en metod, där kvoterna som räknats enligt Hare-Niemayer-metoden jämförs (se kapitel 1.2.3.5 samt bilaga 3.5 och bilaga 3.7 alternativ A). Partiet får mandat i var och en valkrets i samma förhållande som det får röster i respektive valkrets."

FÖRDELNINGEN VALKRETSVIS sker enligt ett KVOTFÖRDELNINGSSYSTEM. Man räknar ut kvoterna som grund för en viss valkrets mandat enligt följande formel: Partiets röstantal i valkretsen/Partiets röstantal i hela landet x Partiets platsantal i hela landet.

Exempelvis blir SFP:s kvot i Helsingfors (riksdagsvalet 2007) 1,3440. Det innebär att SFP får en plats direkt och den överblivna decimalkvoten 0,3440 samlas i en nationell kvotkorg. I det här fallet är kvoten för liten för att det ska ge ett tilläggsmandat i Helsingfors. Helsingfors 21 plats blev full med kvoten (efter att heltalen fördelats) 0,6004 (som gick till de gröna). Den allra största kvoten 0,9950 representerade en socialdemokrat i Birkaland. Det här förklarar jag på ett mera teoretiskt sätt (och kanske, trots allt, mera begripligt) i den finska texten nedan.

Fast valsystemet inte är väldigt lätt att förstå är det åtminstone helt möjligt att förstå. Mina farghågor om hur obegripligt och orättvist det bara måste bli med ett dubbelsystem som det här avfärdas härmed.

Näin lasketaan eduskuntavaalien tulos uuden vaalijärjestelmäehdotuksen mukaan

Miten olisi käynyt jos lasketaan viime eduskuntavaalien tulos ehdotetun vaalijärjestelmän mukaan? Katso lista yllä.

Taustatietoja saa vaalit.fi-sivustolla: Kehitttämishankkeet -> Eduskuntavaalien vaalijärjestelmän kehittäminen (sieltä linkki Vaalialuetoimikunnan mietintöön 24.4.2008, tässä suora linkki toimikunnan mietinnön esittelyyn).

Tässä yhteenvedosta kaksi tärkeää lausetta kommentteineni:

"Puolueiden koko maassa saamien edustajapaikkojen lukumäärät lasketaan käyttäen d'Hondtin menetelmää."

PUOLUEILLE siis jaetaan vertausluvut koko maan äänimääränsä mukaan. Puolueiden paikkojen lukumäärät VALTAKUNNALLISELLA TASOLLA.

"Kunkin puolueen koko maassa saamat edustajanpaikat jaetaan vaalipiireihin käyttäen Hare-Niemayerin menetelmällä laskettujen kvoottien koontaan perustuvaa menetelmää (ks. luku 1.2.3.5 sekä liite 3.5 ja liitteen 3.7 vaihtoehto A). Puolue saa edustajanpaikkoja kustakin vaalipiiristä samassa suhteessa kuin se saa kussakin vaalipiirissä ääniä."

Paikat jakautuvat PIIREITTÄIN KVOOTTIEN mukaan. Ehdokkaille ei siis ollenkaan lasketa vertauslukuja (ainoastaan puolueille valtakunnallisesti, niin kuin yllä todettiin).

Vaalipiirin kvootit lasketaan seuraavan kaavan mukaan: Puolueen äänimäärä vaalipiirissä/Puolueen äänimäärä koko maassa x Puolueen paikkamäärä koko maassa

Saadaan esimerkiksi luku 5,67. Silloin kyseinen puolue (puolue X) saa siinä vaalipiirissä (vaalipiiri A) automaattisesti 5 paikkaa (kokonaista paikkaa) ja kvootti ”0,67 AX” siirretään valtakunnalliseen koriin. Jos saman piirin Y-puolueen luku on 0,95 niin se ei vielä ensimmäisessä jaossa saa paikkaa siinä piirissä, vaan vasta siinä vaiheessa kun kvoottia, ”0,95 AY”, verrataan toisiin korissa oleviin kvootteihin. Lopuksi siis kaikki maan piiripuolue-kvootit kilpailevat keskenään siitä missä järjestyksessä viimeiset paikat täyttyvät vaalipiireittäin.

Jos sanotaan, että korissa suurin kvootti on ”0,98 BY” niin ensin jaetaan B-piiriin Y-puolueelle (lisä)paikka. Jos seuraava on ”0,95 AY” niin sama puolue saa seuraavan paikan A-piiristä. Ja niin edelleen. On sattumanvaraista mitkä vaalipiirit täyttyvät ensin.

Tämä on selitetty vähän toisella tavalla itse mietinnössä. Esitetty järjestelmä on paljon helpompi ja loogisempi kuin pelkäsin.

Eurovisionslåtar på esperanto - Lordia ja Kaasia esperantoksi

2009-05-16T21:48:00.008+03:00

Firar att eurovisionens final i Moskva snart börjar med att uppmärksamma två esperantoversioner av eurovisionslåtar. Några rader ur Hard Rock Hallelujah, Lordis låt som vann 2006, i, faktiskt sångbar, översättning:

Tässä euroviisujen kunniaksi esperantokäännöksiä, ensin Lordin voittokappaleesta vuodelta 2006:

Ni volas ke fulmo
Kun potenca fort’
Frapu falsajn profetojn
Ĉe la lun-leviĝ’
Venu signal’
Ni levu nin en teror’

Rokenrol-himnu anĝeloj: hardrok’-haleluja
Demon’ kaj anĝelo jen en sama rond’
Rokenrol-himnu anĝeloj: hardrok’-haleluja
En ĉi supernatura di-kreita mond’

Hela låten publicerades i nätjournalen
Libera Folio
julkaisi koko käännöksen.

Patricia Kaas som deltar i år har publicerat en esperantoöversättning av sin låt, men här finns också Et s'il fallait le faire på finska, sammanlagt 16 språk. Svenska finns inte med. Det är inga sångöversättningar i egentlig mening, men fast de bara återger innehåller blir de ganska poetiska. I det här sammanhanget är det på sin plats att lyfta fram den finländska (finska åtminstone) traditionen att översätta eurovisionstexterna så när man tittar på TV får man veta vad alla sjunger om. Grattis till översättaren!

Patricia Kaasin euroviisusivuilla Ranskan kilpailukappaleen teksti on luettavissa 16 kielellä, esim. esperantoksi, mutta myös suomeksi. Suomenkielinen versio Jos niin olis pakko tehdä ei ole erityisen laulettava, vaikka poeettinen kylläkin, vai mitä mieltä olette seuraavasta?: Jos olisi pakko, pysäyttäisin maailman, sammuttaisin valot, jotta voisit jatkaa uniasi ... Kiitos muuten Ylen euroviisutekstikääntäjille ( luultavasti heidän joukossaan ei kuitenkaan tämä Kaasin kotisivua varten kääntänyt). Ylen lähetysken käännökset on erinomainen palvelu monikielisyyden puolesta. Ymmärteekseni muissa maissa ei tällaista ole - valitettavasti.

Kaj se endus fari tion

Kaj se endus fari tion,
mi ĉesigus la Ternurniĝon
Mi estingus la lumon
por ke vi restu malveka.
Se endus, por plaĉi al vi,
aŭskulti vin ĉiunokte ...

Språkversionerna under "Les paroles"-linkin alla kieliversiot http://www.patriciakaas.net/eurovision2009/

Därför har vi inget folkligt ting ...

2009-04-28T17:45:00.004+03:00

Jag märkte just att Kenneth Myntti i vad som verkar vara ledaren i Vasabladet lördagen den 25 april 2009 diskuterar Folktingets roll och ett eventuellt folkval under rubriken Därför har vi inget folkligt ting. Följ länken ovan till en mycket intressant analys.

Det finnas olika sinnebilder av Folktinget, som en kanslistyrd intressebevakare stödd av organ med partipolitisk representation, eller som ett finlandssvenskt politiskt organ med ambitionen att styra utvecklingen i Svenskfinland. Myntti talar om "de svenskspråkigas rättsbiträde" för nuläget, men jag skulle snarare karakterisera det nuvarande Folktinget som den finlandssvenska remissinstansen som staten kan höra på rutin om finlandssvenskarnas åsikt, men som ändå inte tas på det allvar detta innebär, varken av finlandssvenkarna själva eller av staten som helhet. Sällan - eller aldrig? - företräder Folktinget enskilda medborgare i språkrättsliga tvistemål. Visserligen för Folktinget fram enskilda ärenden som finlandssvenskarnas meddelar om och det händer att enskilda får tips och hjälp, men det finlandssvenska rättsbiträdet saknas i Finlands språksystem. Om jag är rätt informerad är språkkommissionären i Kanada en sådan instans som dessutom finansierar rättsprocesser för att pröva det språkrättsligt korrekta gällande myndigheters agerande i konkreta fall.

Valdeltagendet i ett direkt Folktingsval oroar Hbl

2009-04-26T00:53:00.004+03:00

Johanna Westman framför i sin ledare i Hufvudstadsbladet 25.4.2009 under rubriken Dags att utveckla folktinget att det är självklar att diskussionen om direkt folkval av Folktinget måste fortsätta på sessionen i Ekenäs.

Det tidigare folkvalet frångicks på grund av att valdeltagandet var så lågt att tingets legitimitet med skäl kunde ifrågasättas.

Bland andra representanter för Svenska kvinnoförbundet i Åbo argumenterar för att "ett välorganiserat och demokratiskt genomfört val skulle ge folktinget en nödvändig förankring i det finlandssvenska samhället och därmed också ett mandat som riksdag och regering nödgas reagera på och ta hänsyn till på ett sätt som inte sker i dag" (Hbl-debatt 6.3).

Också nu ses alltså legitimiteten som ifrågasatt. Den saken bör diskuteras i samband med den i våra dagar så aktuella frågan om ett hårdnande samhälls- och språkklimat.

Tusendollarsfrågan är om en återgång till direkt folkval kan garantera ett så övertygande valdeltagande att legitimiteten stärks - inte försvagas.

Westman spekulerar i möjligheten att tillåta personer som inte är svensksregistrerade att rösta:

Ett system med direkt folkval skulle rimligen utgå från att själva rösträtten begränsas till "finlandssvenskar". Men handen på hjärtat: är Finlands tvåspråkighet på sikt betjänt av en strikt gränsdragning på den punkten? Svaret torde vara nej, åtminstone i Helsingforsregionen.

Då är det nog en bättre strategi att räkna med självdefiniering så, att en till äventyrs finskregistrerad men finlandssvenskt sinnad person kan känna sig inkluderad.

Vem som borde få rösta är i hög grad en ickefråga eftersom rösträtten för alla svensksregistrerade definieras i folktingslagen, men visst är det intressant att frågan kommer upp. Eftersom självdefiniering är regeln för befolkningsdatasystemets registrering borde man kunna utgå ifrån att personer med en sådan självdefiniering som finlandssvenskar som motiverar till deltagande i valet av representanter för den svenskspråkiga befolkningen även är beredda att registrera sig som svenskspråkiga.

Däremot har jag lyft fram frågan om vilka som ska vara valbara. Det kunde finnas argument för att finlandssvenskarna, ifall de själva så vill, bör ha möjligheten att låta sig representeras av personer som inte är svensksregisterade. Se min insändare från mars som publicerats här.

Westman frågar sig med rätta vart Finlandssvensk samling tagit vägen i den offentliga debatten. Föreningens andra ordförande Ida Aplund, som blev kändis då hon misstänkliggjordes för sina uttalanden i den finlandssvenska pressen, syntes betydligt mer än Juha Janhunen, vars perspektiv på det finlandssvenska är minst lika nydanande som Asplunds. Citat från Westmans ledare:

En vitaliserande debatt om finlandssvenska strategier fördes när Finlandssvensk samling grundades 2001. Föreningens omstridda ordförande Ida Asplund anklagade bland annat finskspråkiga finnar för att röva finlandssvenskars kulturarv, så som Tove Jansson och J. L. Runeberg genom att presentera dem så som en del av den finsknationella kulturen.

Sedan dess har den tidigare så stridbara föreningen försvunnit ur offentligheten, och årsmötet 2009 hålls i morgon i Ekenäs, genast efter folktingssessionens avslutande lunch.

Dessutom påminner hon om att Folktinget med en ny ordförande inte kan hålla en hög profil. Anna-Maja Henriksson är riksdagsledamot, men inte Svenska riksdagsgruppens ordförande såsom avgående Ulla-Maj Wideroos som efter två år som ordförande inte ställer upp för omval.

En revitaliserande debatt om hur denna profil ska vara skapt är välkommen. Frieri över språkgränsen, à la förra ordföranden Henrik Lax, är i alla fall att föredra framför militant språklagsaktivism.

Det är beklagligt att Westman har ett behov av att tala om "militant språklagsaktivism". Vad meningar hon egentligen? Henrik Lax, som en av den nya språklagens mest framstående fäder, nämns egentligen förklenande som en friare till finnarna, medan hans engagemang för det finlandssvenska är betydligt mer omfattande än så. Det finns inget motsatsförhållande i att kräva att språklagen - liksom andra lager - tas på allvar och i ett arbete för förståelse bland finnarna. Det ena är ju en förutsättning för det andra.

Hela Johanna Westmans ledare kan läsas på Hbl:s webbplats här.

Låt goda krafter konkurrera!

2009-04-24T19:14:00.003+03:00

Mitt inlägg som publicerades på Hufvudstadsbladets Debatt-sida idag publicerar jag nedan.

I morgon inleds Folktingets session i Ekenäs. Även representanter från Finlandssvensk samling kommer att närvara som gäster, bl.a. ordförande Juha Janhunen. Föreningens årsmöte hålls kl. 15 på söndag (26 april 2009), också i Ekenäs.

Svenska Finlands folkting

Låt goda krafter konkurrera

Folktinget inleder med sin session i Ekenäs i helgen en ny fyraårig mandatperiod. Även denna gång har tinget i praktiken utsetts av partierna enligt modellen från 1970-talet. Förslaget att återinföra direktval (Hbl 6.3 och 25.3 och senast Thomas Rosenbergs I dag-kolumn 24.4) kräver naturligtvis ingen upplösning av tinget i förtid vilket folktingssekreterare Stefan Svenfors antyder (Hbl 5.4). Det naturliga vore att låta finlandssvenskarna välja sitt ting direkt nästa gång.

Valet erbjuder en arena för debatt där kandidaterna tävlar om att vara de bästa krafterna explicit för det finlandssvenska. Åsikter om annat, så som kärnkraft eller cykelhjälmstvång, stjäl inte uppmärksamheten från hur de finlandssvenska frågorna bäst borde lösas. Det som krävs för att detta ska lyckas är att Folktinget och partierna vågar ta steget.

Justitieministeriets valbudget har 300 000 euro för sametingsvalet, så visst kostar det, men i gengäld får vi en legitim representation som ger en större genuin bestämmanderätt över våra egna frågor. Dessutom måste vi komma ihåg att skogsvårdsföreningar och andra organisationer klarar av att genomföra direktval med en betydligt enklare och billigare procedur än sametinget.

Anna Ritamäki-Sjöstrand
Kimito

Folktingssekreteraren om direktvalsidén

2009-04-24T18:49:00.000+03:00

Folktingssekreterare Stefan Svenfors inlägg i om direktvalsidén som presenterades av Svenska kvinnoförbundet i Åbo och av mig, insändarna har publicerats på den bloggen här.

Mitt svar ingick i Hufvudstadsbladet idag.

Svenska Finlands folkting

Folktinget har lagstadgade uppgifter

Tanken om ett direkt folkval av folktingsledamöterna dyker upp med jämna mellanrum och nu senast är det Svenska kvinnoförbundet (Hbl 6.3) och Anna Ritamäki-Sjöstrand (Hbl 25.3) som aktualiserar frågan.

Det är alldeles utmärkt att Folktinget och Folktingets sätt att arbeta och utföra sin uppgift väcker debatt. Frågan om ett direktval av folktingsledamöterna är också väl värd att diskutera. Att ett direkt folktingsval skulle ge Folktinget mera uppmärksamhet, åtminstone för en stund, är säkert sant.

Samtidigt är det skäl att påpeka att ett direktval också innehåller problem, både när det gäller det praktiska genomförandet och de strategiska motiveringarna.

Proceduren för att utse folktingsledamöterna är, enligt Anna Ritamäki-Sjöstrand, obegriplig för gemene man. Ritamäki-Sjöstrand har rätt i att systemet kan uppfattas som krångligt. Dock innehåller det en klar logik. Folktingets mandatfördelning är en konstruktion som bygger på den demokrati och väljaråsikt som kommit till uttryck i kommunalvalet. Folktingsledamöterna utses alltså på basis av röstningsresultatet i kommunalvalet.

Lagen om Folktinget ger möjlighet till ett direktval, till den delen finns det inga hinder ifall man skulle välja att frångå det nuvarande systemet. Det som krävs är att Folktingets styrelse med fem sjättedelars majoritet besluter att upplösa Folktinget och utlyser direktval. Partierna och även andra medborgargrupper ges i så fall möjlighet att ställa upp kandidater och röstberättigade är alla myndiga finska medborgare som uppgett svenska som sitt språk i befolkningsdatasystemet.
Tekniskt sett finns det alltså inga större hinder för att ordna ett direkt val av folktinget. Det som krävs är ett tillräckligt stort maskineri för att praktiskt genomföra det enligt lag, samt vilket inte saknar betydelse oförskämt mycket pengar. Med den rätt blygsamma statliga resurstilldelning som Folktinget i dagsläget åtnjuter vore anordnandet av ett direktval ekonomiskt förödande.

Med andra ord, Folktingets nuvarande budget klarar inte på långt när av ett direktval.
Bortsett från ekonomiska frågor kan man diskutera vad ett direktvalt Folkting kan uträtta som inte det ting som utsetts med nuvarande system kan. Möjligen skulle ett direktval göra Folktinget mer känt bland gemene man. Frågan är då hur detta nya kändisskap kunde förvaltas och utnyttjas och på vilket sätt det skulle främja Folktingets uppgifter.

Ifall Folktinget skulle vara ett finlandssvenskt parlament också i den meningen att det kunde utöva faktisk makt över myndigheter och samhälle, exempelvis enligt en liknande modell som det åländska lagtinget, skulle direkt folkvalda ledamöter vara en självklarhet.

Men Folktinget är inget parlament i den bemärkelsen. Folktinget är heller inget politiskt parti som mäter volymen på sin röst i allmänna val. Folktinget är en tvärpolitisk lagstadgad intressebevakningsorganisation vars uppgift är att främja Finlands svenskspråkiga befolknings rättigheter, samt kulturella och samhälleliga förhållanden.

Vidare ska Folktinget främja det svenska språkets ställning i Finland.

Hur Folktinget sedan sköter sitt lagstadgade uppdrag är och ska naturligtvis vara föremål för offentlig debatt. Frågan om synligheten är en naturlig ingrediens i den diskussionen, men det är viktigt att Folktingets beslutsfattare kan göra rätt prioritering mellan att lägga fokus på Folktinget som organisation eller på de finlandssvenska frågor som Folktinget har till uppgift att bevaka.

Avslutningsvis får vi väl konstatera att Folktinget har exakt den tyngd och det inflytande vi själva lyckas ge det. Folktingsledamöterna är en stor resurs i den finlandssvenska intressebevakningen och ledamöterna har också den högsta beslutande makten i Folktinget.

Det nya Folktinget samlas till sin första session i Ekenäs den 24-26 april.

Stefan Svenfors
folktingssekreterare
Svenska Finlands folkting

Rosenberg vill förstärka Folktinget

2009-04-23T21:34:00.000+03:00

Thomas Rosenberg har upprepade gånger talat sig varm för en utveckling av Folktinget. Nu talar han för direktval, större befogenheter och ett slut på Sfp:s ordförandemonopol i sin I dag-kolumn i Hufvudstadsbladet fredagen den 17 april 2009:

Ge Folktinget en chans!

Det är med en stark känsla av déjà vu , eller snarare déjà écrit , jag griper mig an dagens epistel. Denna gång med anledning av att Folktinget nästa veckoslut samlas till session i Ekenäs, bland annat för att välja ny ordförande.

Att Ulla-Maj Wideroos plötsliga avgång inte gav upphov till någon diskussion säger en del om tingets attraktivitet. Likaså att det anmält sig bara en efterträdare - Anna-Maja Henriksson. Man kunde ju tycka att ordförandeposten skulle väcka starkare passioner. Men också begripligt, eftersom dagens Folkting är tämligen vingklippt. Inte ens våra politiska hövdingar orkar tro på dess inflytande, vilket framkom av de insändare som nyligen ingick i Hbl, signerade Stefan Wallin, Astrid Thors och Ole Norrback (Hbl 31.3.). De tillbakavisar de regelbundet återkommande kraven på direktval (denna gång framförda av representanter för Svenska kvinnoförbundet i Åbo respektive Finlandssvensk samling) med att politiken görs av partierna, och att Folktinget aldrig sitter vid de bord där de viktiga besluten fattas.

Men hallå, vad är det som hindrar att vi går in för att åtminstone de beslut som angår oss själva, och där vi själva har, eller kan få, beslutskompetens avgörs vid bord som vi själva möblerar? Speciellt i dagens läge, där vi går på förlust efter förlust och domänerna smälter som smör i solen.

Visst är det bra med ett tvärpolitiskt diskussionsforum, men vi behöver mer än så. Funktionen som remissinstans räcker absolut inte som orsak till att upprätthålla nånting som ger sken av att likna ett parlament. Och informationen om landets tvåspråkighet hör till statsmaktens skyldigheter, förslagsvis en byrå inom justitieministeriet. Det har visserligen på sistone skett en glädjande aktivering av tinget. Väl så, eftersom de flesta svenskhetsmätarna står på rött. Men den allvarligaste hämskon återstår, det vill säga valsättet. Till dem som likt ovannämnda påstår att folktinget aldrig kan bli ett organ av större politisk betydelse vill jag svara med att citera Krister Ståhlberg i Finsk tidskrift 2/78: "Tvärtom, tingets verksamhet bör effektiveras. Den finlandssvenska identiteten stärks av och behöver . den symbol som ett folkvalt ting innebär. Och den finlandssvenska vitaliteten mår bra av att byggas upp genom valen och genom de åsiktsmotsättningar som råder inom tinget. " Han fortsätter med att retoriskt fråga sig om den med våld framtvingade enigheten kommer att innebära enighet till döds. Ett kvartssekel senare kan vi konstatera att han blivit sannspådd.

Låt mig inför sessionen vara alldeles konkret: vad är det som säger att ordförandeposten automatiskt tillkommer SFP, eller att det absolut måste vara en riksdagsledamot? De senaste årens täta ordförandebyten är bevis nog för att upptagna riksdagsmän anser sig ha viktigare saker att göra. Varför inte en socialdemokrat? Då finns ett uppenbart namn, och riksdagsman dessutom, det vill säga Jacob Söderman. Han har den resning som behövs. Kanske också intresset av att göra en ordentlig rafistulering av hela konstruktionen.

Thomas Rosenberg är sociolog och skriftställare.

Familjenyheter - Perheuutisia

2009-04-10T15:07:00.004+03:00

Den 26 juli 2008 gifte vi oss, Olle och jag, alltså Per-Olof Sjöstrand och Anna Margareta Ritamäki-Sjöstrand. Sedan den 8 januari 2009 blev vi lyckliga föräldrar till en liten flicka, Sigrid Fransilia Margareta Sjöstrand. På bilden är vi på BB i Ekenäs med Sigrid.

Sigrid är ett fornnordiskt namn. Fransilia har inspirerats av Kökar, därifrån Sigrids farfar härstammar och Margareta är tredje generationens mellannamn. Min mamma heter Carola Margareta så vi firar ibland Margaretadagen, vår gemensamm namnsdag.

Olemme nyt naimisissa Ollen kanssa ja meillä on myös 8.1.2009 syntynyt pieni Sigrid Fransilia Margareta Sjöstrand. Kuvassa olemme vielä Tammisaaren synnytysosastolla.

Låt oss välja våra representanter! - Anna suomenruotsalaisten valita edustajansa!

2009-03-25T22:02:00.004+02:00

Den här insändaren som ingick i Hufvudstadsbladet, Åbo Underrättelser och Vasabladet den 6 mars 2009 har jag svarat på. Insändaren publicerades i dag i Hbl och jag har publicerat den här på bloggen också.

Suomenruotsalaiset kansankäräjät eli Folktinget valitaan nykyään epäsuorilla vaaleilla. Kuka nyt sitten valitsee suomenruotsalasten edustajat jollei suomenruotsalaiset itse? Käytännössä puolueet ilman sen kummempaa meteliä. Tämä mielipidekirjoitus, joka julkaistiin 6.3.09 ja omani, tänään julkaistu, esittää tavanomaisten vaalien järjestämistä.

Förankra folktinget genom demokratiskt val

Finlands svenska folkting är ett allting som bevakar minoritetens rättigheter och stöder den svenska folkgruppens olika verksamheter i vårt land. Folktinget är väl rotat i samhället och anses allmänt som ett nyttigt organ. Man vet att det finns men vet kanske inte alltid vad det uträttar.

I dagens hårdnande samhällsklimat börjar det i alla fall stå klart att en vitalisering av folktinget är nödvändig för att ge organisationen den status och det politiska inflytande som den borde ha i rollen som ett finlandssvenskt parlament. En förnyelse av folktinget till ett i högre grad beslutsfattande organ skulle förhoppningsvis också leda till ett bättre samarbete mellan Svenska folkpartiet och finlandssvenskarna i landets övriga partier. Vi tror att för dem är språk och kulturbakgrund i grund och botten lika viktiga som partitillhörigheten.

Svenska kvinnoförbundet i Åbo har fört en diskussion kring detta och anser att ett välorganiserat och demokratiskt genomfört val skulle ge folktinget en nödvändig förankring i det finlandssvenska samhället och därmed också ett mandat som riksdag och regering nödgas reagera på och ta hänsyn till på ett sätt som inte sker i dag.

Vi kan stolta peka på våra finlandssvenska forskningsinstitut och tankesmedjor och där torde det finnas tillräcklig kapacitet för att planera och kanske också bidra till att genomföra ett folktingsval på bästa sätt. Vi antar också att det är fullt möjligt att de instanser i Bryssel som bevakar minoriteterna inom EU kan tänkas bidra ekonomiskt till genomförandet av ett folktingsval i Finland.

Harriet Sundman
ordförande

Aagot Jung
viceordförande
Svenska Kvinnoförbundet i Åbo rf

2009-03-25T21:55:00.001+02:00

Min insändare publicerades i Hufvudstadsbladet idag den 25 mars 2009.

Folktinget

Kan samerna välja ting kan också finlandssvenskarna

Svenska Finlands folkting behöver absolut den statushöjning i rollen som ett finlandssvenskt parlament som Svenska kvinnoförbundet i Åbo efterlyser (Hbl 6.3). Det är inte acceptabelt att den åsikt som Folktinget framför uppfattas bara som ett utlåtande bland andra. När Folktinget uttalar sig i frågor som berör finlandssvenskarna bör detta tveklöst uppfattas som finlandssvenskarnas legitima åsikt.

Även inom Finlandssvensk samling finns ett brett stöd för ett direktval av Folktinget. Så skapas en sund konkurrens mellan grupper och kandidater som alla, på olika sätt, vill verka för det svenska i Finland och ger Folktinget legitimitet.
Folktinget har i flera avseenden utvecklats i positiv riktning. Tingets kansli, styrelse, arbetsutskott och delegationer är aktiva och besitter stor kompetens. De flesta politiska partier är representerade. Tingets officiella roll har förstärkts i och med att riksdagen antagit lagen om Svenska Finlands folkting (1331/2003). Folktingets 75 ledamöter sammankommer en gång om året. Det här är långt ifrån de veckolånga möten som hölls på 1950-talet, men åtminstone bättre än vartannat år vilket var kutym tills lagen trädde i kraft.

Det nuvarande valsättet är obegripligt för gemene finlandssvensk. Mandaten fördelas mellan partierna utgående från hur många röster partiernas svenskspråkiga kommunalvalskandidater fått. Dessutom kan röster på icke svenskregistrerade räknas ifall kandidaterna fyller vissa kriterier, bland annat verksamhet i en svenskspråkig politisk organisation. Det var den här kontrollen av kandidaterna i kommunalvalet, alltså inte av de uppställda till Folktinget, som föranledde förra höstens animerade diskussioner.

Det är oklart om alla inblandade riktigt visste vad de diskuterade. Själv har jag lyckats med konststycket att bli listad på valbar plats, men så hade jag också erfarenhet från Svensk Ungdoms centralstyrelse och en stark uppbackning av Kimitoöns SFP-avdelningar på det åboländska kretsmötet där folktingslistan godkändes. Trots två perioder i Folktinget har jag ingen aning om vilket organ som utser kandidaterna i andra partier eller andra SFP-valdistrikt.

Kan Sametinget väljas av samerna själva så ska väl också finlandssvenskarna klara samma sak. Folktinget valdes fram till 1970 med direktval och stadgarna tillåter fortfarande detta. Enligt Folktingslagen kan styrelsen besluta att val av ledamöter förrättas genom separata direkta val . I en radiointervju för några år sedan förespråkade justitieministeriets valdirektör Arto Jääskeläinen ett direktval.

Rösträtt har i så fall alla som är röstberättigade i kommunalval och som har uppgett svenska som modersmål i befolkningsdatasystemet. Lagen har dock inget stadgande om valbarhet. Man kunde eventuellt tänka sig att även personer som inte är svenskregistrerade, men gjort sig kända för verksamhet på svenska, kunde få ställa upp som kandidater. Detta kunde ske på ansökan till valnämnden.

Folktingsvalet kunde liksom samernas val förrättas som postval. Ett separat val i samband med kommunalvalet är en annan möjlighet.

Anna Ritamäki-Sjöstrand
styrelsemedlem Finlandssvensk samling rf
folktingsledamot 2001–2008
Kimito

Språkpolitik i praktiken - Käytännön kielipolitiikka

2008-04-13T21:48:00.007+03:00

Detta formulerade jag idag, dagen efter Folktingets session, då jag funderade på vad språkpolitik egentligen handlar om i praktiken, så jag delar gärna med mig av tanken:

Språkpolitik i praktiken genomsyrar allt, t.o.m. språkvalet i vardagliga sammanhang; man kommer aldrig undan språkpolitik som minoritetsrepresentant och man kan aldrig vara perfekt och konsekvent för man kan inte i ett samhälle som domineras av ett annat språk leva ett dräglit liv utan att också kompromissa och låta oegentligheter passera. Däremot kan man alltid bli bättre på det man gör. Så det viktiga är inte att förstå att ha dåligt samvete, utan att ha kunskapstörst och engagemang.

Hur upplever ni det?

Ja samankaltaisia ajatuksia suomeksi (tietenkin tämän kirjoittaminen kesti vähän kauemmin, mutta toivattivasti joku lukee myös tämän):

Käytännön kielipolitiikka on vähemmistökielen edustajalle kaikenkattava. Jopa jokapäiväiset kielenvalintamme ovat kielipoliittisesti relevantteja. Vähemmistökielen edustaja ei pääse kielipolitiikkaa karkuun. Olemme osa sitä: viestimme aina jotain, tietoisesti tai tiedostamatta. Emme voi toimia täydellisen johdonmukaisesti sellaisessa yhteiskunnassa, jossa toisella kielellä on dominoiva rooli. Ruotsinkielellä on laissa määrätty asema ja - tosiasiallinen asema, joka ei läheskään vastaa sen lainmukaista asemaa. Tosiasiallinen käytäntö tuottaa pettymyksiä, joiden kanssa on elettävä. Kaikkiin vääryyksiin ei voi millään puuttua, eikä meidän suomenruotsalaisten kannata viljellä huonoa omatuntoa saamattomuudestamme. Vaikkei aina siltä tunnu, niin asioihin voi vaikuttaa. Innostus ja tiedonjano tuovat tuloksia.

Vet ni om man kan få reda på hur många som besöker ens bloggsida?

Onko olemassa kävijälaskuri? Olisi kiva tietää onko joku ylipäätänsä käynyt blogillani ...

Ny esperantominister i Finland

2008-04-01T23:04:00.001+03:00

Esperantobladet Esperanta Finnlando har idag den 1 april då Finlands blivande utrikesminister presenterats fått en specialintervju med en snarlik ministerkomet Aleksander Stump: Ministra intervjuo

Det visar sig att denna nya utrikesminister talar flytande esperanto, vilket är det normala i Europarlamentet där han verkat de senaste åren. Detta föranleder en del konflikter med USA ... Ministern har förresten skaffat sig mustasch för att hedra sin idol L. L. Zamenhof.

Om Europarådets språkstadga - Euroopan nevuoston kieliperuskirja

2008-03-06T15:27:00.007+02:00

Suomenkielinen kommenttini alla.
Jag fick idag en fråga per mejl som inspirerade mig att uppdatera min blogg med det här inlägget, så att jag bättre kan hänvisa till bloggen i mitt svar. Frågan gällde om Finlands rapporter till Europarådet finns på svenska. Svaret är nej, såsom framkommer här i tidigare inlägg samt i texten som publicerades på debattsidan i Hufvudstadsbladet den 13 februari. Texten kan läsas på Finlandssvensk samlings hemsida, under Arkiv, här en direktlänk: Allt svårare sköta ärenden på svenska

Texten ger en grundläggande introduktion om språkstadgan fast det inte framgår av rubriken som hänvisar till att tillämpningen av stadgan ska ha praktisk betydelse. Det viktiga är hur det fungerar i praktiken.

Officiellt heter språkstadgan Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk, samma översättning från franska och engelska originalet i Sverige och i Finland, publicerad i den tryckta författningssamlingens fördragsserie på båda inhemska såsom alltid, men på Finlex finns den inte på svenska, här länk till Finlex-sidan: Alueellisia kieliä tai vähemmistökieliä koskeva eurooppalainen peruskirja

Däremot har ministeriet numera den svenska texten på sin hemsida. Dessutom finns den på Finlandssvensk samlings hemsida. Om jag kommer ihåg rätt publicerades den där redan innan den kom upp på någon statlig hemsida i Finland.

Bekanta er gärna med utrikesministeriets hemsida, länken finns i mitt inlägg från den 25 november. Där framgår det tydligt vilka språkversioner som Finland producerat av dokumenten. Den rätta adressen att sända frågan om den svenskspråkiga versionen av rapporten är alltså utrikesministeriet.

Suomi raportoi Euroopan neuvoston kieliperuskirjan mukaisesti (linkki suomenkieliseen tekstiin yllä, rutosinkielistä ei ole julkaistu Finlexissä) vähemmistökielistään, myös ruotsin kielestä, jonka Suomi on 3. artiklan mukaan määritellyt yhdessä saamen kielen kanssa.

Kuitenkin Suomi julkaisee määräaikaset selonteonsa ainoastaan suomeksi ja englanniksi, katso tarkemmin blogikommenttini 25. marraskuuta.

I dagens Hbl: Allt svårare sköta ärenden på svenska

2008-02-13T07:30:00.005+02:00

I dagens Hufvudstadsbladet finns min och Gösta von Wendets insändare för Finlandssvensk samling: "Allt svårare sköta ärenden på svenska" illustrerad med en med en osynligt, försynt finlandssvensk som söker den storhövdade EI!!!-sägande finska byråkraten med ett ...förlåt..?

Jag hade rubricerat med det mer kryptiska "Inte behöver vi vara utdöende för att räknas internationellt" med hänvisning till sista meningen, men jag är glad att Hbl såg på texten med fräscha ögon skapaded en slagkraftig rubrik.

Här några utdrag, men annars vill jag gärna uppmuntra till en titt i Hufvudstadsbladets e-tidning

I sitt sakliga och realistiska svar (Hbl 8.2) på Christian Schönbergs direkta fråga (Hbl 26.1) om vårt språkliga rättsskydd konstaterar europaparlamentariker Henrik Lax att Europeiska unionen inte har kompetens att ingripa, men pekar samtidigt på att frågan har en europeisk dimension. Lax påminner om den europeiska stadgan för landsdels- eller minoritetsspråk vars text har antagit av Europarådet, en geografiskt större mellanstatlig organisation med en stark människorättslig tradition.

[...]
Och så berättar vi om vårt besök i Strasbourg den 22 november 2007:

Vi lyfte fram samma artikel som Henrik Lax i insändaren. Enligt stadgans artikel 7 punkt 1 stycke b) har Finland förbundit sig till ”respekt för det geografiska området för varje landsdels- eller minoritetsspråk för att trygga att gällande eller ny administrativ indelning inte utgör hinder mot främjande av ifrågavarande landsdels- eller minoritetsspråk”. Sekretariatets jurister påpekade att principen utan tvivel gäller också svenskan i Finland eftersom staten uttryckligen valt att inkludera svenskan, men att det viktiga är vad reformerna leder till i praktiken, inte om svenskan inom förvaltningen kallas eller inte kallas arbetsspråk.

Här håller vi med, men vi har inte sett några tecken på att skrotande av välfungerande system lett till förbättringar, utan snarare till att den vanliga medborgaren får det allt svårare att sköta sina ärenden på svenska. I många fall är det redan – i praktiken – omöjligt.

Och påpekar det som jag framfört tidigare i min blogg, Finlands rapporteringspolitik och de språkliga val som staten gjort i detta sammanhang. Och slutligen, kolla in hemsidan jag refererar till i mitt tidigare inlägg. Någon på ministeriet har uppenbarligen formulerat sig olyckligt – men desto mer avslöjande – då stadgan på hemsidan presenteras. Här finns utrycket "utdöende språk".

Europarådets rekommendationer till Finland godkända - Suositukset kieliperuskirjan soveltamisesta Suomessa hyväksytty

2007-11-25T19:16:00.000+02:00

Den här notisen finns på Finlandssvensk samlings hemsida, länkar till dokumenten ingår:

Uutinen Finlandssvensk samlings -järjestön kotisivuilta, jossa myös lehtitiedotteita suomeksi (23 nov Oron framförd i Strasbourg ja 21 nov Reformer försvagar svenskan, näita kannattaa klikata vaikka otsikot ovat vain ruotsiksi), alla olevasta ruotsinkielisestä tekstistä löytyy linkit Euroopan neuvoston ja ulkasiainministeriön sivuille, josta Suomen raportti ja Euroopan neuvoston dokumentit löytyvät.

Europarådets ministerkommitté har på basen av expertkommitténs rapport från mars 2007 antagit sina rekommendationer till Finland med anledning av stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Stadgan är juridiskt bindande. Den följs upp genom periodisk rapportering. Finland avgav sin tredje rapport i mars 2006. Expertkommittén avgav sin rapport i mars 2007 och Europarådets ministerkommitté godkände sina rekommendationer till Finland den 21 november 2007, dagen innan Finlandssvensk samling besökte stadgans sekretariat. Ministerkommittén lyfter på nytt upp tillgången på social- och hälsovård på svenska och samiska.
Dokumenten på Europarådets hemsida

Finlands har publicerats sin rapport endast på finska och engelska. På svenska har Finland valt att publicera endast ministerkommitténs rekommendationer som omfattar en knapp sida: Utrikesministeriets hemsida

Nedslag i Helsingfors - Helsinki 60-, 90- ja 00-lukujen silmin

2007-11-25T19:02:00.000+02:00

Jag hittade följande väldigt intressanta artikel om Helsingfors språkliga verklighet - av inte mindre än Kenneth McRae, en verklig internationell expert:

Löysin sattumalta tämän Helsingin kielellistä todellisuutta maalaavan artikkelin:

Helsinki: Snapshots in time
Inroads, 2002 by McRae, Kenneth

Kirjoittaja on maailman parhaita yhteiskunnalisen monikielisyyden asiantuntijoita.

Här ett utdrag från den engelskspråkiga artikeln:

At the end of 1999, the census population of Helsinki was 551,000, but that of the urbanized Helsinki region (four communes) had grown to 946,000, 18 per cent of Finland's total population. The registered Swedish-speaking population, for city and region alike, was just under 7 per cent. This percentage represented some 66,000 Swedish speakers in the capital region. The legal requirements for bilingual services in the public sector and the courts remained in place, but in daily practice the language capacity of public servants to deliver them had undoubtedly declined. Most Swedishspeaking Finns living in the capital are adequately bilingual, and seldom make an issue of this. Increasingly, they are compensated in other wavs. as will be seen below.

Kommentera gärna! Det vore ju dags att få liv i bloggen igen! Kommentit tervetulleita!

The language challenge by Claude Piron

2007-10-14T16:13:00.001+03:00

Nu finns Claude Piron-videon i kortare version på engelska. Nyt Claude Pironin video on olemassa myös englanniksi. The language challenge

Jag skrev tidigare om Claude Pirons franska presentationer. Kirjoitin aikaisemmin Claude Pironen ranskankielisistä esitelmistä. http://lingvulino.blogspot.com/2007/09/claude-piron-intervju-p-youtube.html

Frågesport Världens språk

2007-10-13T16:09:00.001+03:00

Rolig frågesport! Man kan lägga in den så här enkelt på sin egen hemsida! Har ni förresten några tips på vad man ska se på för att lära sig känna in om en text är på danska, norska (bokmål) eller på nynorska?

Denove hejme postsimpozie :-)

2007-10-07T21:23:00.000+03:00

5.10.-7.10.2007
Flerspråkighetssymposiet i Vasa
Monikielisyyssymposiumi Vaasassa

Finnlando, Esperanto kaj pluraj lingvoj praktike
Suomi, esperanto ja käytännön monikielisyys
Finland, esperanto och flerspråkighet i praktiken

Ett drygt 40-tal deltagare från runt om i Finland deltog i flerspråkighetsymposiet som arrangerades i Vasa. Fredagens seminarium arrangerades i Vasa Universitet, lördagens språkfestival i stadsbiblioteket och på söndagen var det exkursion.

Monikielisyyssymposiumi toteutui Vaasassa, seminaari perjantaina ja kielifestivaali lauantaina. Sunnuntaina kävimme mm. Vanhassa Vaasassa ja Stundarsissa.

Vasabladet hade en intervju med mig som ordförande fredagen den 5 oktober, Pohjalainen idag söndag. Känner ni till andra artiklar? Eller omnämnanden på radio?

Vasabladet julkaisi haastattelun perjantaina, Pohjalainen tänään. Oletteko huomenneet muita mainintoja?

Affisch - Juliste

2007-10-03T09:55:00.000+03:00

Denna affisch finns uppsatt på stan i Vasa. De första kom upp förra veckan. Hoppas den syns ordentligt - och att folk vågar sig på att komma, både till fredagens och lördagens program. Man kan delta bara i någon del av programmet om man känner för det! Lördagens festival presenterar nya språk varje halvtimme, bl.a. esperanto, tyska, occitanska, raumodialekt, arabiska, ryska ... I öppningen deltar Folktingets ordförande Ulla-Maj Wideroos.

Fler språk kan ännu presenteras! Om någon ännu vågar sig på det så kontakta mig 050-379 3146. Jag är i Vasa på torsdagen så vi kan träffas och förbereda tillsammans.

Toivottavasti tämä juliste herättää kiinnostusta Vaasassa! Ohjelmaan voi osallistua kokoaikaisesti tai vain osittain.

Lauantain festivaalien aikana esitetään uusia kieliä puolen tunnin välein, esim. esperanto, saksa, oksitaani, rauman murre, arabia, venäjä ... Avajaisiin osallistuu Folktingetin pj. Ulla-Maj Wideroos.

Lisää kieliä saadaan vielä mahtumaan ohjelmaan. Jos olet kiinnostunut, soita minulle 050-379 3146. Olen Vaasassa jo torstaina. Voisimme silloin yhdessä valmisetella esitystä.

Esperantoförbundet informerar - Esperantoliitto tiedottaa 26.9.2007

2007-09-28T16:09:00.000+03:00

Läs pressmeddelandet om evenemanget i Vasa:
Lue tiedote Vaasan tapahtumasta:

http://www.esperanto.fi/tiedotteet.htm

Är det någon som sett eller hört något resultat av meddelandet, har någon publicerat något? Meddela!

Onkohan tiedote tuottanut mitään tuloksia, oletko kuullut radiosta asiasta tai lukenut lehdestä? Kommentoi!

JoMos flerspråkiga konsert - JoMon monikielinen konsertti

2007-09-26T15:45:00.000+03:00

Bekanta dig med JoMo Tutustu JoMoon

Jomo, t.v./vas. & Kim, Kultura Esperanto-Festivalo 2005

På lördag kväll den 6.10.2007 i Vasa stadsbibliotek (Draama-salen) blir det konsert med JoMo, Jean-Marc Leclercq, omnämnd i Guinness rekordbok för sin flerspråkiga sångrepertoar. Han har också gett minilektioner i occitanska på språkfestivaler i flera länder.

Lauantai-iltana 6.10.2007 klo 19 on Vaasan kaupunginkirjastossa (Draama-salissa)JoMon, Jean-Marc Leclercqin konsertti. Hän on päässyt Guinnessin Ennätysten kirjaan monikielisimmästä lauluohjelmistostaan! JoMo on myös pitänyt oksitaanin kielen minitunteja kielifestivaaleilla eri maissa.

Ulla-Maj Wideroos

2007-09-21T10:58:00.000+03:00

http://wideroos.svenskariksdagsgruppen.fi/svenska/kalender/
Folktingets ordförande Ulla-Maj Wideroos är med då det blir språkfestival i Vasa stadsbibliotek. Folktingetin puheenjohtaja Ulla-Maj Wideroos on mukana kun vietämme kielifestivaaleja Vaasan kaupunginkirjastossa lauantaina 6. lokakuuta.

Claude Piron intervju på Youtube haastattelu

2007-09-20T19:26:00.000+03:00

Jag fick just denna spännande länk: Det är Claude Piron som låter sig intervjuas om sin syn på flerspråkighetens utmaningar - han har skrivit en bok Le défi des langues med det här temat. Claude Piron här till de verkligt stora personligheterna, en sådan som det är en ära att ha fått träffa (lite så där som Johan Galtung, fredsforskningens grundare, som jag hade äran att höra under den interkulturella Unesco-konferensen i Jyväskylä sommaren 2003, och för att ta en jämförelse med någon som nästan alla känner till, Nelson Mandela, men honom har jag aldrig träffat ...)

Claude Pironin haastattelu monikielisyyden haasteista. En ymmärrä ranskaa täydellisesti, mutta ymmärrän hyvin, että Piron puhuu kokemuksesta - ja sydämestä! Piron on henkilö, joka kulkee omia teitään, käyttisin jopa sanaa "uljas", hänessä on sitä jotain. Joidenkin mielestä hän puhuu liikaa tunteilla kun hän sanoo: Esperanto on hyvä kieli, vaikka hän esittääkin perustelujaan ihan loogisesti. Toisaalta juuri se itsestäänselvyys, millä hän uskaltaa puhua kielestä "hyvänä" tuo vahvuutta sanomaan. On olemassa suurempia arvoja, sellaisia joita emme välttämättä tunnista jos rajaamme arviointejamme kylmään analisointiin.

http://www.youtube.com/dannirlsne
"Les langues: un défi" ("La lingvoj : defio"),

1. Se comprendre (Interkomprenighi)
2. La diversité des langues (Lingva diverseco)
3. Le handicap linguistique (Lingva handikapo)
4. Les instances internationales (Internaciaj institucioj)
5. Passer d'une langue à l'autre (Transiri de lingvo al alia)
6. Les langues, ça coûte (Lingvoj, tio kostas)
7. La peur du réel (La timo al la realo)
8. Le fonctionnement du cerveau (Funkciado de la cerbo)
9. Programmation génétique (Genetika programado)
10. La solution. (La solvo)

Så här skriver Claude Piron själv, lite esperantoövning:
Tässä esperantoharjoituksena Claude Pironin oma kommentti:
Estante nek juna nek bela, kaj ne sentanta min hejme antau kamerao, mi estis skeptika pri la afero, sed mi ricevas mesaghojn de homoj, kiuj dankas kaj gratulas. Shajnas do ke estas ia efiko. Bonvolu indulgi mian tendencon uzi iun ajn pretekston por reklami pri mi.
Amike,
CP

Blogsteg på svenska + Blogiaskel suomeksi

2007-09-20T14:28:00.000+03:00

Hej!

Jag har länge drömt om att ha en hemsida med flerspråkighetsinfo och eftersom jag inte är tillräckligt van med att göra hemsidor på det officiella sättet med ftp-uppladdning med mera så kanske bloggen är lösningen, åtminstone ett steg på rätt väg. Esperantoförbundet har en temahelhet som kallas "Flerspråkighet i praktiken" och det blir ju symposium snart så jag hoppas bloggen bidrar med något också i det sammanhanget. Om ni går till min esperantoblog Lingvulino en Esperanto - jag kom fram till att det är bäst att ha en skild sådan - så finns där en bild av mig. Jag håller i klubban som ordförande för Esperantoförbundet i Finland i kansliet som vi har på Broholmsgatan i Helsingfors.

Hei!

Tässä oma blogini, ensimmäiset askeleeni, toivottavasti toimivia. Olen kauan halunnut kerätä linkkejä ja monikielisyys-ajatuksia kotisivulle. Nyt kokeilen, toimiikohan bloggaamininen ... ja toimiikohan se monikielisesti? Suomen Esperantoliitolla on teemakokonaisuus "Käytännön monikielisyys". Pian jäjestetään symposiumi Vaasassa. Ajattelin, että yritän kirjoittaa sekä ruotiksi että suomeksi samassa blogissa, mutta vielä esperanto samassa tuntui jo liian epäselvältä ratkaisulta, kokeilen siis käytännön monikielisyyttä kaksikielisellä ruotsi-suomi-blogilla ja Linguvlino en Esperanto-blogilla.

Bonvenon! Välkommen! Tervetuloa!

2007-09-11T17:43:00.000+03:00

Esperanto-Asocio de Finnlando 1907-2007

5-7.10 Simpozio kaj Autunaj Tagoj de EAF, Vaasa/Vasa

Finnlando, Esperanto kaj pluraj lingvoj praktike
Suomi, esperanto ja käytännön monikielisyys
Finland, esperanto och flerspråkighet i praktiken